Desires for mathematics teachers and their knowledge: Practicum, practices, and policy in mathematics teacher education

Lisa Österlings avhandling är ett kritiskt bidrag till diskussionen om vem som kan bli matematiklärare och vad en matematiklärare behöver kunna.

Fakta
Disputation

2021-03-25

Titel (eng)

Desires for mathematics teachers and their knowledge: Practicum, practices, and policy in mathematics teacher education

Författare

Lisa Österling

Handledare

Docent Iben Maj t Christiansen, Stockholms universitet Professor Annica Andersson, University of South-Eastern Norway

Opponent

Professor Ilana Horn, Vanderbilt University

Institution

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Lisa Österling

Svenskt abstrakt:

Den här doktorsavhandlingen är ett kritiskt bidrag till diskussionen om vem som kan bli matematiklärare och vad en matematiklärare behöver kunna. Vilka är de existerande bilderna av den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor? Och specifikt, vilka bilder privilegieras i svensk matematiklärarutbildning?
Vilken är den privilegierad kunskapen i matematiklärarutbildningens olika arenor?
Vem är synlig i bilden av den önskade läraren, och hur tillgänglig är den privilegierade kunskapen?

De två första artiklarna används för att besvara frågan om bilder av de önskade lärarna, och de två sista om privilegierad kunskap. Frågan om vem som får tillträde till lärarutbildningen diskuteras med utgångspunkt i alla artiklarna. Bilden av den ämneskunniga läraren framträdde i alla arenorna, och det gjorde även den effektiva läraren, som lyckas med att eleverna når målen. Fyra skillnader finns mellan arenorna: först, bilden av den födda läraren, den intresserade och den undervisningsskicklige läraren framträdde i policy, är bilder som inte tydligt framträdde i lärarutbildningen. För det andra, den privilegierade matematikkunskapen i policy var färdigheter och minneskunskaper, medan handledare privilegierade elevers tid att tänka, som en del i deras deltagande i en matematikdiskurs. För det tredje, ett tredje rum uppstod sällan i VFU-uppgifterna, men istället framträdde det komplexa samspelet mellan lärare, elever och matematik tydligt i mentorssamtalen. För det fjärde, bilden av en lärare stadd i ständig förbättring var synlig i både VFU-uppgifterna och observationsprotokollen.

En första slutsats är att bilden av den födde läraren, som är synlig i policy, utgår från förgivettaganden om lärares egenskaper, som ofta är irrelevanta för att avgöra vad som är önskvärda egenskaper hos en lärare. En andra slutsats är, att trots att den ämneskunniga läraren var synlig i alla arenor, var synen på vad som är privilegierad kunskap olika mellan arenorna. Dessutom var den privilegierade kunskapen ibland osynlig i lärarutbildningens bedömningsinstrument, som VFU-uppgifter och observationsprotokoll.  Detta leder till en förlorad möjlighet att ge studenterna tillgång till ett tredje rum för teori och praktik att integreras. En tredje slutsats är att, precis som tidigare forskning visat, lärarstudenter förväntas rikta blicken inåt, och förbättra sig själva, snarare än att rikta blicken mot den praktiska eller teoretiska kunskap som skulle kunna fungera som en bas för beslut i och om undervisningen.

Ett bidrag i den här avhandlingen är diskussionen om vem som inkluderas i bilden av den önskade läraren, och hur synlig och tillgänglig den privilegierade kunskapen är. Min slutsats är det finns potential att göra matematiklärarutbildningen mer tillgänglig utan att sänka kravet på kunskaper, genom att istället utmana exkluderande förväntningar på blivande lärare, och samtidigt synliggöra vilken kunskap som studenterna förväntas använda som bas för planering, genomförande och utvärdering av matematikundervisning.

Sidan publicerades 2021-03-12 10:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-06-02 11:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Vuxenutbildning Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom vuxenutbildningen. Ta bl.a. del av föreläsningar om tydliggörande pedagogik, estetiska lärprocesser samt språkutvecklande arbetssätt - i mötet med vuxna elever.

Matematik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för sig som undervisar i matematik på gymnasiet och vux. Här presenterar vi den senaste forskningen och ger praktiska verktyg för undervisningen, välkommen!

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny studie: Media missar i sina rapporter om inkludering i skolan

Barn som far illa, upprörda föräldrar och många starka känslor. Det är en bild av inkludering i skolan som media förmedlat under tio år. ”Egentligen handlar medierapporteringen i dessa fall inte om inkludering, utan om exkludering”, säger Anette Bagger, forskare i specialpedagogik.