Dela:

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Fakta
Disputation

2010-10-09

Titel (sv)

”Det kunde lika gärna ha hänt idag”. Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Titel (eng)

”It could just as well have happened today . Maj Bylock s Drakskeppstrilogi and Historical Consciousness in ten- to twelve-year-olds

Författare

Mary Ingemansson

Handledare

Anders Ohlsson och Gun Malmgren

Opponent

professor Per-Olof Erixon

Lärosäte

LU – Lunds universitet

Länkar
Läs Skolportens intervju med Mary Ingemansson

Svenskt abstrakt:

När barn i mellanåldrarna, 9 12 år, läser historia i skolan används skönlitteratur ibland som komplement och fördjupning. Hur upplever barnen dessa texter i förhållande till läroböckerna? Vad kan en historisk roman säga dem om deras egen tid? Vad händer med deras historie-medvetande? Hur läser de historiska romaner och ser det olika ut beroende på deras läsförmåga, intresse och personliga tolkningar?Jag som litteraturvetare och lärarutbildare har intervjuat skolbarn i åldern 10-11 år. De har läst en historisk romantrilogi av Maj Bylock och analyserat hur den har påverkat deras bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet. Ur läsningen om en frankisk flicka på 1000-talet som rövas bort av vikingar och förs till Norden som träl uppstår tankar som i förlängningen handlar om identitet, migration och mångkultur i det samhälle som är barnens egen miljö.
Jag diskuterar också historiska romaner för barn i relation till andra genrer, och analyserar i synnerhet trilogin i undersökningen, Maj Bylocks Drakskeppet, Det gyllene svärdet och Borgen i fjärran. Bylock, vars långa verklista omfattar såväl historiska läroböcker som omtolkningar av klassiker, har i sin Drakskeppstrilogi skildrat en forntida flickas väg från utsatthet och främlingskap till styrka och självkänsla. Flickan skapar sitt empowerment, från litteraturforskaren Judith Langers begrepp empowerment buildning och hon ökar därmed med ett svenskt ord sitt självbemyndigande. Här finns i hög grad det som pedagoger kallat ett upplevande subjekt , genom vilket barnens upplevelse av historieundervisningen kan fördjupas och nyanseras.
Avhandlingen ingår även i en svenskämnesdidaktisk dimension, som har med språkutveckling att göra. I den skönlitterära texten och i avhandlingen bearbetas nyttan av att kunna läsa och skriva och att erhålla djup läsförståelse. Grunden till ett kritiskt tänkande om historia problematiseras och även den analogi som finns till vår tid. Som lärare får du förslag på hur du kan förplanera, genomföra och utveckla läsandet med dina elever i mellanåldrarna. Principerna med Judith Langers forskning som grund är användbara även för yngre och äldre elever liksom förhållningssättet till läsning inom lärandeprocessen och läsning inom skolans övriga ämnen.
Avhandlingen, som alltså innehåller både textanalys och visar på didaktiska möjligheter kan användas inom lärarutbildning, i kurser med barnlitterärt innehåll, i lärarfortbildning och i kurser i historia med didaktiskt innehåll.

Sidan publicerades 2010-09-23 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 11:26 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer