Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Fakta
Disputation

2011-10-21

Titel (eng)

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Författare

Anna Lundh

Handledare

Professor Louise Limberg Högskolan i Borås, Professor Mikael Alexandersson, Göteborgs universitet

Institution

Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan

Lärosäte

HB – Högskolan i Borås

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande från Högskolan i Borås
Läs Skolportens intervju med Anna Lundh

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet med denna avhandling är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet. En utgångspunkt är att informationskompetenser tar form på olika sätt i olika miljöer. Att beskriva vad informationskompetenser kan vara under de första skolåren ses därför som en empirisk fråga. I avhandlingen utforskas informationskompetenser genom studier av informationsaktiviteter vid tre svenska grundskolor som alla tillämpar projektbaserad undervisning. Denna typ av undervisningsmetoder är numera vanligt förekommande i det svenska utbildningssystemet, och har kommit att användas allt flitigare samtidigt som den svenska grundskolan har datoriserats. Dessa parallella processer har inneburit att både grundskoleelever och -lärare nu står inför nya utmaningar, frågor och krav i förhållande till olika typer av informationsaktiviteter. Syftet med avhandlingen uppfylls genom fyra etnografiska studier av informationsaktiviteter i samband med projektbaserad undervisning vid tre svenska grundskolor. Den första studien fokuserar på pedagogers beskrivningar av barns användning av ny informations- och kommunikationsteknik (IKT). Den andra studien handlar om hur grundskoleelever formulerar sina frågor när de arbetar med projektbaserade uppgifter. I denna studie diskuteras även hur frågeformuleringar kan studeras empiriskt. Den tredje och den fjärde studien handlar om hur elever under de första skolåren söker och använder information, med särskilt fokus på sökning och användning av bilder. Sammantaget beskriver och illustrerar de fyra studierna vad projektbaserade arbetssätt tycks kräva av eleverna i fråga om informationsaktiviteter. För det första visar studierna att eleverna måste lära sig att hantera IKT när dessa arbetsmetoder används, särskilt då i samband med informationssökning. Men samtidigt som de studerade informationsaktiviteterna inkluderar elevers användning av IKT, så var inte denna användning en given del av den dagliga skolverksamheten. De ambivalenta förhållningssätt till IKT som identifieras i studierna är dock inte unika för de deltagande skolorna; istället ses de som exempel på historiskt återkommande diskurser om nya kommunikationsverktygs negativa verkningar. För det andra visar studierna att eleverna ges stort ansvar i tämligen komplexa kommunikativa aktiviteter då projektbaserade arbetssätt används. Till exempel visar studierna på hur eleverna måste lära sig att formulera ålagda frågor som om att de inte vore ålagda. Det föreslås att eleverna skulle ha nytta av att få stöd i att formulera frågor som kan vara användbara för projektbaserade uppgifter under de första skolåren, snarare än att bli lämnade ensamma med denna krävande och komplicerade uppgift. För det tredje tycks det krävas av eleverna att de lär sig att söka, läsa, skriva och kopiera text, men också att de lär sig att söka, hitta, använda och producera visuellt material. Studierna visar dock att bilder främst får dekorativa funktioner, medan skriven text framhålls som det viktigaste redskapet att använda för kommunikativa syften. Om det anses viktigt att elever lär sig att söka bilder, och lär sig från bilder, borde de få avsevärt mer stöd i detta lärande under de första skolåren.På ett övergripande plan visar studierna att införandet av projektbaserade arbetsmetoder, tillsammans med införandet av IKT i grundskolan är en inte helt friktionsfri process, eftersom de nya metoderna och de nya redskapen kolliderar med de traditionella undervisningsmetoder och traditionella verktyg för kommunikation som fortfarande används i grundskolan. Studierna visar att de informationskompetenser som tar form i informationsaktiviteter i samband med undersökande arbetssätt gör detta i förhållande till motstridiga krav.Studierna exemplifierar också hur informationsaktiviteter kan förstås, illustre- ras och beskrivas inom det biblioteks- och informationsvetenskapliga forskningsområdet Information Needs, Seeking and Use (INSU). Studierna bygger på ett sociokulturellt perspektiv, vilket har betydelse för hur informationsaktiviteter förstås och studeras. I avhandlingen ifrågasätts idén om att människors informationsaktiviteter främst består av individuellt informationsprocessande. Dessutom betonas informationsaktiviteters multimodala och materiella aspekter. Denna teoretiska grund innebär ett metodologiskt skifte; studierna visar på hur konversationer, interaktioner och artefakter kan analyseras som delar av informationsaktiviteter. Dessutom ifrågasätts, med hjälp av den forsknings- tradition som kallas den nya barndomssociologin, förekommande idéer inom INSU-området om barn som en given och naturlig användargrupp. Dessa teoretiska idéer innebär dock inte att andra möjliga tolkningar och perspektiv inom INSU-området bör uteslutas. Istället hävdas det att fältet behöver en ständigt pågående diskussion om hur dess grundläggande begrepp kan förstås och definieras utifrån olika teoretiska perspektiv. Det är på detta vis fältet kan skapa nyanserade bilder av de komplexa aktiviteter som är dess studieobjekt.

Sidan publicerades 2011-10-07 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-02-28 16:17 av John Miller


Relaterat

Universal prevention of anxiety and depression in school children

Johan Åhlén har forskat om förebyggande åtgärder av ångest och depression hos barn i Sverige.

Higher education meets private use of social media technologies – an explorative study of students´ use

Pernilla Josefsson har utforska thur studenter upplever användningen av sociala medier i högre utbildning.

Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching

Ulrika Bossér vill med sin avhandling bidra med kunskap som kan användas vid utformning och genomförande av undervisning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI).

Critical features and impacts of mathematics teacher professional development programs: Comparing and characterizing programs implemented at scale

Jannika Lindvall vill med sin avhandling bidra till kunskap om kritiska aspekter av kompetensutvecklingsprogram för lärare.

Learning Computing at University: Participation and Identity: A Longitudinal Study

Anne-Kathrin Peters har i sin avhandling utforskat hur elever inom datavetenskap reflekterar över sina erfarenheter.

Litterär storyline som bidrag till interkulturell pedagogik

Ann-Kristin Pihlgren-Eveli har forskat om hur litterär storyline fungerar som metod för interkulturell litteraturpedagogik.

Experiential entrepreneurship education : Reflective thinking as a counterbalance to action for developing entrepreneurial knowledge

Gustav Hägg har i sin avhandling utforskat det reflekterande tänkandet som en motvikt mot antagandet om handlingsorientering när man utbildar studentföretagare.

Breakdowns, overlaps and ambivalence: an Actor-network theory study of the Swedish preschool curriculum

Hur görs den svenska läroplanen för förskolan till en aktör i en förskolevardag? Det är en av frågorna som Emelie Moberg utforskar i sin avhandling.

Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Helena Andersson har identifierat aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter och vill med det bidra med kunskap om elevers engagemang i skolans verksamhet.

Bilingual Language Switching and Executive Functions

Jussi Jylkkäs slår i sin avhandling hål på hypotesen om det exekutiva försprånget hos tvåspråkiga (EFT).  Hans forskning visar att tvåspråkighet inte är associerad med fördelar i kognitiv kontroll.  

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

Education, Stratification and Reform: Educational Institutions in Comparative Perspective

Marcus Österman framhåller att utformningen av utbildningsinstitutioner är en djupt politisk fråga som berör grundläggande samhälleliga spörsmål ifråga om social stratifiering och lika möjligheter inom utbildning.

‘I don’t even remember anything’: Optimising the choice of method when interviewing preschoolers

Karin Fängström har i sin avhandling undersökt hur både  yngre barn och traumatiserade barn upplever de insatser samhället ger dem.

Den pedagogiska skickligheten och akademins väktare: Kollegial bedömning vid rekrytering av universitetslärare

Sara Levander vill med sin avhandling utveckla kunskap och pedagogisk skicklighet som bedömningsobjekt vid rekrytering och befordran inom akademin.

Just assessment in school: – a context-sensitive comparative study of pupils’ conceptions in Sweden and Germany

Bettina Vogt har utifrån ett konsekvent elevperspektiv jämfört tyska och svenska elevers konceptioner om rättvis bedömning och betygssättning i olika ’socioedukationella kontexter.

Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!