Don’t be late for school again: Essays on education and support for democracy

Olika politiska system påverkar relationen mellan utbildning och politisk engagemang. Det visar Darrel Robinson i sin jämförande studie om utbildningens effekt på politisk kunskap.  

Fakta
Disputation

2019-10-11

Titel (eng)

Don’t be late for school again: Essays on education and support for democracy

Författare

Darrel Robinson

Handledare

Professor Sven Oskarsson, Uppsala universitet Docent Katrin Uba, Uppsala universitet

Opponent

Professor Peter Thisted Dinesen, University of Copenhagen

Institution

Statsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

An extensive body of work has found that countries with relatively educated populations are more likely to be democratically governed. Further, a large body of work argues that education is associated with a host of individual-level factors, such as political participation and democratic values, which provides a micro-level mechanism to explain the link between education and democracy. The  central claim is that education universally engenders democratic values, which in turn, drives individuals to make claim for democratic governance.  I build on this prior research in three respects. First, in Paper 1, using a sample of identical twins I show that the impact of education on political knowledge is highly confounded by family background.  Education has a positive impact on knowledge for those individuals that were not exposed to political discussion in the home during upbringing.  But for those that discussed politics with family, education has no impact on political knowledge.  Second, I challenge the claim that education has a universally positive effect by examining the role of political context.  In Papers 2 and 3 I leverage education reforms as quasi-experiments to study how the effect of education on political attitudes varies in authoritarian and democratic countries.  In Paper 2 we find that education at the primary and secondary level has no impact on support for democracy in principle, but that education in an authoritarian context leads to less satisfaction with democracy after a country transitions, whereas education in a democratic context leads to greater satisfaction with democracy.  In Paper 3 I find that higher education in an authoritarian context weakens support for authoritarian rule, but that this effect is mitigated by a strong economy. Finally, in Paper 4 we focus on the validity of survey measures of regime support in authoritarian states.  Through a series of list experiments implemented in a novel web-based survey in China we find that respondents self-censor their true level of regime support to a large degree.  Further, the level of self-censorship varies greatly by income, age, residence status, and education.

Sidan publicerades 2019-10-09 08:57 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning

Margaretha Häggström har bland annat undersökt elevers erfarenheter av naturmöten i skolundervisningen..

Skrivprocesser på högskolan. Text, plats och materialitet i uppsatsskrivandet

Genom att undersöka skrivprocesser på högskolan belyser Sofia Horts avhandling frågan om hur studenters dagliga akademiska skrivande blir till.

Didaktisk praxis i Waldorfskolan. En didaktisk analys och bildningsteoretisk tolkning av fyra Waldorflärares pedagogiska tänkande och förhållningssätt

Leif Tjärnstig har forskat om Waldorfpedagogiken, dess tänkande och förhållningsätt.

Att lära genom improvisation – en didaktisk studie i grundskolans musikundervisning

Christina Larsson har i sin avhandling utforskat improvisationens villkor och roll i grundskolans musikundervisning.

Att leda ett utmanande skoluppdrag i förändring: Rektorers ledarskap i likabehandlingsarbete

Greta Lindberg vill med sin avhandling utveckla kunskap om det statligt formulerade likabehandlingsuppdraget och hur det omsätts i rektorers och huvudmäns styrning och ledning av likabehandlingsarbete.

Med blicken på möten. Bubers pedagogiska idé i dialog med förskolans praktik

I sin forskning om förskolan har Maria Fredriksson undersökt  vad som sker med dialoger när det ansluter fler barn till den situation där dialogen pågår.

Bilder som berättar: om kunskap, makt och traditioner i grundskolans bildundervisning

Vad kännetecknar arbetet med berättande bilder med avseende på bildundervisningens innehåll och form? Det är en av frågorna som Frida Marklund undersöker i sin avhandling.

Muslimska kvinnors mobilitet : Möjligheter och hinder i de liberala idealens Sverige

Nina Jakku har undersökt muslimska kvinnors erfarenheter av bemötanden och representationer av dem i Sverige – i vardagslivet och när de intar offentliga roller i sammanhang som utbildningsväsendet och arbetslivet.

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse Halvarson Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

I skrivandets spår: elever skriver i SO

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

PAX för arbetsro

Jag har funderat mycket på detta med att anpassa för eleverna i skolan. Nu senast var det en intressant diskussion på twitter om vilka extra anpassningar elever får i klassrummet och varför det kan vara problematiskt. Jag har sedan jag blev rektor svängt mycket i den frågan och numera tänker jag att det inte alls är självklart att vi ska anpassa i alla lägen. Varför inte då tänker nog många? Det ska jag förklara i det här inlägget, skriver Linnéa Lindquist, rektor Hammarkullsskolan i Göteborg.

Going online with a learning disability

Landmark College, the first institution for students with learning disabilities, is growing online courses. Here’s how they’re different.

Olika sätt testas för att få tillbaka barn till skolan

Hur får man tillbaka elever som slutat gå till skolan? Olika kommuner har olika lösningar och i Skövde får eleverna umgås med hästar.