Development of Academic Well-Being during Secondary Education: Relations to Performance, Motivational Beliefs, and Aspirations

Anna Widlund har undersökt dynamiken mellan skolengagemang, skolprestationer  och motivation och hur dessa formar elevers utbildnings- och yrkesrelaterade målsättningar.

Fakta
Disputation

2021-09-17

Titel (eng)

Development of Academic Well-Being during Secondary Education: Relations to Performance, Motivational Beliefs, and Aspirations

Författare

Anna Widlund

Opponent

Professor Helen Watt, University of Sydney

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna avhandling var att undersöka utvecklingsdynamiken mellan akademiskt välbefinnande (skolengagemang och skolrelaterad utmattning), skolprestationer (matematik- och lästest), och motivation (ämnesspecifik självuppfattning och intresse), samt hur dessa formar elevers utbildnings- och yrkesrelaterade målsättningar. Syftet besvaras genom tre empiriska studier. Studie I (NÅk 7 = 583, NÅk 9 = 497) fokuserade på relationen mellan akademiskt välbefinnande, matematisk självuppfattning och skolprestationer band elever i årskurserna 7 och 9. Studien antog en person-fokuserad approach (latent profilanalys) och utredde hur stabila elevers välbefinnande- och prestationsprofiler var under ett läsår (konfigurell frekvensanalys), och hur elever inom olika profiler skiljde sig i de mål de satt upp gällande sin framtida utbildningsnivå. Studie II (NÅk 9 = 966) antog en variabel-fokuserad approach för att undersöka hur skolrelaterad utmattning, skolprestationer och motivation i både matematik och läsning generellt påverkar flickors och pojkars utbildnings- och yrkesrelaterade målsättningar (strukturekvationsmodell). Slutligen, i den tredje studien (Studie III, N = 1131) användes både latent tillväxt- och profilanalys (s.k. growth mixture modell) för att undersöka individuella skillnader i hur elevernas akademiska välbefinnande utvecklades från årskurs 7 till andra stadiets utbildning, samt hur olika utvecklingsprofiler var relaterade till elevers skolprestationer och utbildningsmålsättningar.

Resultaten från Studie I och III avslöjade fyra olika konfigurationer av akademiskt välbefinnande, skolprestationer, motivation och utbildningsmålsättningar bland eleverna. Ungefär en tredjedel av ungdomarna var relativt högt engagerade, värderade studierna, visade inga tecken på skolrelaterad utmattning och de presterade bra i skolan, trodde på sina förmågor, och hade höga utbildningsmålsättningar. Det var sannolikt att elever med en sådan positiv profil fortsatte att trivas i skolan under ungdomstiden, och de tycktes klara av eventuella utmaningar och förändringar som förekom i skolkontexten i samband med övergången till andra stadiets utbildning väl. Däremot identifierades även en elevprofil som uppvisade ett ganska motsatt mönster av akademiskt- och emotionell utveckling. Ungefär 15% av eleverna i Studie I och 30% av eleverna i Studie III var relativt oengagerade och kände sig utmattade och otillräckliga i skolan, de hade relativt låga matematikprestationer, en relativt låg självuppfattning och de strävade inte efter en högre utbildning. Dessa elever fortsatte att tillhöra denna negativa profil under årskurserna 7–9, och det var osannolikt att det skedde någon förändring i detta mönster.

Vidare, i linje med tidigare person-fokuserade studier, uppvisade några elever även icke-linjära mönster i deras välbefinnande och skolprestationer, och dessa elever tycktes även uppvisa något större förändringar i deras utveckling av akademiskt välbefinnande över tid. I Studie I identifierades en grupp elever med medelhöga nivåer av skolengagemang, men som också uppvisade något förhöjda nivåer av skolrelaterad utmattning. Trots detta presterade dessa elever väldig bra i skolan och strävade efter högre utbildningsnivå. Inom Studie III hittades en liknande, men något mindre grupp elever som inledningsvis uppvisade ett väldigt positivt akademiskt välbefinnande, men vars välbefinnande försämras signifikant under årskurserna 7–9. Den fjärde elevprofilen som kunde identifieras i studierna var elever som uppvisade låga/medelhöga nivåer av skolengagemang, låga skolprestationer, låg självuppfattning och lägre utbildningsmålsättningar, men som trots det inte var utmattade i skolan. Denna elevprofil var relativt stabil under ungdomsåren.

Slutligen visade Studie II att skolprestationer, motivation och skolrelaterad utmattning alla är relaterade till elevers utbildnings- och yrkesmålsättningar. Trots det verkade flickornas målsättningar vara styrda av många olika faktorer från både matematik- och läsrelaterade ämnen, medan pojkarnas målsättningar främst formades av deras prestationer och motivation (självuppfattning och intresse) i matematik. Resultaten visade även att flickors matematikrelaterade yrkesmålsättningar eventuellt påverkas negativt av deras självuppfattning i läsning, medan inga negativa associationer mellan skolämnen kunde identifieras bland pojkar. Vidare konstaterades att höga utbildningsmålsättningar var relaterade till högre känslor av utmattning i relation till skolan, medan känslor av otillräcklighet och cyniska inställningar till skolan påverkade elevers målsättningar för framtida utbildning och yrke negativt. Dessa resultat tyder på att det inte är ändamålsenligt att endast stödja elevers prestationer i skolan, men att också fokusera resurser till att stödja elevers välmående och motivation för att hjälpa dem att sätta upp önskvärda mål för dem själva.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att en av de främsta implikationerna av denna avhandling är insikten i att elever uppvisar varierande mönster och utveckling av akademiskt välbefinnande under ungdomstiden, och att dessa är relaterade till deras skolprestationer och motivation på ett betydande sätt, och att de tycks ha en inverkan på de utbildnings- och yrkesrelaterade mål de strävar efter. Det är viktigt att inse att både skolprestationer, motivation och målsättningar är relaterade till hur elever upplever, känner sig och ser på skola och utbildning för att kunna identifiera elever med varierande behov, och för att effektivt kunna överväga alternativa sätt att möta dessa.

Sidan publicerades 2021-09-08 11:23 av Susanne Sawander


Relaterat

Kartläggning av matematiska färdigheter viktigt för att kunna ge rätt stöd

Heidi Hellstrand belyser i sin avhandling vikten av tidig kartläggning av elevers grundläggande matematiska färdigheter. Detta för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd.

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Skolbibliotek Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som arbetar med eller i skolbibliotek från förskoleklass till gymnasiet. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för verksamheten. Bjud med din rektor på webbkonferenser utan kostnad!

Svenska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av åtta förinspelade föreläsningar om bland annat vetenskapligt skrivande, språkstörning och litteraturläsning i praktiken. Titta när det passar dig under tre veckor. Välkommen!

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.