Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Ungdomar använder begrepp som hat och drama för att definiera en situation de upplever vara negativ, både i situationer när de själva är delaktiga och i situationer när de befinner sig i publiken. Det visar Åsa Björk i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2017-12-15

Titel (sv)

Drama, hat och vänskap Om ungdomars interaktioner i sociala medier

Titel (eng)

Drama, hate and friendship about youths interactions in social media

Författare

Åsa Björk

Handledare

Professor Gun-Marie Frånberg, Umeå universitet Docent Camilla Hällgren, Umeå universitet

Opponent

Professor Maj Asplund Carlsson, Högskolan Väst

Institution

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Syftet med föreliggande avhandling är att skapa fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och
erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier. Ungdomars egna perspektiv utgör ett
viktigt bidrag till förståelsen av det. I den här kvalitativa studien undersöks ungdomars interaktioner i en svensk kontext, när de använder sociala medier. Studien utgör ett viktigt bidrag eftersom den gör ungdomars röster hörda. Den baseras på semistrukturerade intervjuer med 32 ungdomar i åldrarna 13–15 år. Resultatet visar att ungdomar inte använder begreppet mobbning när de definierar en situation som är av negativ karaktär. De använder andra begrepp såsom hat och drama för att definiera en situation de upplever vara negativ, både i situationer när de själva är delaktiga och i situationer när de befinner sig i publiken. Det beror på hur de definierar situationen. Förklaringar till varför hat och drama
förekommer kan förstås med utgångspunkt i ett pågående relationsarbete och en strävan att passa in i en viss kamratkultur. Resultaten visar också på att det är viktigt att få uppmärksamhet av signifikanta andra. I interaktion med andra utvecklas sociala färdigheter för att navigera drama, hat, vänskap och relationsarbete i sociala medier.
Sociala normer, könsnormer och förhandlande av identiteter kommer till uttryck när ungdomarna diskuterar självpresentationer i bilder. Förklaringar till varför de väljer att publicera en viss typ av bilder kan sammanlänkas med komplexa relations- och identitetsskapande processer där ungdomarna positionerar sig själva och andra i en strävan efter att göra kön och en önskan efter att delta i en viss kamratkultur. Relations- och identitetsskapande processer är komplexa, men ungdomarna hanterar det med hjälp av sociala färdigheter som de själva tillägnat sig. Studien som ligger till grund för den här avhandlingen bidrar till att göra ungdomars egna röster hörda och ge djupare kunskaper om interaktioner när de använder sociala medier.

Sidan publicerades 2017-11-29 13:04 av Susanne Sawander


Relaterat

Fritidshemmet, 15-16 mars i Malmö

Hur kan vi bygga upp strukturer som stimulerar alla elevers lärande och utveckling i enlighet med fritidshemmets förtydligade lärandeuppdrag och samtidigt skapa en miljö som främjar barns relationsskapande och en meningsfull fritid? Vi fördjupar oss i teori och praktik under två dagar!

Elevhälsa, 17-18 jan i Göteborg

I ett fungerande elevhälsoarbete möter vi elever där de är och fungerar som en kompensatorisk funktion för att alla elever ska nå skolframgång och en god hälsa. Ledord i arbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken?

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

‘I don’t even remember anything’: Optimising the choice of method when interviewing preschoolers

Karin Fängström har i sin avhandling undersökt hur både  yngre barn och traumatiserade barn upplever de insatser samhället ger dem.

Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

Skolmatematisk praktik i förändring – en fallstudie

Ett av resultaten i Ann-Sofi Röj-Lindbergs forskning är att individuellt ansvar samt tillhörighet i gemenskaper där legitimt kunnande underhandlas tillsammans med läraren är viktigt, men inte tillräckligt, för elevers upplevelser av framgång.

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Sexualitet i klassrummet. Språkundervisning, elevsubjektivitet och heteronormativitet

Angelica Simonsson har i sin avhandling undersökt sexualitetsskapande praktiker i högstadiets språkundervisning.

Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3

Daroon Yassin Falks avhandling om skrivundervisning i årskurs 3 sin teoretiska utgångspunkt i en sociokulturell och dialogisk syn på lärande och språk och bygger på en etnografisk studie i ett klassrum.

Om lärarblivande: En livsvärldsfenomenologisk studie av bildningsgångar in i läraryrket

Hur framträder lärarblivande i lärarstudenters livsberättelser och senare som nyutexaminerade lärare? Det är en av frågorna som Monica Vikner Stafberg utforskar i sin avhandling.

Liv i texten: om litteraturläsningen i en svensklärarutbildning

Marie Thavenius har utforskat litteraturläsning i en svensklärarutbildning.

Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden

De stora barngrupperna  på många fritidshem inverkar negativt, dels på relationerna mellan personal och barn, dels på personalens möjligheter att erbjuda en god pedagogisk verksamhet, konstaterar Catarina Andishmand i sin avhandling.

Återkoppling i interaktion: En studie av klassrumsbaserad bedömning i frisörutbildningen

Anna Öhman visar hur bedömning och återkoppling utgår både från lärares professionella yrkeskunnande och från elevernas egna initiativ på specifika områden där något problem behöver redas ut i relation till deras pågående arbeten.

Sångsituationer: en fenomenologisk studie av sång i musikämnet under grundskolans senare år

Både elever och musiklärare talar om att sjunga som något att ”våga” till skillnad från att spela andra musikinstrument i musikundervisningen. Det visar Linn Hentschel som forskat om musikundervisning ur ett genusperspektiv.

Högskolestudenters lärande: Ett lärstrategiskt perspektiv på studier i psykologi

Högskolestudenters lärstrategier påverkar den akademiska prestationen och utveckling av olika kvaliteter i lärandet, visar Maria Öhrstedt i sin avhandling.

Perspektiv på historiefilmslitteracitet: en didaktisk studie av gymnasieelevers historiska och emotionella meningsskapande i mötet med spelfilm

Användandet av film kan leda till ett didaktiskt dilemma eftersom spelfilmer väcker många känslor och kan aktivera motstridiga moraliska ställningstaganden som kan grumla elevernas historiska tänkande. Det visar Maria Deldén i sin avhandling.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.