Hoppa till sidinnehåll
Hem- och konsumentkunskap

Digitalisation Meets Home Economics Teachers : A Mixed-Methods Study of the Conditions Related to Finnish Home Economics Teachers’ Use of Information and Communication Technologies

Publicerad:30 oktober

Karin Sundqvist har i sin avhandling undersökt finska ämneslärares användning av digitala verktyg i ämnet huslig ekonomi. Huslig ekonomi är ett av de minsta läroämnena i årskurserna 7–9 inom den grundläggande utbildningen i Finland, sett till antalet undervisningstimmar. Trots detta är husliga ekonomins centrala uppdrag mycket omfattande.

Författare

Karin Sundqvist

Handledare

Gunilla Eklund, Åbo Akademi Johan Korhonen, Åbo Akademi Gun Åbacka, Åbo Akademi Professor Päivi Palojoki, University of Helsinki

Opponent

Professor Minna Autio University of Helsinki, Finland

Disputerat vid

Åbo Akademi

Abstrakt

Huslig ekonomi är ett av de minsta läroämnena i årskurserna 7–9 inom den grundläggande utbildningen i Finland, sett till antalet undervisningstimmar. Trots detta är husliga ekonomins centrala uppdrag mycket omfattande. Huslig ekonomi har i synnerhet i dagens digitaliserade samhälle ett viktigt uppdrag att stöda eleverna att utveckla de färdigheter, kunskaper, attityder och den beredskap som behövs för att kunna hantera den allt mer digitaliserade vardagen. Däremot visar tidigare studier att elevens utveckling av dessa färdigheter, såsom digital kompetens, är beroende av huruvida eleven ges tillräckliga möjligheter att använda informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Få studier har undersökt de faktorer som påverkar lärarnas användning av IKT i huslig ekonomi, liksom de utmaningar som lärarna står inför. Däremot visar både nationella och internationella rapporter att ämneslärare i konst- och färdighetsämnen använder IKT i en ganska låg utsträckning.
För att fylla forskningsluckan, syftar denna avhandling till att undersöka ämneslärarnas användning av IKT i huslig ekonomi för att främja elevens lärande. Därtill tillämpas Banduras teori om ömsesidig determinism för att få en djupare insyn i hur olika omständigheter på miljö- och individnivå interagerar med varandra för att påverka lärarnas användning av IKT.
Avhandlingen består av tre publikationer och en inledande sammanfattning (kappa). Publikationerna bygger vidare på två separata empiriska studier, 1) en enkätstudie och 2) en intervjustudie. Forskningsdesignen tar sitt utgångsläge i blandade metoder och är av typen förklarande sekventiell design med element från den konvergenta forskningsdesignen. En dylik kombination har möjliggjort en datainsamling i två olika faser. Insamling av kvantitativ enkätdata (Publikation I, II) har således följts av insamling av kvalitativ intervjudata (Publikation III).
Det slutliga urvalet i enkätundersökningen (Publikation I och II) bestod av 161 lärare i huslig ekonomi från både svensk- och finskspråkiga skolor i årskurserna 7–9 inom den grundläggande utbildningen i Finland. Av dessa 161 ämneslärare valdes 12 lärare ut till intervjustudien. Tre konkreta forskningsfrågor har formulerats i relation till avhandlingens tre publikationer, men för att kunna besvara avhandlingens övergripande syfte har resultaten från publikationerna också kopplats samman och diskuterats utifrån Banduras triadiska modell om ömsesidig determinism.
Publikation I går ut på att identifiera IKT-användarprofiler och undersöka mönster bland ämneslärarnas (n = 161) användning av IKT i huslig ekonomi. Den explorativa faktoranalysen resulterade i att följande tre dimensioner av IKT-användning kunde identifieras: för samarbete, för att främja elevens lärande och för utförande av administrativa uppgifter och lektionsplanering. Med hjälp av klusteranalys, kunde i sin tur urskiljas tre olika IKTanvändarprofiler bland ämneslärarna i huslig ekonomi: frekventa IKTanvändare (n = 58), specifika IKT-användare (n = 43) och icke-frekventa IKT användare (n = 60).
I publikation II analyserades i vilken utsträckning olika lärar- och skolfaktorer påverkar direkt och indirekt ämneslärarnas användning av IKT i huslig ekonomi. Analysen gjordes med hjälp av strukturell ekvationsmodellering (SEM). Lärarfaktorer hänvisar till upplevd nytta, digital kompetens och ålder, medan faktorer på skolnivå syftar på IKT-infrastruktur och stöd. Resultaten visar att lärarnas digitala kompetens, upplevd nytta med IKT och upplevt stöd (tekniskt och pedagogiskt stöd, stöd från skolan, administrativt stöd, kollegialt stöd, tillgång till fortbildningar) utgör de viktigaste faktorerna som påverkar lärarnas användning av IKT.
Publikation III bygger på en kvalitativ intervjustudie, vars syfte var att skapa en djupare förståelse för lärarnas användning av IKT, samt att få en bild av andra faktorer eller omständigheter som hindrar eller främjar lärarnas användning av IKT i huslig ekonomi. Totalt 12 ämneslärare i huslig ekonomi valdes ut bland de lärare som också deltog i enkätstudien (Publikation I, II). Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Sammantaget visar resultaten att lärarna använder IKT på olika sätt med hjälp av både lärarstyrda och elevcentrerade metoder, för att främja elevens affektiva (uppmärksamhet, motivation, intresse) och kognitiva (konceptuell kunskap, engagemang, självmedvetenhet) lärande. Att främjande av elevens digitala kompetens inte alls nämndes, kan däremot anses som något oroväckande. Framförallt visar resultaten (Publikation III) att det finns ett flertal faktorer, som på både individ- (t.ex. digitala färdigheter, intresse och motivation, domänspecifika epistemologiska övertygelser, personliga egenskaper) och miljönivå (t.ex. IKT-infrastruktur, stöd, organisatoriska faktorer, ämneskultur), upplevs antingen hindra eller främja lärarnas användning av IKT i huslig ekonomi.
I avhandlingen diskuteras resultaten utifrån Banduras triadiska teori om ömsesidig determinism för att kunna besvara det övergripande syftet. Det mest framträdande i resultaten från avhandlingen är att det har visat sig finnas faktorer som på både miljö- och individnivå fungerar som hindrande och främjande för lärarnas användning av IKT i huslig ekonomi. Resultaten understryker också vikten av lärarens aktörskap och självreglerande förmåga att själv påverka den egna IKT-användningen samt bemötande av utmaningar.
Sett ur Banduras teori och något som också framkom i de separata publikationerna, påverkas inte läraren i huslig ekonomi direkt av olika hindrande och möjliggörande omständigheter. Resultaten i Publikation II och III visar till exempel att olika miljöfaktorer har tendens att först påverka faktorer eller omständigheter på individnivå (upplevd digital kompetens, upplevd nytta, motivation, intresse), vilket också bekräftar Banduras teori om ömsesidig determinism.
Sett ur ett socio kognitivt perspektiv, anses lärarna i huslig ekonomi också kunna påverka den egna motivationen att använda IKT med hjälp av olika självreglerande mekanismer. Två olika självreglerande mekanismer identifierades i resultaten. Upplevd nytta med IKT (förtänksamhet) och upplevd självförmåga för IKT användning (självreflekterande kapacitet) visade sig påverka hur ofta lärarna använde IKT, samt för vilka ändamål IKT tillämpades (Publikation I, II). Lärarnas syn på nyttan med IKT spelade också en avgörande roll huruvida de såg till att upprätthålla eller utveckla den egna digitala kompetensen, utnyttja tillgängligt stöd samt skolans IKTinfrastruktur (Publikation III). Lärarnas individuella aktörskap har också en nyckelroll när det gäller att övervinna potentiella utmaningar (Bandura, 2001). I publikationerna kunde ett flertal hindrande faktorer eller utmaningar för lärarnas IKT-användning identifieras, bland annat följande: lärarnas otillräckliga digitala färdigheter, brist på tillgängligt stöd, svagt intresse, brist på tid och energi, domänspecifika epistemologiska övertygelser om lärande i huslig ekonomi, elevernas förväntningar på huslig ekonomi som läroämne, läroämnets låga status, undervisningstid avsatt för huslig ekonomi, läroplanens omfattning, opraktiska undervisningsutrymmen, brist på ekonomiska resurser, tekniska problem i klassrummet, etiska säkerhetsfrågor vad gäller elevens integritet och privatliv, dåligt fungerande digitala verktyg, dålig internetuppkoppling, brist på fortbildningar, elevernas bristfälliga digitala färdigheter och elevers olämpliga beteenden på nätet. De uppräknade utmaningarna, till exempel läroplanens omfattning, tidsallokeringen, ämnets kultur och lärarnas förväntningar och epistemologiska uppfattningar om huslig ekonomi som läroämne, kan framstå som mer dominerande än andra.
De slutsatser som kan dras utifrån resultaten och ur ett teoretiskt resonemang, är att lärarna i huslig ekonomi är i behov av olika former av stöd i syfte att öka på motivationen att använda IKT, samt stärka sitt aktörskap och sin styrka att övervinna potentiella utmaningar.
Tillgång till olika former av stöd, både tekniskt och pedagogiskt stöd, bör förbättras på både skol- och klassrumsnivå, så att lärarna har bättre förutsättningar att tackla utmaningar som de ställs inför i undervisningen. Stödet får med fördel arrangeras med en uppföljande strategi, så att det finns möjligheter till återkoppling. Denna återkoppling är särskilt viktig i sammanhang när det handlar om stödformer, som syftar till att stöda lärarnas utveckling av den digitala kompetensen, såsom vid fortbildningar men också andra stödinsatser. Resultaten understryker också vikten av att stöda lärarna i huslig ekonomi i skapande av kollegiala nätverk. Dylika nätverk kan ge lärarna möjligheter till utbyte av bästa praxis när det kommer till IKT användning.
Utgående från Banduras teori för ömsesidig determinism och aktörsperspektivet, kan dessa ovannämnda stödformer ge lärarna i huslig ekonomi en möjlighet att samla på sig positiva erfarenheter av att hantera faktiska utmaningar i sin IKT-användning. Genom positiva erfarenheter kan läraren bygga upp sin egen tilltro till sin förmåga att använda IKT, och skapa positiva förväntningar för sin IKT-användning. Det här kan i sin tur stöda lärarna att sätta upp tydliga mål för sin IKT-användning och stärka deras motivation att övervinna aktuella och framtida utmaningar (Bandura, 1989, 1997).

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av den senaste forskningen som rör bland annat AI-litteracitet och kontextualiserad grammatikundervisning. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
6–7 feb 2024
Digital temaföreläsning

Bedömning, betyg och reviderade kursplaner

Skolportens digitala föreläsning med Anna Karlefjärd, för dig som vill lära dig mer om bedömning och betygssättning. Föreläsningen diskuterar och förklarar de förändringar som har skett gällande styrdokument och betygsprinciper, både i grundskolan och gymnasieskolan. Du får tydliga svar på dina frågor och en bra grund för bedömningsarbetet!
Läs mer & boka
Åk 4–Vux
18 mar – 29 apr 2024
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev