Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan

Fakta
Disputation

2008-11-14

Titel (sv)

Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan

Författare

Anette Emilson

Handledare

Professor Ingrid Pramling Samuelsson, GU, Fil dr Anne-Mari Folkesson, HiK, Professor Eva Johansson, GU

Opponent

Försteamanuens Berit Bae, Høgskolen i Oslo

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs mer om avhandlingen här:
Läs pressmeddelande (GU)
Läs Skolportens intervju med Anette Emilson

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens övergripande syfte är att vinna kunskap om fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Uppmärksamheten riktas dels mot hur värden kommuniceras, dels mot vilka värden som framträder som eftersträvansvärda. Avhandlingen har en i grunden kritisk ansats och avser också att vinna kunskap om aspekter i fostransprocessen som kan rubba hierarkiska maktstrukturer och därigenom bidra till en fostran karaktäriserad av intersubjektivitet. För att förstå kommunikationshandlingar används främst begreppen kommunikativt och strategiskt handlande (Habermas, 1984), liksom stark respektive svag klassifikation och inramning (Bernsteins, 2000). Förskolefostran analyseras även ur ett dubbelt perspektiv med utgångspunkt i Habermas (1984, 1995) begrepp om system och livsvärld. Fältarbetet har bedrivits på tre förskolors småbarnsavdelningar där barnen varit mellan ett och tre år. Sammantaget har 46 barn och 10 lärare deltagit i studien. Data består av videoobservationer av kommunikationshandlingar mellan lärare och barn. Till grund för avhandlingen ligger tre empiriska studier. I första studien analyseras hur små barns delaktighet kan förstås i två olika situationer där graden av lärarkontroll skiljer sig åt. Resultatet visade hur stark klassifikation och inramning begränsade barnens delaktighet samt hur svag klassifikation och inramning gynnade barnens möjligheter att delta på egna villkor. Lärarens intresse för att närma sig barnets perspektiv, att skapa mening och dela en verklighet, att ge bekräftelse och respons, att vara emotionellt närvarande samt att gå in i en öppen dialog med barnen utgjorde väsentliga aspekter för barnens delaktighet. I andra studien analyserades barns inflytande relaterat till lärarkontroll i samlingssituationer. Resultatet visade att barnens inflytande i samlingen var begränsat, men förekom ibland genom att barnen gjorde egna val och tog egna initiativ. Barnens inflytande var avhängigt lärarens kontroll. Studien visade också att kontroll upprätthölls på olika sätt, dels genom full kontroll över kommunikationens vad- och hur-aspekt, dels genom lekfullhet, responsivitet och ett närmande av barnets perspektiv. Hur kontrollen upprätthölls fick konsekvenser för barnens inflytande. Barnens inflytande ökade när lärarens kontroll över kommunikationens vad- och hur-aspekt var svag och karaktäriserades av kommunikativt handlande innefattande ett närmande av barnets perspektiv, responsivitet/emotionell närvaro samt lekfullhet. Tredje studien syftade till att analysera de värden som medvetet eller omedvetet kommunicerades i interaktionen mellan lärarna och barnen, liksom hur denna kommunikation gick till. Analysen genererade tio värden av omsorgsetisk, demokratisk eller disciplinerande karaktär. Värdena kommunicerades på olika sätt och kommunikationens vad-aspekt tolkades hänga samman med dess hur-aspekt, d.v.s. hur läraren kommunicerade med barnen fick konsekvenser för vad som blev möjligt att kommunicera. De fostransaspekter som genom avhandlingens tre studier har framträtt som centrala för att hierarkiska maktstrukturer mellan lärare och barn ska rubbas är: närmandet av barns perspektiv, emotionell närvaro samt lekfullhet. När dessa aspekter genomsyrar kommunikationen förefaller det som om lärare och barn möts i samförstånd där en verklighet blir möjlig för dem att dela. Teoretiskt faller dessa aspekter inom ramen för kommunikativt handlande och kan bidra till förståelse för vad teorin kan innebära i kommunikationen med de yngsta barnen i utbildningssystemet.

Sidan publicerades 2008-10-29 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 12:16 av


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.