Det var en gång ett land… Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar

Hur har historieböckernas berättelser förändrats över tid och vilka faktorer kan ha påverkat dessa förändringar? Ingmarie Danielsson Malmros syfte med avhandlingen är att synliggöra sambandet mellan historieförmedling och identitetsskapande.

Fakta
Disputation

2012-10-12

Titel (sv)

Det var en gång ett land… Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar

Titel (eng)

Once Upon a Time There was a Country… Narratives About “Swedishness” in History Textbooks and Students’ Worldviews

Författare

Ingmarie Danielsson Malmros

Handledare

Klas-Göran Karlsson, Ulf Zander (Associate Professor)

Opponent

Bengt Kristensson Uggla (Professor)

Institution

Historiska institutionen

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Ingmarie Danielsson-Malmros

Svenskt abstrakt:

Svenskhet skapas, legitimeras och förändras genom berättelser, inte minst dem som lärare och elever berättar under historielektionerna. Beroende på vilka händelser ur det förflutna som vi väljer att minnas och vilka vi väljer att glömma skapas olika berättelser där vi placerar in våra liv och våra värderingar. Dessa berättelser förklarar vilka vi är och vilka vi inte är och gör dessutom tillvaron begriplig. Denna avhandling visar vilka identitetslegitimerande berättelser som har förmedlats i svenska historieläroböcker utgivna från 1930-talet fram till första decenniet av 2000-talet, samt vilka av dessa berättelser som dagens elever ger uttryck för. Det är främst fem dominerande berättelser som förekommer i de studerade historieläroböckerna och elevtexterna: berättelsen om det neutrala och fredliga Sverige, berättelsen om den arbetsamme och solidariske svensken som har åstadkommit ett välstånds- eller välfärdsland, berättelsen om demokratins föregångsland, berättelsen om främlingen som på olika sätt behöver tas om hand samt berättelsen om den jämställda svenskan. Vissa mindre smickrande berättelser uppträder sporadiskt i materialet, exempelvis den anklagande berättelsen om den svenska eftergiftspolitiken under andra världskriget, men dessa berättelser överröstas vanligtvis av mer hedrande beskrivningar. Vanligt förekommande berättelser från eleverna är dem som beskriver Sverige som ett tekniskt framstående välståndsland eller ett land med ett unikt demokratiskt styre. Sammanfattningsvis skildras Sverige oftast som en moralisk stormakt och svenskarna som moraliskt överlägsna. Det övergripande syftet med avhandlingen är att synliggöra samband mellan historieförmedling och identitetsskapande. Detta är ett viktigt ämne, inte minst i en tid när begrepp som historiebruk och identitet har fått en central plats i skolans styrdokument. Det ligger annars nära till hands att historiebruk och identitetslegitimerande berättande associeras med ”de andras” historieförmedling, medan den egna kulturens historieundervisning ses som en objektiv återgivning av fakta. Avhandlingen visar att merparten av vårt historieberättande på det ena eller andra sättet legitimerar eller förändrar identiteter. Detta skall inte ses som ett missbruk av historien utan som ett uttryck för ett mänskligt behov av att hantera en föränderlig tillvaro.

Sidan publicerades 2012-11-05 11:51 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-11-22 10:42 av John Miller


Relaterat

Skönlitteratur ger historiemedvetna barn

Skönlitterära romaner kan ge mer historiekunskap än läroböcker, dessutom hjälper de barn att bygga upp ett historiemedvetande. Det menar Mary Ingemansson som har undersökt hur läsningen av en historisk romantriologi påverkar elevers bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet.

Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen

Anders Jidesjös avhandling visar att det är en myt att elever är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Populärvetenskapliga tv-program vet dock vad ungdomar vill ha.

Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser – en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning

Kristina Henriksson har forskat om bedömning som företeelse i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.

På gränsen till en ny värld – studenters informationspraktiker på väg mot arbetslivet

Sara Ahlryd har forskat om vilken roll studenters informationspraktiker spelar vid övergången till yrkeslivet.  

Support for mathematics teachers’ change: Examining catalysts for teacher learning and role of the teacher in professional development programmes

Upplägget i svenska matematikläroböcker för gymnasiet främjar lärande för problemlösning snarare än lärande genom problemlösning. Det är ett av resultaten i upplägget i Daniel Brehmers avhandling.

Muslimska kvinnors mobilitet : Möjligheter och hinder i de liberala idealens Sverige

Nina Jakku har undersökt muslimska kvinnors erfarenheter av bemötanden och representationer av dem i Sverige – i vardagslivet och när de intar offentliga roller i sammanhang som utbildningsväsendet och arbetslivet.

The Emotional Community of Social Science Teaching

Katarina Blennow har forskat om relationen mellan känslor, det specifika kunskapsinnehållet och symboliska gränser i undervisningen av skolämnet samhällskunskap.

Different is cool! Self-efficacy and participation of students with and without disabilities in school-based Physical Education

Starten på högstadietiden är tuff för elever med funktionsnedsättning. Men under förutsättning att eleverna deltar i undervisningen i idrott och hälsa blir de också engagerade, visar Karin Bertills avhandling.

Increasing Ethical Awareness: The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study

Hans Teke har i sin avhandling undersökt hur etikundervisningen på gymnasiet ska bedrivas för att åstadkomma de bästa långtidseffekterna.

Addressing poor educational outcomes among children with out-of-home care experience: Studies on impact, pathways, and interventions

Hilma Forsman har undersökt om utbildning som en möjlig interventionsväg för att förbättra placerade barns framtidsutsikter.

Språkstudier som utbildningsstrategi hos grundskoleelever och deras familjer

Josefine Krigh har forskat om elevers studier i moderna språk i relationer till familj och social bakgrund.  

Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion

Kommunalt beslutsfattande skulle vinna i legitimitet om det fördes i mer öppna processer. Det menar Ann-Sofie Smeds-Nylund som undersökt offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors.

Families of young children with autism spectrum disorder in Sweden: The role of culture and intergenerational support

Rano Zakirova Engstrand vill med sin avhandling identifiera och beskriva miljöfaktorer som kan påverka planering och genomförande av interventioner och insatser för unga barn med AST och deras familjer i Sverige.

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse Halvarson Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.

Nyckeln till delaktighet

Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.