Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Ungdomar använder begrepp som hat och drama för att definiera en situation de upplever vara negativ, både i situationer när de själva är delaktiga och i situationer när de befinner sig i publiken. Det visar Åsa Björk i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2017-12-15

Titel (sv)

Drama, hat och vänskap Om ungdomars interaktioner i sociala medier

Titel (eng)

Drama, hate and friendship about youths interactions in social media

Författare

Åsa Björk

Handledare

Professor Gun-Marie Frånberg, Umeå universitet Docent Camilla Hällgren, Umeå universitet

Opponent

Professor Maj Asplund Carlsson, Högskolan Väst

Institution

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Syftet med föreliggande avhandling är att skapa fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och
erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier. Ungdomars egna perspektiv utgör ett
viktigt bidrag till förståelsen av det. I den här kvalitativa studien undersöks ungdomars interaktioner i en svensk kontext, när de använder sociala medier. Studien utgör ett viktigt bidrag eftersom den gör ungdomars röster hörda. Den baseras på semistrukturerade intervjuer med 32 ungdomar i åldrarna 13–15 år. Resultatet visar att ungdomar inte använder begreppet mobbning när de definierar en situation som är av negativ karaktär. De använder andra begrepp såsom hat och drama för att definiera en situation de upplever vara negativ, både i situationer när de själva är delaktiga och i situationer när de befinner sig i publiken. Det beror på hur de definierar situationen. Förklaringar till varför hat och drama
förekommer kan förstås med utgångspunkt i ett pågående relationsarbete och en strävan att passa in i en viss kamratkultur. Resultaten visar också på att det är viktigt att få uppmärksamhet av signifikanta andra. I interaktion med andra utvecklas sociala färdigheter för att navigera drama, hat, vänskap och relationsarbete i sociala medier.
Sociala normer, könsnormer och förhandlande av identiteter kommer till uttryck när ungdomarna diskuterar självpresentationer i bilder. Förklaringar till varför de väljer att publicera en viss typ av bilder kan sammanlänkas med komplexa relations- och identitetsskapande processer där ungdomarna positionerar sig själva och andra i en strävan efter att göra kön och en önskan efter att delta i en viss kamratkultur. Relations- och identitetsskapande processer är komplexa, men ungdomarna hanterar det med hjälp av sociala färdigheter som de själva tillägnat sig. Studien som ligger till grund för den här avhandlingen bidrar till att göra ungdomars egna röster hörda och ge djupare kunskaper om interaktioner när de använder sociala medier.

Sidan publicerades 2017-11-29 13:04 av Susanne Sawander


Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Promoting integration through child care: Lessons from Norway

Försök med avgiftsfri förskola i Oslo i områden med stor andel barn med utländsk bakgrund förbättrade barnens läsfärdighet och kunskaper i matematik. För flickor förbättrades även språkfärdigheterna. Det visar forskning som presenteras i en ny SNS-rapport. Resultaten pekar mot att förskolan har betydelse för social rörlighet bland barn med utländsk bakgrund, särskilt flickor. (pdf)

Hälsofrämjande projekt i förorten minskade inte ungas stillasittande

Medan det hälsobefrämjande projektet i Göteborgsförorten Angered pågick visade resultaten att ungdomarna var ungefär lika fysiskt aktiva som ungdomar från andra områden i Sverige, med högre socioekonomisk status. Men forskningen visar att det är svårt att få till en bestående förändring. Trots goda erfarenheter visade det sig att interventionen inte hade någon positiv effekt efter två år.

Tidskriften SO-didaktik nummer 5 2018

Nu finns det femte numret av SO-didaktik fritt tillgängligt på webben. SO-didaktik är en tidskrift om undervisning i geografi, historia, religion och samhällskunskap och vänder sig till lärare som undervisar i grundskolan och gymnasiet. Det femte numrets tema är undervisning och lärande utanför skolan samt materialitet.