Digital Distance Education – A Longitudinal Exploration of Video Technology

Syftet med Lena Dafgårds avhandling är att bättre förstå möjligheter och begränsningar med användning av video i digital distansutbildning inom högre utbildning.

Fakta
Disputation

2020-01-31

Titel (eng)

Digital Distance Education – A Longitudinal Exploration of Video Technology

Författare

Lena Dafgård

Handledare

Professor Rikard Lindgren, Göteborgs universitet Thomas Hillman, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Stefan Hrastinski, KTH

Institution

Institutionen för tillämpad informationsteknologi

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Lena Dafgård

Abstract in English:

The context of this thesis is digital distance education. Distance education has developed from correspondence courses, based on letters sent by mail between student and teacher, to digital distance education with interactive video classes from anywhere, as long as a computer/tablet/smartphone and an Internet connection are available. The development of technology, particularly with the introduction of the Internet, has completely changed the possibilities for teaching, learning, interaction, and communication at a distance. Many technologies can be used in distance education, but this thesis aims to: Better understand the possibilities and limitations of video in digital distance higher education. The research has three elements of analysis: 1) video technology, 2) distance courses, and 3) distance teachers. Each allows a focus on how distance courses with video are designed and on teachers’ perspectives on the use of video in distance education. The first focus on course design is examined through two research questions. RQ1 asks, How is digital video used in distance higher education? When teachers design distance courses with digital video; a) which categories of video are used or not used? b) how much are these categories used? c) why are they used or not used? And d) how are they used? Complementing RQ1, RQ2 asks, How do course designers respond to the possibilities and limitations of video for distance higher education? Addressing the second focus of the thesis on teacher perspectives, RQ3 asks, What are the teacher’s attitudes and perceptions about the use of digital video in distance higher education? With a comprehensive literature review as a foundation, the results of this thesis include a classification system with two main categories; recorded and live video that is developed and used to orient an empirical investigation. The data for this investigation was collected through a national web-based questionnaire. Then, based on the survey, a specific higher education institution was selected for an interview study with teachers using video conferencing in distance courses in Teacher education. Interaction and communication are central concepts in this thesis, and the analytical lens combines the socio-cultural perspective and the theory of affordances. The results indicate that across types, video is mostly used as a supplement to other resources. Further, a correspondence is found concerning, on the one hand, teachers’ experience of distance education and participation in in-service training, and on the other hand, their use of video in teaching. In general, the most reported reasons why teachers do not use video are that it does not bring anything and takes too much time. Many of the constraints that teachers perceive are related to time; e.g. competition between an ambition to teach according to a student-centred approach but also a strong feeling of responsibility of delivering content to students. The technology of video has the affordances of mediating a teaching and learning environment similar to the one in the classroom, but conditions such as large groups or many students and the difficulty of perceiving non-verbal signals through video, affect the communication situation negatively and reduce possibilities of interaction. As a systematic study investigating the mainstream use of technology and media, this thesis contrasts with many other studies, which are often relatively small and local in nature, conducted by enthusiastic teachers investigating the use of one specific technology. The results show how the mainstream use of technologies such as video change conditions for distance teaching and influence how we think and interact with others and our environment.

Sidan publicerades 2020-01-21 14:38 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-02-28 11:03 av Susanne Sawander


Relaterat

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet

Annelie Anderséns avhandling "Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet" syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser