Det var en gång ett land… Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar

Hur har historieböckernas berättelser förändrats över tid och vilka faktorer kan ha påverkat dessa förändringar? Ingmarie Danielsson Malmros syfte med avhandlingen är att synliggöra sambandet mellan historieförmedling och identitetsskapande.

Fakta
Disputation

2012-10-12

Titel (sv)

Det var en gång ett land… Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar

Titel (eng)

Once Upon a Time There was a Country… Narratives About “Swedishness” in History Textbooks and Students’ Worldviews

Författare

Ingmarie Danielsson Malmros

Handledare

Klas-Göran Karlsson, Ulf Zander (Associate Professor)

Opponent

Bengt Kristensson Uggla (Professor)

Institution

Historiska institutionen

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Ingmarie Danielsson-Malmros

Svenskt abstrakt:

Svenskhet skapas, legitimeras och förändras genom berättelser, inte minst dem som lärare och elever berättar under historielektionerna. Beroende på vilka händelser ur det förflutna som vi väljer att minnas och vilka vi väljer att glömma skapas olika berättelser där vi placerar in våra liv och våra värderingar. Dessa berättelser förklarar vilka vi är och vilka vi inte är och gör dessutom tillvaron begriplig. Denna avhandling visar vilka identitetslegitimerande berättelser som har förmedlats i svenska historieläroböcker utgivna från 1930-talet fram till första decenniet av 2000-talet, samt vilka av dessa berättelser som dagens elever ger uttryck för. Det är främst fem dominerande berättelser som förekommer i de studerade historieläroböckerna och elevtexterna: berättelsen om det neutrala och fredliga Sverige, berättelsen om den arbetsamme och solidariske svensken som har åstadkommit ett välstånds- eller välfärdsland, berättelsen om demokratins föregångsland, berättelsen om främlingen som på olika sätt behöver tas om hand samt berättelsen om den jämställda svenskan. Vissa mindre smickrande berättelser uppträder sporadiskt i materialet, exempelvis den anklagande berättelsen om den svenska eftergiftspolitiken under andra världskriget, men dessa berättelser överröstas vanligtvis av mer hedrande beskrivningar. Vanligt förekommande berättelser från eleverna är dem som beskriver Sverige som ett tekniskt framstående välståndsland eller ett land med ett unikt demokratiskt styre. Sammanfattningsvis skildras Sverige oftast som en moralisk stormakt och svenskarna som moraliskt överlägsna. Det övergripande syftet med avhandlingen är att synliggöra samband mellan historieförmedling och identitetsskapande. Detta är ett viktigt ämne, inte minst i en tid när begrepp som historiebruk och identitet har fått en central plats i skolans styrdokument. Det ligger annars nära till hands att historiebruk och identitetslegitimerande berättande associeras med ”de andras” historieförmedling, medan den egna kulturens historieundervisning ses som en objektiv återgivning av fakta. Avhandlingen visar att merparten av vårt historieberättande på det ena eller andra sättet legitimerar eller förändrar identiteter. Detta skall inte ses som ett missbruk av historien utan som ett uttryck för ett mänskligt behov av att hantera en föränderlig tillvaro.

Sidan publicerades 2012-11-05 11:51 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-11-22 10:42 av John Miller


Relaterat

Skönlitteratur ger historiemedvetna barn

Skönlitterära romaner kan ge mer historiekunskap än läroböcker, dessutom hjälper de barn att bygga upp ett historiemedvetande. Det menar Mary Ingemansson som har undersökt hur läsningen av en historisk romantriologi påverkar elevers bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet.

Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen

Anders Jidesjös avhandling visar att det är en myt att elever är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Populärvetenskapliga tv-program vet dock vad ungdomar vill ha.

Educational Aspirations and Attainments: How resources relate to outcomes for children of immigrants in disadvantaged Swedish schools

Olav Nygård har undersökt skillnader i utbildningsresultat och på arbetsmarknaden mellan unga svenskar med utländsk respektive icke-utländsk bakgrund.

Circumscribing Tonality: Upper Secondary Music Students Learning the Circle of Fifths

Bristen på ett gemensamt språkbruk är ett hinder för att gymnasieelever ska förstå samband mellan teori och praktik. Det visar Niklas Rudbäcks avhandling om musikundervisning på gymnasiet.

Effects of environmental acoustic factors, individual differences and musical training on speech perception in simulated classrooms

Douglas MacCutcheon har i sin avhandling utforskat effekterna av klassrummets miljöegenskaper på taluppfattning och kognition.

Läromedel i praktiken: Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet

Tomas Widholm har undersökt läromedelsbruk i religionskunskap på den svenska gymnasieskolan.

Expansive design for teachers: An activity theoretical approach to design and work integrated learning

Dennis Augustsson undersökt hur utveckling av lärares designkompetens kan förstås och organiseras.

Utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning: Lärares och föräldrars perspektiv

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Läsande flickor: Läspolitik och det genomlysta subjektet

Utifrån tre tre centrala teman - flickor, läsning och medborgarskap - har Sara Anderssom  undersökt vilken läsfrämjarpolitik som gestaltas i läsundersökningar under olika tider.

Cultivating humanity in science education: A capabilities approach to students’ critical examination of public issues in science education

Hur kan naturvetenskaplig undervisning erbjuda elever möjligheter att praktisera världsmedborgarskap genom att delta i kritisk granskning av publika frågor i media? Det är en av frågorna som Jonna Wiblom undersöker i sin avhandling.

Assessment in Multilingual Schools: A comparative mixed method study of teachers’ assessment beliefs and practices among language learners – CLIL and migrant students

Helena Reierstam har forskat om om kunskapsbedömning i flerspråkig undervisningsmilö på gymnasiet..

A metric culture in academia: The influence of performance measurement on the academic culture of Swedish universities

Johan Söderlind undersöker i sin avhandling hur utbredningen av prestationsmått inom svenska universitet har påverkat hur akademiker och ledare inom universiteten uppfattar akademiskt arbete.

Young learners’ perspectives on English classroom interaction: Foreign language anxiety and sense of agency in Swedish primary school

Maria Nilsson har bland annat undersökt elevers talängslan och upplevd agens under engelsklektionerna.

Whores, hijabs and heart emojis: Affective explorations of aggression against girls online

Kim R. Sylwander visar i sin forskning hur tjejer blir utsatta för näthat i sin vardag.

Samtal om undervisning i naturvetenskap – Ämnesdidaktisk kollegial utveckling i lärarutbildning och lärarprofession

Marlene Sjöberg har bland annat undersökt vad samtal om undervisning i naturvetenskap kan vara och innebära i ett kollegialt perspektiv.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

Språkforskare: Engelska i skolan riskerar att göra undervisningen torftig

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. ”Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt”, säger språkforskaren Helena Reierstam

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

Entusiasm höjer barns betyg – om den är äkta

När föräldrar och lärare brinner för vetenskap och matte tycks elevernas betyg inom dessa ämnen bli bättre, visar en ny studie. Egentligen handlar allt om motivation.