Desires for mathematics teachers and their knowledge: Practicum, practices, and policy in mathematics teacher education

Lisa Österlings avhandling är ett kritiskt bidrag till diskussionen om vem som kan bli matematiklärare och vad en matematiklärare behöver kunna.

Fakta
Disputation

2021-03-25

Titel (eng)

Desires for mathematics teachers and their knowledge: Practicum, practices, and policy in mathematics teacher education

Författare

Lisa Österling

Handledare

Docent Iben Maj t Christiansen, Stockholms universitet Professor Annica Andersson, University of South-Eastern Norway

Opponent

Professor Ilana Horn, Vanderbilt University

Institution

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

This dissertation is driven by questions about images of desired teachers, privileged teacher knowledge, and access to knowledge in teacher education. My position is that images of particular teachers restrict access to teacher education, while visible knowledge increases epistemic access.

A particular focus is practicum, where images of desired teachers and privileged knowledge are negotiated between the three arenas of school, university, and policy. Four papers are included, and each paper is a separate study.

Two studies engage images of desired teachers. The first study engages lesson observation protocols from the practicum part of teacher education in six countries. The result is four different images of desired teachers: the knowledgeable, the knowledge-transforming, the efficient, and the constantly-improving teacher. The second study is an analysis of Swedish policy reports prepared for political decisions on teacher education, at a national level. The analysis targets mathematics knowledge and mathematics teachers as constructed in the reform. The images of desired teachers constructed in policy were the born, the interested, the knowledgeable, and the skilful teacher. The privileged mathematical knowledge was skills and facts.

The next two studies engage privileged knowledge. The third study uses practicum tasks from two programmes in the same institution, and engages an analysis of a third space, where the practice-based context and conceptual objects can integrate. The result is that the visibility of conceptual knowledge, and particularly mathematical knowledge, decreased from the former to the more recent programme, and the third space for theory and practice to integrate, diminished. The fourth study is an analysis of mentor conversations in the school arena, focusing on de-ritualising prompts in teaching. Mentors were found to privilege learners’ agentive participation in learning mathematics and hence the production of narratives and flexible routines.

In the studies, the images of desired teachers and privileged knowledge are compared across arenas. The image of the knowledgeable teacher and the image of the efficient teacher who successfully obtains goals, permeated all arenas. There were four differences: one, the images of born, interested, and skilful teachers were visible only in the policy arena; two, the privileged mathematical knowledge in policy was skills and facts to be memorised, while for mentors in schools, learner participation in mathematics discourse was privileged; three, the third space was not generated in practicum tasks, whereas the complex joint labour in teaching and learning mathematics was foregrounded by mentors; four, the image of the constantly improving teacher was found only in the practicum instruments of teacher education.

Although the image of a knowledgeable teacher was visible across the arenas, a disagreement on privileged knowledge was found. Student teachers are asked to self-improve, but are at the same time made responsible for recognising invisible knowledge. I claim that more can be done in mathematics teacher education to promote visible knowledge in practicum, and thereby increase epistemic access. I also claim that the image of the born teacher is based on normalisations which are often irrelevant for appraising teachers.

Sidan publicerades 2021-03-12 10:09 av Susanne Sawander


Relaterat

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Vuxenutbildning Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom vuxenutbildningen. Ta bl.a. del av föreläsningar om tydliggörande pedagogik, estetiska lärprocesser samt språkutvecklande arbetssätt - i mötet med vuxna elever.

Matematik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för sig som undervisar i matematik på gymnasiet och vux. Här presenterar vi den senaste forskningen och ger praktiska verktyg för undervisningen, välkommen!

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.