Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen

Marie Nordmarks avhandling syftar till att studera digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning och hur eleverna lär sig svenska genom interaktion. Studien lägger fokus på språkandets betydelser för lärande och situerade identiteter som skapas i samband med lärande.

Fakta
Disputation

2014-03-21

Titel (sv)

Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen

Författare

Marie Nordmark

Handledare

Ninni Wahlström, Örebro universitet. Biträdande handledare: Eva Hultin, Högskolan Dalarna

Opponent

Mona Blåsjö, Docent, Stockholms universitet.

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Marie Nordmark

Svenskt abstrakt:

I avhandlingen undersöks skrivprocesser i gymnasieskolans svenskundervisning i relation till elevernas användning av datorn som redskap för skrivandet. Skrivundervisning handlar om att lära sig skriva varför det är nödvändigt att också studera miljön där detta sker. Från ekologiskt literacyperspektiv lyfts skrivmiljöernas påverkan på processer där skrivande samverkar fram med läsande, lyssnande och samtalande. Studien tar teoretisk utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på literacy och bygger på etnografiska studier i tre klasser på två olika skolor. Resultaten av studien visar att skiftet från papper och penna till dator och skärm betyder mer än ett byte av artefakter. I klassrummens multimodala miljöer är eleverna ofta ensamma när de skriver på datorerna eftersom lärarna på grund av rummens layout går mellan olika rum. Detta leder till att eleverna positioneras som hjälpsökande och hjälpande i skrivprocesser. Skrivandet i undervisningen bygger på att eleverna kommunicerar och hjälper varandra att skapa text, såväl individuella som kollektiva texter. Figuren ”Skrivroller i spänningsfält” har tagits fram för att visa på spänningar som skribenterna har mellan att vara skribenter och delta i det sociala samspelet i klassrummet i relation till artefaktanvändning och normer. Klassrummen kännetecknas av sociala mediers ständiga närvaro vilka stör elevernas koncentration, men vissa elever använder också sociala medier för att komma i kontakt med personer med specialistkunskaper eller för att motivera sig själva till skolarbete. I miljön är skrivande en leverans av text för bedömning. Tidigare generationers skrivprocess har betonat vikten av förberedelsefas, skrivfas och bearbetningsfas där de centrala momenten varit skrivande av planering, flera utkast och bearbetningar i textens slutskede. I den digitala skrivprocessen börjar eleverna däremot att skriva direkt på datorn. Den digitala skrivprocessen består av delarna: skriva, spara och skicka. Den fjärde generationens skrivprocess betonar skrivande på en mikronivå och eleverna planerar och bearbetar sin text samtidigt som de skriver den. Elevernas användning av ordbehandlingsprogrammets grammatik- och rättstavningsfunktion blir ett sätt att snabbt klicka bort problem men inte ett sätt att lära sig stava på. Digitalt skrivande är komplext. Det finns lite i skolmiljön som ger stöttning och svar på de frågor i normmöten som eleverna ställs inför i sitt skrivande.

Sidan publicerades 2014-01-30 17:10 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-06-03 13:58 av John Miller


Relaterat

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Att arbeta med IKT i SO

Läraren Sabina Zetterberg gjorde SO-undervisningen intressantare för sina elever genom att lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. "Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet", säger hon.

Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play in science education

Elisabet M. Nilssons avhandling "Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play in science education" undersöker varför, hur och om datorspel kan spela en roll i skolan och för undervisning i naturvetenskap.

Lärarprofessionens genusordning. En studie av lärares uppfattningar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntningar.

I Maria Hjalmarssons avhandling står lärarprofessionen och dess genusordning i fokus. Lärares uppfattningar om sin yrkeskompetens, sitt arbete och uppdrag samt hur de upplever förväntningar som riktas mot dem, är tre övergripande teman.

Lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan

För kommunala skolor i Sverige finns en möjlighet att utöva ett stärkt föräldrainflytande genom lokala styrelser. Margaretha Kristoffersson har studerat lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan, där de professionella de facto är i minoritet.

Att inteckna framtiden: Läroplansdebatter gällande naturvetenskap, matematik och teknik i svenska allmänna läroverk 1900-1965

Läroplanen har betraktats som ett verktyg för att förändra samhället och främja landets utveckling. Det visar Daniel Lövheims avhandling "Att inteckna framtiden".

Building an ethical learning community in schools

Hur kan skolan arbeta med ett etiskt förhållningssätt i planering och undervisning? Och vilken betydelse har lärarnas bemötande för elevernas lärande? Om detta handlar Ulrika Bergmarks avhandling "Building an ethical learning community in schools".

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity

Syftet med Gunilla Rejnö-Habte Selassies avhandling "Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity" är att undersöka förhållandet mellan tal och språkstörningar hos barn med neurodevelopmental dysfunktion och särskilt inflytandet av epilepsi.

Bisatser i böcker och huvuden. Om begreppsföreställningarnas betydelse för förvärvandet av främmande språk)

Måste man veta vad som kännetecknar en tysk bisats för att kunna producera en sådan? Det är huvudfrågan i språkläraren Ingela Valfridssons avhandling "Nebensätze in Büchern und Köpfen" eller på svenska "Bisatser i böcker och huvuden".

What is taught and what is learned. Professional insights gained and shared by teachers of mathematics

Angelika Kullberg har i sin avhandling "What is taught and what is learned" undersökt hur kritiska aspekter identifierade av lärare i learning studies, används i undervisning av andra lärare och betydelsen av dessa för elevers lärande i matematik.

Styrideal och Konflikt – Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner

I avhandlingen "Styrideal och Konflikt - Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner" undersöker Jon Nyhlén hur styridealen, hierarki, marknad och nätverk framträder i den kommunala styrningen av det lokala skolsystemet samt hur dessa styrideal påverkar utvecklingen av och intensiteten i målkonflikter mellan kommun och fristående gymnasieskolor i de undersökta kommunerna.

Demokratiska värden i förskolebarns vardag

Ämnet för Rauni Karlssons avhandling är demokratiska värderingar i förskolans vardag. Hur tar sig demokratiska värden uttryck i barnens relationer? Vilka värden hanterar barnen i olika situationer i det vardagliga samspelet?

Ett frö för lärande: en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi

Jag hoppas min forskning kan slå hål på myten att barn inte förstår naturkunskap, säger Anna Vikström, författare till avhandlingen "Ett frö för lärande  en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi."

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Undervisningssätt, lärande och socialisation: Analyser av lärares riktningsgivare och elevers meningsskapande i NO-undervisning

Vilken betydelse har lärare för elevers meningsskapande, både vadgäller lärande och socialisation, i naturorienterande undervisningspraktiker? Det undersöker Eva Lundqvist i avhandlingen "Undervisningssätt, lärande och socialisation".

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.

Boken om rektorn som gjorde rätt

Med sina ironiska och samtidigt allvarsamma beskrivningar av skolmiljön har lågstadieläraren Roberth Nordin fått tusentals läsare i böcker och på sociala medier.

Om skolorna stänger kan föräldrar bidra med struktur

Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa pandemin. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?