Dela:

Dom kallar oss värstingar. Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis

Fakta
Disputation

2010-10-22

Titel (sv)

Dom kallar oss värstingar: Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis

Författare

Margareta Stigsdotter Ekberg

Handledare

Håkan Jenner, Ingeborg Moqvist-Lindberg, Elisabet Frithiof,

Opponent

Inge Johansson

Institution

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI

Lärosäte

LNU – Linnéuniversitetet

Länkar
Läs pressmeddelande Linnéuniversitetet
Läs Skolportens intervju med Margareta Stigsdotter Ekberg

Abstract in English:

It is of primary concern, both from the perspective of the individual and of society at large, to take measures to prevent the occurrence of a negative development amongst young people. The starting point of this dissertation is the notion that interpersonal interactions that occur between people contribute to a process of learning, thus focus is placed upon the pedagogic interactions between society’s authorities and young people in trouble. How such interactions contribute to the process of learning regarding the young people, and what that learning entails, is seen as a vital pedagogic question. The overriding aim of the dissertation is to identify aspects of learning that occur during the interactions between society’s authorities and young people in trouble, in order to contribute to an understanding of how such interactions can be developed in a constructive manner.The thesis is based on the theories of man as a social being, dependent on relationships and interaction for the process of knowledge. The empirical study includes interviews with teachers, social workers, police officers and young people. Vignettes have formed the basis of discussions about the measures and initiatives taken by society and the types of experience the young people feel the measures and initiatives have led to. Since an element of authority is a component of the relationship between the representatives of society and the young people, the concept of governmentality formulated by Foucault has been used in the process of analysis. Also von Wright’s concepts of punctual and relational perspective have been used in this process. The purpose of this study is to attempt to determine what consequences the various perspectives taken in the interactions may lead to, in relation to the knowledge these young people develop about themselves and about society.The result shows that society’s representatives among themselves have different views of young people in trouble. Young people’s experiences of interactions with society’s representatives argue for the fact that their backgrounds often direct the course of the interaction and its contents. Young people testify about irrelevant measures and initiatives taken by society; that they are subject to prejudice and that the principle of ”equality before the law” is not observed. Their experience has led them to feel that they have less of human dignity. The dissertation ends up in a discussion about the prerequisites necessary, in order that pedagogic interactions between a person in authority and young people in difficulties may proceed from a relational perspective. The ability to take the young person’s perspective would thereby be a central aspect in the discussion about what measures and initiatives taken by society are appropriate to change a troubled lifestyle.

Sidan publicerades 2010-09-24 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 16:17 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer