Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan

Fakta
Disputation

2008-11-14

Titel (sv)

Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan

Författare

Anette Emilson

Handledare

Professor Ingrid Pramling Samuelsson, GU, Fil dr Anne-Mari Folkesson, HiK, Professor Eva Johansson, GU

Opponent

Försteamanuens Berit Bae, Høgskolen i Oslo

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs mer om avhandlingen här:
Läs pressmeddelande (GU)
Läs Skolportens intervju med Anette Emilson

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens övergripande syfte är att vinna kunskap om fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Uppmärksamheten riktas dels mot hur värden kommuniceras, dels mot vilka värden som framträder som eftersträvansvärda. Avhandlingen har en i grunden kritisk ansats och avser också att vinna kunskap om aspekter i fostransprocessen som kan rubba hierarkiska maktstrukturer och därigenom bidra till en fostran karaktäriserad av intersubjektivitet. För att förstå kommunikationshandlingar används främst begreppen kommunikativt och strategiskt handlande (Habermas, 1984), liksom stark respektive svag klassifikation och inramning (Bernsteins, 2000). Förskolefostran analyseras även ur ett dubbelt perspektiv med utgångspunkt i Habermas (1984, 1995) begrepp om system och livsvärld. Fältarbetet har bedrivits på tre förskolors småbarnsavdelningar där barnen varit mellan ett och tre år. Sammantaget har 46 barn och 10 lärare deltagit i studien. Data består av videoobservationer av kommunikationshandlingar mellan lärare och barn. Till grund för avhandlingen ligger tre empiriska studier. I första studien analyseras hur små barns delaktighet kan förstås i två olika situationer där graden av lärarkontroll skiljer sig åt. Resultatet visade hur stark klassifikation och inramning begränsade barnens delaktighet samt hur svag klassifikation och inramning gynnade barnens möjligheter att delta på egna villkor. Lärarens intresse för att närma sig barnets perspektiv, att skapa mening och dela en verklighet, att ge bekräftelse och respons, att vara emotionellt närvarande samt att gå in i en öppen dialog med barnen utgjorde väsentliga aspekter för barnens delaktighet. I andra studien analyserades barns inflytande relaterat till lärarkontroll i samlingssituationer. Resultatet visade att barnens inflytande i samlingen var begränsat, men förekom ibland genom att barnen gjorde egna val och tog egna initiativ. Barnens inflytande var avhängigt lärarens kontroll. Studien visade också att kontroll upprätthölls på olika sätt, dels genom full kontroll över kommunikationens vad- och hur-aspekt, dels genom lekfullhet, responsivitet och ett närmande av barnets perspektiv. Hur kontrollen upprätthölls fick konsekvenser för barnens inflytande. Barnens inflytande ökade när lärarens kontroll över kommunikationens vad- och hur-aspekt var svag och karaktäriserades av kommunikativt handlande innefattande ett närmande av barnets perspektiv, responsivitet/emotionell närvaro samt lekfullhet. Tredje studien syftade till att analysera de värden som medvetet eller omedvetet kommunicerades i interaktionen mellan lärarna och barnen, liksom hur denna kommunikation gick till. Analysen genererade tio värden av omsorgsetisk, demokratisk eller disciplinerande karaktär. Värdena kommunicerades på olika sätt och kommunikationens vad-aspekt tolkades hänga samman med dess hur-aspekt, d.v.s. hur läraren kommunicerade med barnen fick konsekvenser för vad som blev möjligt att kommunicera. De fostransaspekter som genom avhandlingens tre studier har framträtt som centrala för att hierarkiska maktstrukturer mellan lärare och barn ska rubbas är: närmandet av barns perspektiv, emotionell närvaro samt lekfullhet. När dessa aspekter genomsyrar kommunikationen förefaller det som om lärare och barn möts i samförstånd där en verklighet blir möjlig för dem att dela. Teoretiskt faller dessa aspekter inom ramen för kommunikativt handlande och kan bidra till förståelse för vad teorin kan innebära i kommunikationen med de yngsta barnen i utbildningssystemet.

Sidan publicerades 2008-10-29 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 12:16 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)