2010-09-23 00:00  3036 Dela:

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Fakta
Disputation

2010-10-09

Titel (sv)

”Det kunde lika gärna ha hänt idag”. Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Titel (eng)

”It could just as well have happened today . Maj Bylock s Drakskeppstrilogi and Historical Consciousness in ten- to twelve-year-olds

Författare

Mary Ingemansson

Handledare

Anders Ohlsson och Gun Malmgren

Opponent

professor Per-Olof Erixon

Lärosäte

LU – Lunds universitet

Länkar
Läs Skolportens intervju med Mary Ingemansson

Svenskt abstrakt:

När barn i mellanåldrarna, 9 12 år, läser historia i skolan används skönlitteratur ibland som komplement och fördjupning. Hur upplever barnen dessa texter i förhållande till läroböckerna? Vad kan en historisk roman säga dem om deras egen tid? Vad händer med deras historie-medvetande? Hur läser de historiska romaner och ser det olika ut beroende på deras läsförmåga, intresse och personliga tolkningar?Jag som litteraturvetare och lärarutbildare har intervjuat skolbarn i åldern 10-11 år. De har läst en historisk romantrilogi av Maj Bylock och analyserat hur den har påverkat deras bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet. Ur läsningen om en frankisk flicka på 1000-talet som rövas bort av vikingar och förs till Norden som träl uppstår tankar som i förlängningen handlar om identitet, migration och mångkultur i det samhälle som är barnens egen miljö.
Jag diskuterar också historiska romaner för barn i relation till andra genrer, och analyserar i synnerhet trilogin i undersökningen, Maj Bylocks Drakskeppet, Det gyllene svärdet och Borgen i fjärran. Bylock, vars långa verklista omfattar såväl historiska läroböcker som omtolkningar av klassiker, har i sin Drakskeppstrilogi skildrat en forntida flickas väg från utsatthet och främlingskap till styrka och självkänsla. Flickan skapar sitt empowerment, från litteraturforskaren Judith Langers begrepp empowerment buildning och hon ökar därmed med ett svenskt ord sitt självbemyndigande. Här finns i hög grad det som pedagoger kallat ett upplevande subjekt , genom vilket barnens upplevelse av historieundervisningen kan fördjupas och nyanseras.
Avhandlingen ingår även i en svenskämnesdidaktisk dimension, som har med språkutveckling att göra. I den skönlitterära texten och i avhandlingen bearbetas nyttan av att kunna läsa och skriva och att erhålla djup läsförståelse. Grunden till ett kritiskt tänkande om historia problematiseras och även den analogi som finns till vår tid. Som lärare får du förslag på hur du kan förplanera, genomföra och utveckla läsandet med dina elever i mellanåldrarna. Principerna med Judith Langers forskning som grund är användbara även för yngre och äldre elever liksom förhållningssättet till läsning inom lärandeprocessen och läsning inom skolans övriga ämnen.
Avhandlingen, som alltså innehåller både textanalys och visar på didaktiska möjligheter kan användas inom lärarutbildning, i kurser med barnlitterärt innehåll, i lärarfortbildning och i kurser i historia med didaktiskt innehåll.

Sidan publicerades 2010-09-23 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 11:26 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen. Det menar skolledaren Edward Jensinger, som tillsammans med forskaren Marie Sjöholm skrivit en bok om digitalisering.

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Stressen har minskat och tryggheten ökat. Finningeskolan i Strängnäs har hittat nycklarna till en bättre arbetsmiljö sedan besöket från ett forskarteam.