Digital play in preschools: understandings from educational use and professional learning

Hur kan förskollärares pedagogiska användning av digital lek förstås? Det är en av frågorna som Leif Marklund undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-04-07

Titel (sv)

Digital lek i förskolan : erfarenheter från pedagogisk användning och professionellt lärande

Titel (eng)

Digital play in preschools: understandings from educational use and professional learning

Författare

Leif Marklund

Handledare

Docent Elza Dunkels, Umeå universitet Kenneth Ekström, Umeå universitet

Opponent

Docent Åsa Bartholdsson, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande

Abstract in English:

The purpose of this thesis is to improve knowledge on preschool teachers’ educational use of digital play and their professional learning about it. The thesis is focused on three questions; How can preschool teacher educational use of digital play be understood? How can the professional learning context of preschool teachers using digital play for educational purposes be understood? And, How can preschool teacher knowledge needs concerning educational use of digital play be understood?  The participants were preschool teachers who had started to introduce tablets and digital play in educational practice.  Netnography, Self-report essays, and Interviews were used as methods for data collection. The data consist of 465 posts from online forums, ten self-report essays and eleven interviews with preschool teachers. Thematic analysis (Braun & Clarke, 2006) was used as a method for data analysis. The theoretical framework ‘Learning in Working Life (Illeris, 2007), which examines the constituent parts of workers’ professional learning context, was used to make sense of, and interpret the findings towards a synthesis and a deeper understanding of the informants’ stated experiences from educational use of digital play and from professionally learning about it.

The results show that the participants’ incentives for using digital play were linked to a user-friendly technology and to the perceived opportunities to support children’s life-focused and school-focused learning. Moreover, the children’s learning environment was perceived to be enhanced by digital play, as it enabled opportunities for variation, individual adaptation and innovation in the educational practice. The participants envisioned digital play in preschools to be: different from children’s home use, purposeful, embedded in educational practice, secure, primarily collaborative and preferably used with teacher presence. Their professional learning context included reluctance from colleagues and guardians and limited time and opportunities to learn about digital play at work. In this situation, technology, like opportunities for knowledge exchange via Internet forums, became an enabler of professional learning. Some participants also explored digital play together with the children, to overcome the shortcomings of the professional learning context. The participants needed knowledge about topics in social discourse, technology and educational use of digital play. Dealing with children’s access to tablets and how to enhance children’s agency in digital play were issues that many participants worked to improve. Sometimes the envisioned educational use of digital play conflicted which the participants’ experiences from the professional learning context, which can be interpreted as instances when the participants experienced the introduction of digital play as challenging.

 

 

Sidan publicerades 2020-03-20 09:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-03-30 15:33 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 oktober i Stockholm

Konferensen för dig som är specialpedagog med ansvar för förskoleverksamheter. Ta del av föreläsningar om selektiv mutism hos barn, lekgrupper för barn som har svårigheter med lek och samspel, hur systematisk språklek i förskolan kan förebygga läs- och skrivsvårigheter samt att handleda specialpedagogiska frågor i förskolans värld. Välkommen!

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

Building an ethical learning community in schools

Hur kan skolan arbeta med ett etiskt förhållningssätt i planering och undervisning? Och vilken betydelse har lärarnas bemötande för elevernas lärande? Om detta handlar Ulrika Bergmarks avhandling "Building an ethical learning community in schools".

Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity

Syftet med Gunilla Rejnö-Habte Selassies avhandling "Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity" är att undersöka förhållandet mellan tal och språkstörningar hos barn med neurodevelopmental dysfunktion och särskilt inflytandet av epilepsi.

Demokratiska värden i förskolebarns vardag

Ämnet för Rauni Karlssons avhandling är demokratiska värderingar i förskolans vardag. Hur tar sig demokratiska värden uttryck i barnens relationer? Vilka värden hanterar barnen i olika situationer i det vardagliga samspelet?

”Jag har hittat mig själv och barnen” – Barnträdgårdslärares professionella självutveckling genom ett pedagogisk-psykologiskt interventionsprogram.

Pedagogers själv-i-relation kan förändras genom ett fortbildningsprogram som inkluderar hand­ledning baserad på videoinspelade kommunikationssituationer mellan pedagog och barn, visar Märta Sandvik i avhandlingen "Jag har hittat mig själv och barnen" - Barnträdgårdslärares professionella självutveckling genom ett pedagogisk-psykologiskt interventionsprogram.

Talking about work

Samtal är bästa formen av kompetensutveckling. Det visar Johan Lundins doktorsavhandling "Talking about work  Designing for learning in interaction".

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Physical activity in 6-10 year old children : Variations over time, associations with metabolic risk factors and role in obesity prevention

Killar rör sig betydligt mer än tjejer på fritids och i skolan. Det visar Gisela Nybergs avhandling "Physical activity in 6-10 year old children". I underlaget har 1643 barn mellan sex och tio år fått sätta på sig en rörelsemätare.

The motive to Care About Others: The Actualization of the Public Sector

Jonas Lundstens avhandling "The motive to care about others" handlar om offentliganställdas drivkrafter och motivation. Han har bland annat undersökt om motivationen skiljer sig åt beroende på om man har klientrelaterat arbete eller inte.

Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner

Gunilla Gunnarsson har i avhandlingen "Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner" studerat elevers möten med skolans naturvetenskapliga språkspel. Fokus är riktat mot elevers interaktion med läraren och andra elever, samt med artefakter.

Möjligheternas arena?: Barns och ungas samtal om tjejer, killar, känslor och sexualitet på en virtuell arena

Genom IKT erbjuds barn och unga nya kommunikationsarenor för möten och social interaktion. Men hur används dessa arenor? Cecilia Löfberg har studerat ungas interaktion på en virtuell mötesplats i samtal kring manligt, kvinnligt, känslor och sexualitet.

Doing Physics – Doing Gender: An Exploration of Physics Students’ Identity Constitution in the Context of Laboratory Work

Anna T Danielssons avhandling "Doing Physics - Doing Gender" utforskar lärandet av fysik utifrån ett genusperspektiv: hur universitetsstudenter lär sig att bli fysiker, hur de deltar i och skapar en fysikkultur.

Hållpunkter för lärande. <br>Småbarns möten med matematik

I avhandlingen "Hållpunkter för lärande" studerar Camilla Björklund småbarns erfarenheter och lärande i daghemsmiljö när det gäller just matematik. I studien synliggörs den matematik som barnen möter i den dagliga verksamheten på småbarnsavdelningen.

Everything has its processes, one could say. A longitudinal study following students’ ideas about transformations of matter from age 7 to 16.

I avhandlingen "Everything has its processes, one could say" följer Lena Löfgren 20 elever från 7 till 15 års ålder då de resonerar om materia och materiaomvandlingar i några olika sammanhang.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.

Boken om rektorn som gjorde rätt

Med sina ironiska och samtidigt allvarsamma beskrivningar av skolmiljön har lågstadieläraren Roberth Nordin fått tusentals läsare i böcker och på sociala medier.

Om skolorna stänger kan föräldrar bidra med struktur

Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa pandemin. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?