”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Vilka villkor och utmaningar i ämnet idrott och hälsa samtalar eleverna om, och vilken framtidssyn har de på ämnet? Det är ett par av frågorna som Madeleine Wikner utforskat i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2017-12-15

Titel (sv)

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Titel (eng)

“It’s kinda live” : Pupils’ perspective on the conditions and challenges in Physical Education and Health

Författare

Madeleine Wiker

Handledare

Annica Löfdahl, Karlstads universitet Christian Augustsson, Karlstads universitet

Opponent

Professor Eva-Carin Lindgren, Göteborgs universitet.

Institution

Institutionen för pedagogiska studier

Lärosäte

Karlstads universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Madeleine Wiker

Svenskt abstrakt:

I denna avhandling ”Det är live liksom” studerades elevers (årskurs 9) samtal om skolämnet Idrott och Hälsa [IH]. Genom fokusgruppsintervjuer och med stöd i social representationsteori var syftet att öka kunskap om och fördjupa förståelsen för IH:s innehåll och form, sett ur elevernas perspektiv. Vilka villkor och utmaningar i IH samtalar eleverna om, och vilken framtidssyn har de på ämnet?

I analysen av fokusgruppsintervjuerna framkom att eleverna gav uttryck för att betygssystemet i IH är orättvist och ofullständigt. Betyget i IH är dessutom det betyg som eleverna är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Vidare framträdde i intervjumaterialet att idrottsläraren är en viktig aktör i elevernas vision om IH i framtiden som en samhällsinvestering. Därmed blir idrottsläraren en särskilt viktig resurs i skolmiljön som behöver extra stöd för att axla sitt uppdrag. I analysen utvecklades två centrala teman: ett orättvist betygssystem och en mångfacetterad idrottslärarprofession inom IH. Utifrån elevernas perspektiv på villkor och utmaningar i IH finns ett fortsatt behov av att undersöka elevernas förslag till förändring och förbättring, samt konsekvenserna av att IH är ett ämne som ”är live liksom”.

Madeleine Wiker har en yrkesbakgrund som lärare i skolämnet Idrott och Hälsa [IH]. Sedan hösten 2009 har hon varit verksam på Karlstads universitet som främst doktorand i pedagogiskt arbete men även som universitetsadjunkt i idrottsvetenskap. Madeleine antogs till den nationella forskarskolan i idrottsvetenskap, 2009. Hon har ett stort intresse för barn och ungdomar och brinner för frågor som berör IH.

Sidan publicerades 2017-12-05 15:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-01-08 11:23 av Susanne Sawander


Relaterat

Idrott och hälsa, 9-10 april i Stockholm

Två fullmatade dagar för dig som undervisar i idrott och hälsa! Vi berör ämnen som betyg och bedömning, elever med låg impulskontroll, hur du som lärare kan arbeta med din dokumentation och hur fysisk aktivitet främjar hjärnans utveckling. Välkommen!

Rikskonferens för lärare i sfi, 6-7 mars i Stockholm

Lärare i sfi har ett brett undervisningsområde och ska kunna sätta sig in i de flerspråkiga vuxna elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Vår tvådagarskonferens berör bl.a. ämnen som uttalsundervisning, litteracitet, digitala verktyg, samt kunskap om hur hjärnan bearbetar flerspråkighet. Välkommen!

Digital Didaktisk Design: Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

Sara Willermark har undersökt grundskollärares arbete med att utveckla sin undervisningspraktik med digital teknik.

En lektion i gemenskap: Ordning och (o)reda bland lärare i Malmö och Marseille

Jannete Hentati vill med sin avhandling bidra till ökad kunskap om lärares yrkeserfarenheter, liksom till en problematiserande diskussion om den roll och betydelse som lärare förväntar sig spela för det gemensamma livet i Sverige och Frankrike i stort.

Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap: design och iscensättning för skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium

Karin Forslings studie visar att att implementering av digitala verktyg jämsides med fortbildning för lärarna och lärarnas spontana kollegiala lärande leder till skolutveckling.

Grus i maskineriet?: Några kommunala tjänstemäns, politikers, föräldrars och lärares syn på en skola för alla

Inga-Lill Matson vill med sin avhandling beskriva en kommuns arbete för att nå en skola för alla.

Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Hassan Sharif har utforskat en grupp irakiska ungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning för nyanlända.

Bedömning för vilket lärande? En studie av vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa

Vad blir bedömning för lärande i praktiken och vad gör begreppet med lärare, elever och innehåll i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet? Det är frågor som Björn Tolgfors undersöker i sin avhandling.

Polisanmälningar i grundskolan – en mekanism för reduktion av social komplexitet

Anne-Lie Vainiks avhandling handlar om skolrelaterade polisanmälningar bland barn som inte uppnått straffbarhetsåldern 15 år.

PISA i skolan: hur lärare, rektorer och skolchefer förhåller sig till internationella kunskapsmätningar

Daniel Arnesson har forskat om hur skolpersonal uppfattar och förstår internationella kunskapsmätningar, svensk skolas kvalitet och orsakerna till svensk skolas resultatnedgång.

I privat och offentligt: Undervisningen i moderna språk i Stockholm 1800–1880

Peter Bernhardssons avhandling handlar om förhållandet mellan privat och offentlig undervisning och hur denna relation förändrades under 1800-talet.

”Äger du en skruvmejsel?” Litteraturstudiets roll i läromedel för gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011

Vilka kunskaps-, ämnes- och litteratursyner förmedlas i läromedlets läroböcker och vad säger det om läroböckernas modelläsare? Det är frågor som Katrin Lilja Waltå utforskar i sin studie om läromedel  i svenska för gymnasiets yrkesinriktade program.

Hälsopromotion i skolan. Utvärdering av DISA – ett program för att förebygga depressiva symtom hos ungdomar.

Syftet med Pernilla Garmys avhandling är att utvärdera DISA:s effektivitet avseende att minska depressiva symtom och förbättra självskattad hälsa hos ungdomar, undersöka vilka erfarenheter ungdomar och ledare har av DISA, samt belysa programmets kostnadseffektivitet.

Kampen om eleverna: Gymnasiefältet och skolmarknadens framväxt i Stockholm, 1987–2011

Införandet av marknadsmekanismerna i gymnasieskolan har förstärkt skillnaderna mellan de skolor och utbildningar som samlar elever med stora respektive små samlade tillgångar, visar Håkan Forsberg i sin avhandling.

Att sätta barn på kartan. Barnkartor i GIS – för information om barns utemiljö

Utifrån kunskap som barn delar med sig har Kerstin Nordin utvecklat en metod för planering av barns utemiljö. Det är en strategisk tillgång att utveckla ett barnperspektiv i kommunal, fysisk planering och andra verksamheter som påverkar barns utemiljö, konstaterar hon i sin avhandling.

Rektorers praktiker i möte med utvecklingsarbete. Möjligheter och hinder för planerad förändring

Oklara idéer om vad som ska förändras, brist på resurser och krav på snabba förändringar från förvaltningen motverkar rektorers planerade utveckling- och förändringsarbete, visar Jaana Nehez i sin avhandling.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Ny forskning ger skolan verktyg att utveckla undervisningen med digital teknik

Grundskolan har länge haft krav på sig att utveckla sin undervisning med hjälp av digital teknik. Trots det känner sig många lärare dåligt rustade inför digitaliseringen. Sara Willermark har studerat vad som krävs för att utveckla användningen av digital teknik i skolan. I hennes doktorsavhandling finns bland annat konkreta tips till skolledare och politiker.

Förskollärare tar större ansvar än uppdraget kräver

Pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär. Trots det tar de ofta ett större ansvar för barnen än vad uppdraget kräver, visar Mie Josefsons avhandling.

Kvalitetsutvecklande arbete i förskolan där leken står i fokus

I Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial Förskola ligger fokus på tre centrala teman: trygga relationer, lek och kommunikation. Ing-Britt Vikström, specialpedagog i Kristinehamns kommun, är en av de som arbetat utifrån stödmaterialet.

Inkluderande lärmiljöer gör skillnad

Inkludering är något som skolor måste arbeta med varje dag, det finns ingen magisk lösning. Men att ge lärare stöd i arbetet, och att ha förväntningar på eleverna, är faktorer som fungerar. Det menar Julie Allan vid universitetet i Birmingham.