Hoppa till sidinnehåll
Kvalitetsarbete

Distributed leadership in local school organisations. Working for school improvement?

Publicerad:2015-09-07
Uppdaterad:2015-10-07

Mette Liljenbergs avhandling visar att skolledares kunskaper om hur förbättringsprocesser kan ledas påverkar hur de organiserar för distribuerat ledarskap. Att ha förmåga att förbättra innebär att vara medveten om att förbättringsprocesser tar tid och kräver systematiskt lärande. De rektorer som har denna kunskap engagerar sig mer i praktiken, skriver hon.

Författare

Mette Liljenberg

Handledare

Kristina Håkansson, Ulf Blossing

Opponent

Elisabet Nihlfors

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2015-09-18

Titel (eng)

Distributed leadership in local school organisations. Working for school improvement?

Institution

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Abstrakt

Ur den svenska sammanfattningen på s. 99 ff:

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att organiseringen av distribuerat ledarskap på lokal nivå är ett resultat av ett samspel mellan institutionella ramar, specifika förhållanden på lokal nivå och varje enskild skolas historia. Normer och värden sätter ramarna för hur distribuerat ledarskap tolkas och förstås. Detta blir synligt genom organisatoriska strukturer och ledarskapspositioner men även genom hur skolledare och lärare formar sina roller och relationer och försöker skapa mening i vad det innebär för dem att vara skolledare eller lärare i en distribuerad ledarskapspraktik i deras specifika skolorganisation. Avhandlingen visar tydliga skillnader mellan de tre fallskolorna och därmed att det finns utrymme för lokala tolkningar om vad distribuerat ledarskap innebär och hur det kan organiseras. I de tre skolorna var ett sätt att organisera för distribuerat ledarskap att införa organisatoriska strukturer som möjliggjorde för lärarna att träffas, dela ansvaret för den pedagogiska praktiken och utvecklingen av den. Ett exempel på detta var arbetslag som fanns i alla tre skolor, men som genom olika förståelser ledde till olika utfall. I de tre skolorna fanns även ytterligare organisatoriska strukturer. Dessa strukturer skilde sig åt mellan skolorna och kan förklaras av de lokala förståelseramarna och skolornas historia. Norra skolan hade ämnesgrupper, Västra skolan en lärgruppsorganisation och Södra skolan en gemensam utvecklingsgrupp. Ett annat sätt att organisera för distribuerat ledarskap var att införa ledningsuppdrag för lärare kopplade till de organisatoriska strukturerna. Ledningsuppdrag som tilldelas lärare kan anses vara väletablerat i den svenska kontexten och grundat i en tanke om en mer kollektiv ledningsorganisation och en idé om att lärare ska vara delaktiga i beslutsfattandet på lokal nivå. Resultaten visar emellertid att lärarnas osäkerhet om vad uppdragen gäller och den nära kopplingen till rektorn gör det svårt för dem att verka som ledare. En del kollegor uppfattade dessa lärare som ansvariga för att driva igenom skolledningens idéer även om intentionen var en annan. Andra kollegor uppfattade lärare med ledningsuppdrag mer som handledare och som mentor i ett kollektivt lärande. Avhandlingen visar att skolledarna i stor omfattning lämnar det öppet för lärarna att bestämma vilket innehåll och vilken inriktning de grupper och ledningspositioner som utgör den lokala organisationen ska ha. Istället för att utöva sin formella makt försöker skolledarna påverka lärarna genom att ge dem mer eller mindre stöd för de förslag som de lägger fram. Samtidigt har skolledarna i andra frågor begränsad legitimitet och därmed små möjligheter att påverka lärarna. Sådana frågor kunde exempelvis röra användandet av nya bedömningsmodeller och undervisningsupplägg. Detsamma gäller för lärare med ledarskapsuppdrag som för att legitimera sina roller och få gehör för sina idéer behöver skapa goda relationer med lärarna. Distribuerat ledarskap har blivit kritiserat för att användas normativt.

Resultaten i denna avhandling visar att kvalitén i det distribuerade ledarskapet grundas i de specifika förhållandena på lokal nivå. Ett distribuerat ledarskap är därmed ingen garanti för att förbättringskapacitet och skolförbättring kommer till stånd. För att driva en verksamhet som främjar socialt lärande och kollektivt förbättringsarbete med fokus på måluppfyllelse behöver de lokala normerna och värderingarna göra det möjligt att ta ett gemensamt ansvar för förbättringsarbetet. För att detta ska vara möjligt krävs en organisation som präglas av tillit. Resultaten visar även att skolledningens kunskaper om hur förbättringsprocesser kan ledas påverkar hur de organiserar för distribuerat ledarskap. Att ha förmåga att förbättra innebär att vara medveten om att förbättringsprocesser tar tid och kräver systematiskt lärande. De rektorer som har denna kunskap engagerar sig mer i praktiken. De bidrar genom att understödja förbättringsprocessen med frågor och andra redskap som håller riktningen och driver framåt. När både ledare och lärare har en lärande inställning till förbättringsarbete möjliggör detta även för att professionellt lärande gemenskaper utvecklas. Om det gemensamma engagemanget inte finns visar den här studien att ett indirekt pedagogiskt ledarskap
som skapar förutsättningar genom organisering och ledningsuppdrag inte är tillräckligt. Då behövs snarare ett direkt pedagogiskt ledarskap som engagerar sig i den pedagogiska undervisningspraktiken. Resultaten från avhandlingen visar avslutningsvis att lokala normer och värderingarna
fungerar som en motkraft till de nyliberala styrningsideal som under senare tid kommit att prägla det svenska utbildningssystemet.

Läs hela avhandlingen Distributed leadership in local school organisations. Working for school improvement? här (pdf)

Distributed leadership in local school organisations. Working for school improvement?

This thesis takes its point of departure from the recent increased interest in leadership, and especially distributed leadership. Educational research states that if schools are to meet future demands, leadership must rest on trust within the organisation and distributed leadership must be understood, in the frame of professional collaboration and social learning. However, distributed leadership has also been presented as a normative prescription and an officially sanctioned model for how to arrange school leadership in order to meet the increased demand for school leaders. The aim of the thesis is to generate knowledge about the construction of distributed leadership in local schools within the Swedish context and thereby contribute to the wider discussion of leadership within the educational field. The study draws on data from a qualitative case study of three schools conducted during the years
2011 and 2012, with follow-up in 2014. In the three schools observations of formal meetings and semi-structured interviews with school leaders and teachers were conducted and further analysed. The theoretical framework is based on institutional perspectives on organisations and distributed perspectives on leadership. Furthermore, capacity building in school organisations is used as a framework for identifying different areas of relevance for school improvement. Paper I, Distributing leadership to establish developing and learning school organisations in the Swedish context, examines the influence of distributed leadership and the structural and cultural prerequisites when creating a developing and learning school organisation. Paper II, Teacher leadership modes and practices in a Swedish context – A case study, elaborates on the significance of how leadership is framed in the organisation and the contribution it makes to school improvement. Paper III, Att skapa mening i lärares samarbete och gemensamma lärande. Tre skolors försök, examines how principals’ and teachers’ sensemaking about improvement initiatives influence the outcome of these initiatives and the possibility of developing teacher collaboration and common learning in the schools. Paper IV, School leaders as coupling agents – Mediating between external demands and internal values, explores how school leaders in their role as coupling agents respond to pressure from the institutional environment and how this relates to the direction of improvement in the local schools. The main findings of the thesis show that the organisation of distributed leadership at local school level is embedded in the institutional context and in the local history of each school. Of particular importance are locally embedded norms and values that set the conditions for which structures are made possible, for how leadership is understood and for how teachers and school leaders make sense of and shape their roles in distributed leadership practices. The findings also show that the relation between distributed leadership and capacity building is based on the conditions at local level. This means that it is the conditions at local level that provide the basis for the quality of the distributed leadership. Looking at the construction of distributed leadership in the three schools in relation to the transformation of the Swedish educational system, it becomes clear that the construction of distributed leadership at local level is strongly connected to a democratic vision of leadership and trust in the competence of professionals. At local school level few connections between the ideas of distributed leadership and the neoliberal policy movements were detected. Finally the findings show that formal school leaders have an important role in the construction of
distributed leadership at local level if capacity building and school improvement are to take place. School leaders contribute to this by creating favourable structural conditions but most of all by influencing locally embedded norms and values so that a democratic and reflective understanding of leadership that implies ‘power-with’ rather than ‘power-over’ (Møller, 2002), as well as a high degree of openness to collaboration, shared sensemaking and trust between different actors can be created.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev