Determinants of Depressive Symptoms in Adolescents: The Role of Sexual Harassment and Implications for Preventive Interventions

Sexuella trakasserier är en viktig faktor bakom depressiva symptom bland flickor i skolåldern. Det visar Heléne Zetterström Dahlqvist i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2016-12-02

Titel (eng)

Determinants of Depressive Symptoms in Adolescents. The Role of Sexual Harassment and Implications for Preventive Interventions

Författare

Heléne Zetterström Dahlqvist

Handledare

Professor Katja Gillander Gådin, Mittuniversitetet Fil. Dr. Evelina Landstedt, Mittuniversitetet

Opponent

Professor Viveka Östberg, Stockholms universitet

Lärosäte

Mittuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Heléne Zetterström Dahlqvist

Svenskt abstrakt:

Depression anses vara den världsledande orsaken till sjukdom och funktionsnedsättning hos unga människor och en av de viktigaste folkhälsofrågorna gällande ungdomar. Inom folkhälsoområdet är det viktigt att fördjupa förståelsen av bestämningsfaktorer för depressiva symtom (DS) som är möjliga att ta itu med på en politisk eller organisatorisk nivå. Det är också av stort intresse att finna metoder för att förebygga depression hos ungdomar. För att adressera detta hade denna avhandling två Syften: I) Att studera bestämningsfaktorer för DS hos ungdomar 14-16 år, och II) Att genom en icke-randomiserad pragmatisk utvärderingsstudie undersöka effekten av en kognitiv beteendemodifierande intervention (DISA) så som den implementerats i praktiken i skolan i förhållande till bestämningsfaktorer för DS hos flickor. Följande frågeställningar formulerades: a) Vilka bestämningsfaktorer på individ, psykosocial och strukturell nivå är förknippade med DS hos ungdomar? (Paper I); b) I vilken riktning går sambandet mellan sexuella trakasserier (ST) och DS? (Paper II); c) Vad karaktäriserar elever som gått en kognitiv beteendemodifierande metod (DISA) avseende nivåer av DS, psykosociala aspekter och respondenternas och skolornas socioekonomiska status? (Paper III); d) Har DISA en effekt på DS hos flickor i åldern 14-16? (Paper IV); och e) Fanns det skillnader mellan DISA-deltagare och icke-deltagare avseende effekterna av psykosociala och strukturella faktorer på DS? (Paper IV). Metod: Data samlades in i januari 2010, 2011 och 2012 med hjälp av en självadministrerad, elektronisk enkät i skolan. Elever i åldrarna 14-16 i samtliga nio kommunala skolor och i en friskola i en kommun i norra Sverige deltog i studien (~1000-1200 elever beroende på datainsamlingsår). Samtliga studier hade DS som enda hälsoutfall. Individfaktorer som antogs ha samband med DS var självkänsla och upplevd förmåga att hantera problem i livet. Psykosociala faktorer var föräldra-, kamrat-, och lärarstöd; krav i skolan; sexuella trakasserier och mobbning. Strukturella faktorer var materiellt välstånd i familjen; föräldrar med utländsk bakgrund, föräldrars arbetslöshet; splittrad biologisk familj och personligt relativt välstånd. Logistisk regression användes för forskningsfråga a) (Paper I). Strukturell ekvationsmodellering (SEM) med en cross-lag design användes för forskningsfråga b) (Paper II). Mann-Whitney U test användes för forskningsfråga c) (Paper III). SEM användes för forskningsfrågorna d-e) (Paper IV). Resultat: Bestämningsfaktorer på individ-, psykosocial och strukturell nivå var associerade med DS hos båda könen. Upplevd förmåga att hantera problem i livet, lågt lärarstöd, utsatthet för mobbning, och lågt personligt relativt välstånd var associerat med förhöjda nivåer av DS för både pojkar och flickor (Paper I). Bland flickor var dessutom lågt föräldrastöd, höga krav i skolan, och utsatthet för sexuella trakasserier (ST) också associerade med förhöjda nivåer av DS och hos pojkar var även föräldrars invandrarbakgrund associerat med DS. Bland flickor förklarades sambandet mellan DS och ST både av att flickor med förhöjda DS blev utsatta för ST, och av att ST ledde till senare DS. Hos pojkar var det endast att pojkar med DS blev utsatta för ST som förklarade sambandet (Paper II). Endast flickor deltog i DISA och de rapporterade högre nivåer av DS och lägre självkänsla än de som inte deltog, vilket tyder på att DISA användes som en riktad intervention för flickor med förhöjda symtom. DISA-deltagare rapporterade även högre nivåer av utsatthet för ST, lägre kamratstöd och lägre personligt relativt välstånd (Paper III). DISA-deltagarnas genomsnittliga nivå av DS hade inte försämrats vid åttamånadersuppföljningen vilket icke-deltagarnas nivåer hade. SEM-analysen visade dock att effekten av DISA-deltagande på DS vid uppföljning var försumbar (Paper IV). Slutsatser: Denna studie visade att utsatthet för SH var en viktig faktor för DS hos flickor, följt av lågt personligt relativt välstånd. Hos pojkar var lågt personligt relativt välstånd den viktigaste bestämningsfaktorn följt av föräldrarnas invandrarbakgrund. Utsatthet för ST hade konsekvenser för psykisk ohälsa för flickor men inte för pojkar. DISA genomfördes som en riktad intervention snarare än som en selektiv eller universell intervention och hade inte en effekt på DS i denna grupp av flickor. Implikationer för fortsatt forskning samt för hälsofrämjande arbete i skolan diskuteras.

Sidan publicerades 2016-12-07 10:11 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-10 16:09 av Susanne Sawander


Relaterat

Kravlös dans stärker tonårsflickors hälsa

Tonårstjejer mår bättre med regelbunden men kravlös dansträning. Anna Dubergs studie visar att dans är en effektiv insats till låg kostnad för att stärka unga tjejers hälsa.

Barn och ungdomar tiger om misshandel

Elevhälsan har en betydelsefull roll när det gäller barn och unga som utsätts för misshandel. Men professionella måste våga fråga, för barn och ungdomar berättar oftast inte själva om sin utsatthet, understryker Carolina Jernbro som forskat i ämnet.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.