Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Fakta
Disputation

2011-10-21

Titel (eng)

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Författare

Anna Lundh

Handledare

Professor Louise Limberg Högskolan i Borås, Professor Mikael Alexandersson, Göteborgs universitet

Institution

Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan

Lärosäte

HB – Högskolan i Borås

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande från Högskolan i Borås
Läs Skolportens intervju med Anna Lundh

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet med denna avhandling är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet. En utgångspunkt är att informationskompetenser tar form på olika sätt i olika miljöer. Att beskriva vad informationskompetenser kan vara under de första skolåren ses därför som en empirisk fråga. I avhandlingen utforskas informationskompetenser genom studier av informationsaktiviteter vid tre svenska grundskolor som alla tillämpar projektbaserad undervisning. Denna typ av undervisningsmetoder är numera vanligt förekommande i det svenska utbildningssystemet, och har kommit att användas allt flitigare samtidigt som den svenska grundskolan har datoriserats. Dessa parallella processer har inneburit att både grundskoleelever och -lärare nu står inför nya utmaningar, frågor och krav i förhållande till olika typer av informationsaktiviteter. Syftet med avhandlingen uppfylls genom fyra etnografiska studier av informationsaktiviteter i samband med projektbaserad undervisning vid tre svenska grundskolor. Den första studien fokuserar på pedagogers beskrivningar av barns användning av ny informations- och kommunikationsteknik (IKT). Den andra studien handlar om hur grundskoleelever formulerar sina frågor när de arbetar med projektbaserade uppgifter. I denna studie diskuteras även hur frågeformuleringar kan studeras empiriskt. Den tredje och den fjärde studien handlar om hur elever under de första skolåren söker och använder information, med särskilt fokus på sökning och användning av bilder. Sammantaget beskriver och illustrerar de fyra studierna vad projektbaserade arbetssätt tycks kräva av eleverna i fråga om informationsaktiviteter. För det första visar studierna att eleverna måste lära sig att hantera IKT när dessa arbetsmetoder används, särskilt då i samband med informationssökning. Men samtidigt som de studerade informationsaktiviteterna inkluderar elevers användning av IKT, så var inte denna användning en given del av den dagliga skolverksamheten. De ambivalenta förhållningssätt till IKT som identifieras i studierna är dock inte unika för de deltagande skolorna; istället ses de som exempel på historiskt återkommande diskurser om nya kommunikationsverktygs negativa verkningar. För det andra visar studierna att eleverna ges stort ansvar i tämligen komplexa kommunikativa aktiviteter då projektbaserade arbetssätt används. Till exempel visar studierna på hur eleverna måste lära sig att formulera ålagda frågor som om att de inte vore ålagda. Det föreslås att eleverna skulle ha nytta av att få stöd i att formulera frågor som kan vara användbara för projektbaserade uppgifter under de första skolåren, snarare än att bli lämnade ensamma med denna krävande och komplicerade uppgift. För det tredje tycks det krävas av eleverna att de lär sig att söka, läsa, skriva och kopiera text, men också att de lär sig att söka, hitta, använda och producera visuellt material. Studierna visar dock att bilder främst får dekorativa funktioner, medan skriven text framhålls som det viktigaste redskapet att använda för kommunikativa syften. Om det anses viktigt att elever lär sig att söka bilder, och lär sig från bilder, borde de få avsevärt mer stöd i detta lärande under de första skolåren.På ett övergripande plan visar studierna att införandet av projektbaserade arbetsmetoder, tillsammans med införandet av IKT i grundskolan är en inte helt friktionsfri process, eftersom de nya metoderna och de nya redskapen kolliderar med de traditionella undervisningsmetoder och traditionella verktyg för kommunikation som fortfarande används i grundskolan. Studierna visar att de informationskompetenser som tar form i informationsaktiviteter i samband med undersökande arbetssätt gör detta i förhållande till motstridiga krav.Studierna exemplifierar också hur informationsaktiviteter kan förstås, illustre- ras och beskrivas inom det biblioteks- och informationsvetenskapliga forskningsområdet Information Needs, Seeking and Use (INSU). Studierna bygger på ett sociokulturellt perspektiv, vilket har betydelse för hur informationsaktiviteter förstås och studeras. I avhandlingen ifrågasätts idén om att människors informationsaktiviteter främst består av individuellt informationsprocessande. Dessutom betonas informationsaktiviteters multimodala och materiella aspekter. Denna teoretiska grund innebär ett metodologiskt skifte; studierna visar på hur konversationer, interaktioner och artefakter kan analyseras som delar av informationsaktiviteter. Dessutom ifrågasätts, med hjälp av den forsknings- tradition som kallas den nya barndomssociologin, förekommande idéer inom INSU-området om barn som en given och naturlig användargrupp. Dessa teoretiska idéer innebär dock inte att andra möjliga tolkningar och perspektiv inom INSU-området bör uteslutas. Istället hävdas det att fältet behöver en ständigt pågående diskussion om hur dess grundläggande begrepp kan förstås och definieras utifrån olika teoretiska perspektiv. Det är på detta vis fältet kan skapa nyanserade bilder av de komplexa aktiviteter som är dess studieobjekt.

Sidan publicerades 2011-10-07 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-02-28 16:17 av John Miller


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Den värdefulla fritiden

Sedan den 1 juli får bara legitimerade lärare undervisa på fritidshemmet. Forskarna hoppas att det ska ge fritidslärarna ökad status och höja kvaliteten.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.

Nyckeln till delaktighet

Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.