”Det är inte så att vi exklusivt pratar svenska.” Flerspråkighetens möjliga utrymmen i låg- och mellanstadieklassrum. En studie av flerspråkiga grundskollärares perspektiv

Hur och när bereder de flerspråkiga lärarna utrymme för användning av fler språk än svenska i den ordinarie låg- och mellanstadieundervisningen? Det är en av frågorna som Sara Snoder undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2022-12-16

Titel (eng)

”It is not the case that we speak Swedish exclusively.” Possibilities for multilingual spaces in primary classrooms: A study of the perspective of multilingual teachers

Författare

Sara Snoder

Handledare

Professor Christina Hedman, Stockholms universitet. Professor Joke Dewilde, Universitetet i Oslo

Opponent

Professr Emeritus Lars Anders Kulbrandstad

Institution

Institutionen för ämnesdidaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Sara Snoder

Abstract in English:

This dissertation explores and discusses minoritized multilingual teachers’ perspectives on their own multilingualism, and their use of languages other than Swedish, the language of instruction, in regular teaching. Multilingual teachers comprise about 20 percent of the teacher population in Swedish primary schools and the number of pupils who speak minoritized language(s) (that is, languages other than Swedish) is growing. The overall aim of this thesis is to contribute new and increased knowledge about possibilities for using minoritized languages in mainstream teaching in primary schools (with pupils ages 7–12). Five multilingual teachers at two different schools with a high proportion of pupils with migrant backgrounds participated in the study. The fieldwork spanned over a six-month period during which I observed lessons and other activities, wrote fieldnotes and conducted interviews with the teachers. Furthermore, I conducted a research-generated activity that included work with language portraits and reflective conversations among teachers. Methodologically, the study is rooted in linguistic ethnography where an analytical focus is on both interaction and the wider social context. The overall theoretical framework is socio-constructivism, which also contributed useful analytical concepts. Article I focused on what and how teachers discursively position their own multilingualism in relation to their teaching, pupils, colleagues and caregivers. In Article II, I focused on the teachers’ practiced language policy. The analysis was based on fieldnotes from observations in class and during the school day. In Article III, I illuminated multilingual teachers’ perspectives on their pupils’ language identity construction through language portraits. The results from the three studies show how minoritized multilingual practices among the teachers and their pupils are (re)negotiated, limited or enabled in an ongoing process meaning that some of the teachers relate to their own multilingual use with ambivalence. The results also show how the teachers construct their multilingualism as a resource, for example, by creating spaces where multilingual use is valued and legitimized, both for subject learning and for a sense of emotional safety, and also in relation to caregivers. Teachers’ reflections thus comprise complex notions of language, linguistic identity and multilingualism, which they interconnect with own experiences and emotional understanding. The thesis aims to contribute to further discussions and research about minoritized multilingualism in (Swedish) primary school contexts, where both pupils and teachers are able to use their whole language repertoires to enhance learning and develop multilingual identities.

Sidan publicerades 2022-11-29 15:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-01-12 20:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Modersmål

Välkommen på konferens om modersmålsundervisning för dig som undervisar i modersmål! Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Möt och nätverka med kollegor och föreläsare från hela landet. Delta på plats i Malmö eller via webbkonferensen.

Bild för grundskolan

Välkommen till Skolportens konferens om bildundervisning i grundskolan. Aktuell forskning ger dig ämnesfördjupning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm 10–11 nov eller via webbkonferensen 16 nov–2 dec.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet

Det övergripande syftet med Anders Trumbergs avhandling "Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet" är att undersöka samspelet mellan det fria skolvalet och integrations- och segregationsprocesser.

Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt

Grundtanken med Mikael Segolssons avhandling "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bild" är att med utgångspunkt i bildningsbegreppet och med hermeneutikens tolkning och dialogbegrepp analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och att den måste bli förkroppsligad; en del i ens person.

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Mary Ingemansson har i sin avhandling "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna" undersökt hur barn i åldrarna 9-12 upplever skönlitterära texter som används i historieundervisningen i förhållande till läroböckerna?

Empirical Essays on Education and Social Insurance Policies

Förlängningen av yrkesutbildningarna från 2- till 3-åriga medförde inte att fler yrkeselever började studera vid högskolan. Däremot ökade avhoppen från gymnasieskolan visar nationalekonomen Caroline Hall i avhandlingen "Empirical Essays on Education and Social Insurance Policies".Disputation 2010-02-26 vid Uppsala universitet.

Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning för elever med rörelsehinder: En utopi?

Syftet med Kajsa Jerlinders studie är att belysa ett dilemma och dess potentiella lösningardär krav på rättvisa för elever med fysiska funktionshinder tas upp i inkluderandefysisk träning.

Rektorer bör och rektorer gör

Syftet med Ulf Leos avhandling "Rektorer bör och rektorer gör" är att undersöka om några särskilda yrkesmässiga normer finns när det gäller rektorernas ledning av det demokratiska uppdrag som presenteras för skolorna.

Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder.

Det övergripande syftet medLena Jönssons avhandling "Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder." är att visa hur elever i sina bilder berättar om hur det är att vara elev i skolan idag, och att visa reflektioner och samtal som bilderna ger upphov till hos lärare och lärarstudenter.

Teknik och genus i skapandet av gymnasieskolans teknikprogram. Översättningar och gränsarbete på tre nivåer.

När gymnasiets nya teknikprogram infördes hade politikerna och Skolverket ambitionen att vidga synen på teknik och genus. Lärarna snävade i stället in teknikbegreppet, visar Merith Fröberg, i avhandlingen Teknik och genus i skapandet av gymnasieskolans teknikprogram, översättningar och gränsarbete på tre nivåer.

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Föreningsidrott som socialisationsmiljö – en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling

Att idrotta i en förening har ingen större betydelse för barns och ungdomars psykiska och sociala utveckling. Det visar Stefan Wagnsson i avhandlingen "Föreningsidrott som socialisationsmiljö - en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling".

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser