Hoppa till sidinnehåll
Fritidshem

Det undervisande fritidshemmet i lärandets tidevarv: En diskursanalytisk studie med fokus på de naturvetenskapliga och tekniska undervisningspraktikerna

Publicerad:12 februari

Fritidshempersonal vill bedriva en målstyrd undervisning men lyckas inte alltid. Utmaningarna handlar främst om att hitta tid och plats, få eleverna intresserade och vilja delta i fritidsverksamhetens undervisning, visar Alma Memišević.

Författare

Alma Memišević

Handledare

Professor Magnus Hultén, Linköpings universitet Biträdande professor Helene Elvstrand, Linköpings universitet Kenneth Petersson, Linköpings universitet,

Opponent

Docent Göran Bostedt, Mittuniversitetet

Abstrakt

Fritidshem har av tradition varit en plats med utrymme för lek och tillvaratagande av barns intressen, initiativ och behov. På senare år har det skett diskursförskjutningar där fritidshemmet rört sig från en socialpedagogisk arena mot en utbildningspedagogisk. Det är denna förändring som avhandlingens studie intresserar sig för genom att studera och bidra med kunskap om hur naturvetenskap och teknik kommer till uttryck i fritidshemmets undervisning.

Studien är etnografiskt inspirerad. Videoobservationer, fältanteckningar samt formella och informella samtal har använts som datainsamlingsmetod. Studien har genomförts på tre olika fritidshem med skilda förutsättningar. Ett av fritidshemmen finns på anpassad grundskola, ett är ett utomhusfritidshem och ett är vad som skulle kunna betecknas som ett ”vanligt” fritidshem som avspeglar fritidshemmets nutida villkor: ett stort antal inskrivna elever, bristfälliga lokaler och låg andel personal med pedagogisk utbildning. Kritisk diskursanalys (CDA) i enlighet med Norman Fairclough har använts som teoretisk och metodologisk utgångspunkt.

Studiens resultat visar att det finns en vilja hos fritidshempersonal att bedriva en målstyrd undervisning, det vill säga planera undervisning i förväg baserat på läroplanens mål, genomföra den på ett systematiskt sätt så att alla elever får del av undervisningen och i detta ta utgångspunkt i elevers intresse. Resultaten visar på de utmaningar som fritidshemspersonalen stöter på när de realiserar undervisningen. Det handlar bland annat om svårigheter att hitta tid och plats för undervisningen, att få eleverna att vilja delta och att få dem intresserade. En annan utmaning är svårigheten att genomföra fritidshemmets grupporienterade arbetssätt i fritidshem på anpassad grundskola. I hög grad lutar fritidshemspersonal sig tillbaka på traditionella undervisningstraditioner, huvudsakligen utvecklade inom ramen för skolan. Samtidigt visar resultaten på andra sätt att realisera undervisningsuppdraget, som tar sin utgångspunkt i det ämnesöverskridande och situationsstyrda.

Resultaten visar på spänningar mellan tradition och förnyelse i fritidshemmets praktik. I tidigare forskning har spänningsfältet betecknats som en kamp mellan en äldre socialpedagogisk tradition och en nyare utbildningspedagogisk tradition. Detta spänningsfält har uppkommit ur politiska strävanden att bygga upp ett kunskapssamhälle med starkt fokus på att förbättra elevers akademiska prestationer. Det har bidragit till att sätta fokus på fritidshemmet som en attraktiv arena som har potential att bidra till skolans måluppfyllelse, vilket riskerar att sudda ut skillnader och gränser mellan skola och fritidshem, liksom mellan lek och lärande.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev