Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen

Marie Nordmarks avhandling syftar till att studera digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning och hur eleverna lär sig svenska genom interaktion. Studien lägger fokus på språkandets betydelser för lärande och situerade identiteter som skapas i samband med lärande.

Fakta
Disputation

2014-03-21

Titel (sv)

Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen

Författare

Marie Nordmark

Handledare

Ninni Wahlström, Örebro universitet. Biträdande handledare: Eva Hultin, Högskolan Dalarna

Opponent

Mona Blåsjö, Docent, Stockholms universitet.

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Marie Nordmark

Svenskt abstrakt:

I avhandlingen undersöks skrivprocesser i gymnasieskolans svenskundervisning i relation till elevernas användning av datorn som redskap för skrivandet. Skrivundervisning handlar om att lära sig skriva varför det är nödvändigt att också studera miljön där detta sker. Från ekologiskt literacyperspektiv lyfts skrivmiljöernas påverkan på processer där skrivande samverkar fram med läsande, lyssnande och samtalande. Studien tar teoretisk utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på literacy och bygger på etnografiska studier i tre klasser på två olika skolor. Resultaten av studien visar att skiftet från papper och penna till dator och skärm betyder mer än ett byte av artefakter. I klassrummens multimodala miljöer är eleverna ofta ensamma när de skriver på datorerna eftersom lärarna på grund av rummens layout går mellan olika rum. Detta leder till att eleverna positioneras som hjälpsökande och hjälpande i skrivprocesser. Skrivandet i undervisningen bygger på att eleverna kommunicerar och hjälper varandra att skapa text, såväl individuella som kollektiva texter. Figuren ”Skrivroller i spänningsfält” har tagits fram för att visa på spänningar som skribenterna har mellan att vara skribenter och delta i det sociala samspelet i klassrummet i relation till artefaktanvändning och normer. Klassrummen kännetecknas av sociala mediers ständiga närvaro vilka stör elevernas koncentration, men vissa elever använder också sociala medier för att komma i kontakt med personer med specialistkunskaper eller för att motivera sig själva till skolarbete. I miljön är skrivande en leverans av text för bedömning. Tidigare generationers skrivprocess har betonat vikten av förberedelsefas, skrivfas och bearbetningsfas där de centrala momenten varit skrivande av planering, flera utkast och bearbetningar i textens slutskede. I den digitala skrivprocessen börjar eleverna däremot att skriva direkt på datorn. Den digitala skrivprocessen består av delarna: skriva, spara och skicka. Den fjärde generationens skrivprocess betonar skrivande på en mikronivå och eleverna planerar och bearbetar sin text samtidigt som de skriver den. Elevernas användning av ordbehandlingsprogrammets grammatik- och rättstavningsfunktion blir ett sätt att snabbt klicka bort problem men inte ett sätt att lära sig stava på. Digitalt skrivande är komplext. Det finns lite i skolmiljön som ger stöttning och svar på de frågor i normmöten som eleverna ställs inför i sitt skrivande.

Sidan publicerades 2014-01-30 17:10 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-06-03 13:58 av John Miller


Relaterat

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Att arbeta med IKT i SO

Läraren Sabina Zetterberg gjorde SO-undervisningen intressantare för sina elever genom att lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. "Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet", säger hon.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders

Syftet med Erik Lindbergs avhandling "Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools" är att undersöka effekterna av Management by Objectives (MBO) inom svensk gymnasieutbildning.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002

Thomas Nygrens avhandling "Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002" är en studie av internationella riktlinjer och historieundervisningen i Sverige 1927-2002. NF:s, UNESCO:s och Europarådets riktlinjer undersöks i förhållande till svenska styrdokument, lärares uppfattningar om och studenters arbete i historia.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.

Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.