Det kritiska uppdraget: Diskurser och praktiker i gymnasieskolans svenskundervisning

Vilka kritiska textpraktiker skapas inom ramen för svensk¬undervisningen?Det är en av frågorna som Ulrika Németh undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2021-10-22

Titel (sv)

Det kritiska uppdraget: Diskurser och praktiker i gymnasieskolans svenskundervisning

Författare

Ulrika Németh

Handledare

Docent Linda Kahlin, Södertörns högskola Docent Zoe Nikolaidou, Södertörns högskola

Opponent

Catharina Nyström Höög, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för kultur och lärande

Lärosäte

Södertörns högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Hur förbereder svenskämnet på gymnasiet eleverna inför en ”Post-Truth” värld (Janks 2018) och för att bli kritiska medborgare? I svenskämnet ska eleverna lära sig att kritiskt granska texter och information, men det kritiska uppdraget kan omfatta även andra delar av svensk-ämnet. Avhandlingsarbetet syftar till att ringa in konstruktioner av det kritiska och hur dessa förhåller sig till svenskämnets och svensklärarens uppfattade uppdrag när det gäller arbete med och utveckling av elevers kritiska medvetande. Undersökningen är kvalitativ och bygger på tre delstudier. Den första utgörs av fokussamtal (Barbour & Kitzinger 1999) mellan svensklärare på gymnasiet, den andra är en diskursanalys (Fairclough 2015; van Leeuwen 2008) av policydokument, PISAs ramverk och nationella styrdokument och den sista baseras på klassrumsobservationer utförda med redskap från lingvistisk etnografi (Copland & Creese 2015). Den övergripande teoretiska ramen utgår från critical literacy och kritisk transitivitet Freire 1970; Freire, 1973), literacy, där det kritiska betraktas som en form av social praktik (Luke 2013) och Bernsteins kodteori (Bernstein 2000). Den språknära analytiska ramen hämtas från sociosemiotikens Systemisk funktionell lingvistik (Halliday & Matthiessen 2004) (transitivitet och modalitet) och den modell för diskursanalys som utvecklats av van Leeuwen (2008) där diskurser betraktas som rekontextualiseringar av sociala praktiker. Följande forskningsfrågor har använts:nVilka textpraktiker och diskurser kring det kritiska framträder i styrdokument och nationella prov, kommentarmaterial och i internationella policydokument?nHur konstruerar lärarna svenskämnets kritiska uppdrag och hur förhåller det sig till deras uppfattning av svenskämnets kärna, gränser och kunskapspraktiker? Vilka kritiska textpraktiker (kan) skapas inom ramen för svensk¬undervisningen? (Vem gör vad, hur och varför?)
Hur förhåller sig svensklärarnas uppdrag och diskurser kring de kritiska textpraktikerna till diskurser kring det kritiska i internationella policydokument och ramverk och de svenska styrdokumenten? Högstatusaktörers (OECD, EU) övergripande diskurser om behovet av och vikten av det kritiska rekontextualiseras i nationella styrdokument av relevans för svenskämnet och även i svensklärares samtal och undervisning. Lärarnas konstruerade inre uppdrag innefattar dock endast kritiska praktiker vilka kan inlemmas i svenskämnets kärna och dess ”unique identity” (Bernstein 2000:6) medan kritiska konstruktioner formulerade av yttre aktörer placeras längre från denna kärna. Det kritiska uppdraget konstrueras snarare som ett önskat sådant, där det kritiska, i en av läraren tämligen starkt inramad undervisning, utgörs av att elever tillsammans ”upptäcker” på basis av kunskaper utvecklade inom svenskämnet. Reella kritiska praktiker verkar istället grundas i oreflekterat görande där lärare och elever i högre grad förhåller sig till kunskapskravens formuleringar snarare än kunskap i sig. Resultatet indikerar att denna diskrepans skulle kunna överbryggas genom att låta konstruktioner av det kritiska som ligger nära det lärarna uppfattar som svenskämnets kärna vägleda det kritiska arbetet.

Sidan publicerades 2021-10-05 09:21 av Susanne Sawander


Relaterat

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Svenska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av åtta föreläsningar om bland annat vetenskapligt skrivande, språkstörning och litteraturläsning i praktiken. Välkommen!

Vuxenutbildning Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om tydliggörande pedagogik, språkutvecklande arbetssätt, hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet och estetiska lärprocesser – i mötet med vuxna elever.

Verktyg för lärande: Informationssökning och informationsanvändning i kommunal vuxenutbildning

Cecilia Gärdéns avhandling "Verktyg för lärande: Informationssökning och informationsanvändning i kommunal vuxenutbildning" syftar till att fördjupa vår kunskap om informationspraxis inom kommunal vuxenutbildning, genom att undersöka informationssökning och informationsanvändning i samband med en specifik skoluppgift. Den teoretiska ram som använts är ett socio-kulturellt synsätt.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

”Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter”

Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling, där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt, forskare och process- och projektledare för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer.

3 ways administrators can show they care about teachers as people

It’s easy for school leaders to get caught up in roles and responsibilities—but it’s important to remember that teachers are more than their job titles.

Lika värde nr 3, 2021 – Tema: Tillgänglig förskola och skola

Tillgänglighet i förskola och skola handlar om att alla barn och elever ska få tillgång, och möjlighet, att ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön. I det här numret av Lika värde kan du läsa om verksamheter som arbetar långsiktigt, ökar kunskap och använder sin kreativitet för att uppnå det. (pdf)