Dela:

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Fakta
Disputation

2010-10-09

Titel (sv)

”Det kunde lika gärna ha hänt idag”. Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Titel (eng)

”It could just as well have happened today . Maj Bylock s Drakskeppstrilogi and Historical Consciousness in ten- to twelve-year-olds

Författare

Mary Ingemansson

Handledare

Anders Ohlsson och Gun Malmgren

Opponent

professor Per-Olof Erixon

Lärosäte

LU – Lunds universitet

Länkar
Läs Skolportens intervju med Mary Ingemansson

Svenskt abstrakt:

När barn i mellanåldrarna, 9 12 år, läser historia i skolan används skönlitteratur ibland som komplement och fördjupning. Hur upplever barnen dessa texter i förhållande till läroböckerna? Vad kan en historisk roman säga dem om deras egen tid? Vad händer med deras historie-medvetande? Hur läser de historiska romaner och ser det olika ut beroende på deras läsförmåga, intresse och personliga tolkningar?Jag som litteraturvetare och lärarutbildare har intervjuat skolbarn i åldern 10-11 år. De har läst en historisk romantrilogi av Maj Bylock och analyserat hur den har påverkat deras bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet. Ur läsningen om en frankisk flicka på 1000-talet som rövas bort av vikingar och förs till Norden som träl uppstår tankar som i förlängningen handlar om identitet, migration och mångkultur i det samhälle som är barnens egen miljö.
Jag diskuterar också historiska romaner för barn i relation till andra genrer, och analyserar i synnerhet trilogin i undersökningen, Maj Bylocks Drakskeppet, Det gyllene svärdet och Borgen i fjärran. Bylock, vars långa verklista omfattar såväl historiska läroböcker som omtolkningar av klassiker, har i sin Drakskeppstrilogi skildrat en forntida flickas väg från utsatthet och främlingskap till styrka och självkänsla. Flickan skapar sitt empowerment, från litteraturforskaren Judith Langers begrepp empowerment buildning och hon ökar därmed med ett svenskt ord sitt självbemyndigande. Här finns i hög grad det som pedagoger kallat ett upplevande subjekt , genom vilket barnens upplevelse av historieundervisningen kan fördjupas och nyanseras.
Avhandlingen ingår även i en svenskämnesdidaktisk dimension, som har med språkutveckling att göra. I den skönlitterära texten och i avhandlingen bearbetas nyttan av att kunna läsa och skriva och att erhålla djup läsförståelse. Grunden till ett kritiskt tänkande om historia problematiseras och även den analogi som finns till vår tid. Som lärare får du förslag på hur du kan förplanera, genomföra och utveckla läsandet med dina elever i mellanåldrarna. Principerna med Judith Langers forskning som grund är användbara även för yngre och äldre elever liksom förhållningssättet till läsning inom lärandeprocessen och läsning inom skolans övriga ämnen.
Avhandlingen, som alltså innehåller både textanalys och visar på didaktiska möjligheter kan användas inom lärarutbildning, i kurser med barnlitterärt innehåll, i lärarfortbildning och i kurser i historia med didaktiskt innehåll.

Sidan publicerades 2010-09-23 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 11:26 av


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser