Distributed leadership in local school organisations. Working for school improvement?

Mette Liljenbergs avhandling visar att skolledares kunskaper om hur förbättringsprocesser kan ledas påverkar hur de organiserar för distribuerat ledarskap. Att ha förmåga att förbättra innebär att vara medveten om att förbättringsprocesser tar tid och kräver systematiskt lärande. De rektorer som har denna kunskap engagerar sig mer i praktiken, skriver hon.

Fakta
Disputation

2015-09-18

Titel (eng)

Distributed leadership in local school organisations. Working for school improvement?

Författare

Mette Liljenberg

Handledare

Kristina Håkansson, Ulf Blossing

Opponent

Elisabet Nihlfors

Institution

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Mette Liljenberg

Svenskt abstrakt:

Ur den svenska sammanfattningen på s. 99 ff:

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att organiseringen av distribuerat ledarskap på lokal nivå är ett resultat av ett samspel mellan institutionella ramar, specifika förhållanden på lokal nivå och varje enskild skolas historia. Normer och värden sätter ramarna för hur distribuerat ledarskap tolkas och förstås. Detta blir synligt genom organisatoriska strukturer och ledarskapspositioner men även genom hur skolledare och lärare formar sina roller och relationer och försöker skapa mening i vad det innebär för dem att vara skolledare eller lärare i en distribuerad ledarskapspraktik i deras specifika skolorganisation. Avhandlingen visar tydliga skillnader mellan de tre fallskolorna och därmed att det finns utrymme för lokala tolkningar om vad distribuerat ledarskap innebär och hur det kan organiseras. I de tre skolorna var ett sätt att organisera för distribuerat ledarskap att införa organisatoriska strukturer som möjliggjorde för lärarna att träffas, dela ansvaret för den pedagogiska praktiken och utvecklingen av den. Ett exempel på detta var arbetslag som fanns i alla tre skolor, men som genom olika förståelser ledde till olika utfall. I de tre skolorna fanns även ytterligare organisatoriska strukturer. Dessa strukturer skilde sig åt mellan skolorna och kan förklaras av de lokala förståelseramarna och skolornas historia. Norra skolan hade ämnesgrupper, Västra skolan en lärgruppsorganisation och Södra skolan en gemensam utvecklingsgrupp. Ett annat sätt att organisera för distribuerat ledarskap var att införa ledningsuppdrag för lärare kopplade till de organisatoriska strukturerna. Ledningsuppdrag som tilldelas lärare kan anses vara väletablerat i den svenska kontexten och grundat i en tanke om en mer kollektiv ledningsorganisation och en idé om att lärare ska vara delaktiga i beslutsfattandet på lokal nivå. Resultaten visar emellertid att lärarnas osäkerhet om vad uppdragen gäller och den nära kopplingen till rektorn gör det svårt för dem att verka som ledare. En del kollegor uppfattade dessa lärare som ansvariga för att driva igenom skolledningens idéer även om intentionen var en annan. Andra kollegor uppfattade lärare med ledningsuppdrag mer som handledare och som mentor i ett kollektivt lärande. Avhandlingen visar att skolledarna i stor omfattning lämnar det öppet för lärarna att bestämma vilket innehåll och vilken inriktning de grupper och ledningspositioner som utgör den lokala organisationen ska ha. Istället för att utöva sin formella makt försöker skolledarna påverka lärarna genom att ge dem mer eller mindre stöd för de förslag som de lägger fram. Samtidigt har skolledarna i andra frågor begränsad legitimitet och därmed små möjligheter att påverka lärarna. Sådana frågor kunde exempelvis röra användandet av nya bedömningsmodeller och undervisningsupplägg. Detsamma gäller för lärare med ledarskapsuppdrag som för att legitimera sina roller och få gehör för sina idéer behöver skapa goda relationer med lärarna. Distribuerat ledarskap har blivit kritiserat för att användas normativt.

Resultaten i denna avhandling visar att kvalitén i det distribuerade ledarskapet grundas i de specifika förhållandena på lokal nivå. Ett distribuerat ledarskap är därmed ingen garanti för att förbättringskapacitet och skolförbättring kommer till stånd. För att driva en verksamhet som främjar socialt lärande och kollektivt förbättringsarbete med fokus på måluppfyllelse behöver de lokala normerna och värderingarna göra det möjligt att ta ett gemensamt ansvar för förbättringsarbetet. För att detta ska vara möjligt krävs en organisation som präglas av tillit. Resultaten visar även att skolledningens kunskaper om hur förbättringsprocesser kan ledas påverkar hur de organiserar för distribuerat ledarskap. Att ha förmåga att förbättra innebär att vara medveten om att förbättringsprocesser tar tid och kräver systematiskt lärande. De rektorer som har denna kunskap engagerar sig mer i praktiken. De bidrar genom att understödja förbättringsprocessen med frågor och andra redskap som håller riktningen och driver framåt. När både ledare och lärare har en lärande inställning till förbättringsarbete möjliggör detta även för att professionellt lärande gemenskaper utvecklas. Om det gemensamma engagemanget inte finns visar den här studien att ett indirekt pedagogiskt ledarskap
som skapar förutsättningar genom organisering och ledningsuppdrag inte är tillräckligt. Då behövs snarare ett direkt pedagogiskt ledarskap som engagerar sig i den pedagogiska undervisningspraktiken. Resultaten från avhandlingen visar avslutningsvis att lokala normer och värderingarna
fungerar som en motkraft till de nyliberala styrningsideal som under senare tid kommit att prägla det svenska utbildningssystemet.

Läs hela avhandlingen Distributed leadership in local school organisations. Working for school improvement? här (pdf)

Sidan publicerades 2015-09-07 11:34 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2015-10-07 09:59 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolledares syn på verksamhetsidén som ledningsverktyg

Om man ska kunna åstadkomma skolutveckling i en bestämd riktning, krävs att att de som arbetar i skolan utvecklar gemensamma sätt att se verksamheten, visar Katina Thelin i sin avhandling.

Organisationskultur avgör om ledningsmodeller fungerar

Skolan måste vara rädd om sin kollegiala struktur. Särskilt nu när det, även i skolans värld, kommer ökade krav på kostnadseffektivitet. Det menar forskaren Päivi Riestola.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer