Hoppa till sidinnehåll
Lärarprofessionen

Desires for mathematics teachers and their knowledge: Practicum, practices, and policy in mathematics teacher education

Publicerad:2021-03-12
Uppdaterad:2021-06-02

Lisa Österlings avhandling är ett kritiskt bidrag till diskussionen om vem som kan bli matematiklärare och vad en matematiklärare behöver kunna.

Författare

Lisa Österling

Handledare

Docent Iben Maj t Christiansen, Stockholms universitet Professor Annica Andersson, University of South-Eastern Norway

Opponent

Professor Ilana Horn, Vanderbilt University

Disputerat vid

Stockholms universitet

Disputationsdag

2021-03-25

Titel (eng)

Desires for mathematics teachers and their knowledge: Practicum, practices, and policy in mathematics teacher education

Institution

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Abstrakt

Den här doktorsavhandlingen är ett kritiskt bidrag till diskussionen om vem som kan bli matematiklärare och vad en matematiklärare behöver kunna. Vilka är de existerande bilderna av den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor? Och specifikt, vilka bilder privilegieras i svensk matematiklärarutbildning?
Vilken är den privilegierad kunskapen i matematiklärarutbildningens olika arenor?
Vem är synlig i bilden av den önskade läraren, och hur tillgänglig är den privilegierade kunskapen?

De två första artiklarna används för att besvara frågan om bilder av de önskade lärarna, och de två sista om privilegierad kunskap. Frågan om vem som får tillträde till lärarutbildningen diskuteras med utgångspunkt i alla artiklarna. Bilden av den ämneskunniga läraren framträdde i alla arenorna, och det gjorde även den effektiva läraren, som lyckas med att eleverna når målen. Fyra skillnader finns mellan arenorna: först, bilden av den födda läraren, den intresserade och den undervisningsskicklige läraren framträdde i policy, är bilder som inte tydligt framträdde i lärarutbildningen. För det andra, den privilegierade matematikkunskapen i policy var färdigheter och minneskunskaper, medan handledare privilegierade elevers tid att tänka, som en del i deras deltagande i en matematikdiskurs. För det tredje, ett tredje rum uppstod sällan i VFU-uppgifterna, men istället framträdde det komplexa samspelet mellan lärare, elever och matematik tydligt i mentorssamtalen. För det fjärde, bilden av en lärare stadd i ständig förbättring var synlig i både VFU-uppgifterna och observationsprotokollen.

En första slutsats är att bilden av den födde läraren, som är synlig i policy, utgår från förgivettaganden om lärares egenskaper, som ofta är irrelevanta för att avgöra vad som är önskvärda egenskaper hos en lärare. En andra slutsats är, att trots att den ämneskunniga läraren var synlig i alla arenor, var synen på vad som är privilegierad kunskap olika mellan arenorna. Dessutom var den privilegierade kunskapen ibland osynlig i lärarutbildningens bedömningsinstrument, som VFU-uppgifter och observationsprotokoll. Detta leder till en förlorad möjlighet att ge studenterna tillgång till ett tredje rum för teori och praktik att integreras. En tredje slutsats är att, precis som tidigare forskning visat, lärarstudenter förväntas rikta blicken inåt, och förbättra sig själva, snarare än att rikta blicken mot den praktiska eller teoretiska kunskap som skulle kunna fungera som en bas för beslut i och om undervisningen.

Ett bidrag i den här avhandlingen är diskussionen om vem som inkluderas i bilden av den önskade läraren, och hur synlig och tillgänglig den privilegierade kunskapen är. Min slutsats är det finns potential att göra matematiklärarutbildningen mer tillgänglig utan att sänka kravet på kunskaper, genom att istället utmana exkluderande förväntningar på blivande lärare, och samtidigt synliggöra vilken kunskap som studenterna förväntas använda som bas för planering, genomförande och utvärdering av matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev