Det flerspråkiga NO-klassrummet : en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Annika Karlsson har forskat om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Fakta
Disputation

2019-09-13

Titel (sv)

Det flerspråkiga NO-klassrummet : en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Författare

Annika Karlsson

Handledare

Professor Anders Jakobsson Pia Nygård Larsson

Opponent

Docent Karim Hamza, Stockholms universitet

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Annika Karlsson

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna avhandling är att synliggöra flerspråkiga elevers användning av sina första- och andraspråk i ett flerspråkigt NO-klassrum där man använder och uppmuntrar translanguaging och tydliggöra om och i så fall på vilka sätt dessa processer kan skapa förutsättningar för lärande. Avhandlingen utgår från sociokulturella teorier om språk och lärande, med särskilt fokus på social-semiotiska perspektiv. Vidare används dialogiska och pragmatiska paradigm som på olika sätt kan sägas vara sammankopplade med eller bidra till sociokulturella perspektiv på språk och lärande. Dessutom används teorier om translanguaging för att tydliggöra och öka förståelsen för flerspråkiga elevers möte med NO-klassrummet. För att utveckla djupare förståelse för på vilka sätt translanguaging som metod kan skapa ökade förutsättningar för flerspråkiga elevers lärande används en etnografisk datainsamling och forskningsdesign. Studien följer några NO-lektioner varje månad i en mellanstadieklass under tre års tid (2012-2015). Lektionerna dokumenteras med hjälp av fyra videokameror och fyra diktafoner och den totalt inspelade tiden från lektionerna är 117 timmar. Dessutom samlas fältanteckningar, elevtexter och olika undervisningsmaterial in. Datamaterialet består även av inspelade samtal med fyra elever som vid tillfället för datainsamlingen är nyanlända. Analysen visar att eleverna rör sig i språkliga loopar mellan både nationella och diskursiva språk i meningsskapande samtal om det naturvetenskapliga ämnesinnehållet, samt att de använder sina första- och andraspråk för att förklara, beskriva och sammanlänka semantiska relationer inom olika naturvetenskapliga ämnesområden. Vidare visar analysen att elevernas användning av sina första- och andraspråk ofta utgör en resurs i elevernas appropriering av den naturvetenskapliga skoldiskursen. Eleverna och studiehandledaren använder ofta sina första- och andraspråk för att förtydliga ämnesinnehåll och förklara olika klassrumsaktiviteter för varandra. Emellertid avslöjar analysen också situationer i denna praktik där alla tillgängliga resurser inte utnyttjas och kontinuiteten i klassrumsaktiviteterna blir avbruten på olika sätt. Dessa situationer verkar vara konsekvenser av låga förväntningar på elever med begränsad tillgång till undervisningsspråket, vilket uttrycks i en förenkling av det språk som används, kontextualisering av ämnesinnehållet till vardagliga erfarenheter som kanske inte delas av alla elever, samt komplexiteten att översätta och transformera det naturvetenskapliga ämnesinnehållet från ett språk till ett annat (arabiska och svenska) och mellan en vardaglig och en mer akademisk diskurs. Studien bidrar till fältet genom att illustrera vikten av att stödja varje elevs tillgång till de språkliga verktyg som konstituerar det naturvetenskapliga ämnesinnehållet, samt främja användningen av alla tillgängliga resurser, såsom första- och andraspråket, för att relatera det naturvetenskapliga ämnesinnehållet till tidigare erfarenhet och därmed skapa ett kontinuerligt lärande i flerspråkiga NO-klassrum.

Sidan publicerades 2019-08-20 14:08 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-08-26 09:35 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser