Det flerspråkiga NO-klassrummet : en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Annika Karlsson har forskat om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Fakta
Disputation

2019-09-13

Titel (sv)

Det flerspråkiga NO-klassrummet : en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Författare

Annika Karlsson

Handledare

Professor Anders Jakobsson Pia Nygård Larsson

Opponent

Docent Karim Hamza, Stockholms universitet

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Annika Karlsson

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna avhandling är att synliggöra flerspråkiga elevers användning av sina första- och andraspråk i ett flerspråkigt NO-klassrum där man använder och uppmuntrar translanguaging och tydliggöra om och i så fall på vilka sätt dessa processer kan skapa förutsättningar för lärande. Avhandlingen utgår från sociokulturella teorier om språk och lärande, med särskilt fokus på social-semiotiska perspektiv. Vidare används dialogiska och pragmatiska paradigm som på olika sätt kan sägas vara sammankopplade med eller bidra till sociokulturella perspektiv på språk och lärande. Dessutom används teorier om translanguaging för att tydliggöra och öka förståelsen för flerspråkiga elevers möte med NO-klassrummet. För att utveckla djupare förståelse för på vilka sätt translanguaging som metod kan skapa ökade förutsättningar för flerspråkiga elevers lärande används en etnografisk datainsamling och forskningsdesign. Studien följer några NO-lektioner varje månad i en mellanstadieklass under tre års tid (2012-2015). Lektionerna dokumenteras med hjälp av fyra videokameror och fyra diktafoner och den totalt inspelade tiden från lektionerna är 117 timmar. Dessutom samlas fältanteckningar, elevtexter och olika undervisningsmaterial in. Datamaterialet består även av inspelade samtal med fyra elever som vid tillfället för datainsamlingen är nyanlända. Analysen visar att eleverna rör sig i språkliga loopar mellan både nationella och diskursiva språk i meningsskapande samtal om det naturvetenskapliga ämnesinnehållet, samt att de använder sina första- och andraspråk för att förklara, beskriva och sammanlänka semantiska relationer inom olika naturvetenskapliga ämnesområden. Vidare visar analysen att elevernas användning av sina första- och andraspråk ofta utgör en resurs i elevernas appropriering av den naturvetenskapliga skoldiskursen. Eleverna och studiehandledaren använder ofta sina första- och andraspråk för att förtydliga ämnesinnehåll och förklara olika klassrumsaktiviteter för varandra. Emellertid avslöjar analysen också situationer i denna praktik där alla tillgängliga resurser inte utnyttjas och kontinuiteten i klassrumsaktiviteterna blir avbruten på olika sätt. Dessa situationer verkar vara konsekvenser av låga förväntningar på elever med begränsad tillgång till undervisningsspråket, vilket uttrycks i en förenkling av det språk som används, kontextualisering av ämnesinnehållet till vardagliga erfarenheter som kanske inte delas av alla elever, samt komplexiteten att översätta och transformera det naturvetenskapliga ämnesinnehållet från ett språk till ett annat (arabiska och svenska) och mellan en vardaglig och en mer akademisk diskurs. Studien bidrar till fältet genom att illustrera vikten av att stödja varje elevs tillgång till de språkliga verktyg som konstituerar det naturvetenskapliga ämnesinnehållet, samt främja användningen av alla tillgängliga resurser, såsom första- och andraspråket, för att relatera det naturvetenskapliga ämnesinnehållet till tidigare erfarenhet och därmed skapa ett kontinuerligt lärande i flerspråkiga NO-klassrum.

Sidan publicerades 2019-08-20 14:08 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-08-26 09:35 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)