Hoppa till sidinnehåll
Grundskola 1-6

Drawing the limits: Unaccompanied minors in Swedish asylum policy and procedure

Publicerad:2016-04-04
Uppdaterad:2016-05-16

Ett ofta använt argument för barnkonventionens införande i svensk lag brukar vara att det skulle leda till bättre tydlighet i barnärenden. Men det existerar tvetydighet i lagstiftningen och Migrationsverkets handläggare förstår inte lagstiftarens intentioner om barns bästa tillräckligt väl, visar Daniel Hedlund i sin avhandling.

Författare

Daniel Hedlund

Handledare

Professor Ann-Christin Cederborg, Stockholms universitet Professor Mauro Zamboni, Stockholms universitet

Opponent

Professor Charles Watters, University of Sussex

Disputerat vid

Stockholms universitet

Disputationsdag

2016-04-15

Titel (eng)

Drawing the limits: Unaccompanied minors in Swedish asylum policy and procedure

Institution

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Abstrakt

Den här sammanläggningsavhandlingen handlar om föreställningar om ensamkommande barn på lagstiftarnivån och i Migrationsverkets förstagångsbeslut i asylärenden avseende ensamkommande barn. Avhandlingens övergripande syfte var att belysa uppfattningar om ensamkommande barn i svensk policyutveckling och implementering, särskilt på lagstiftarnivå samt hur handläggare omvandlar policy till praktik i Migrationsverkets trovärdighetsbedömningar i förstagångsbeslut i asylärenden. Tilltron till rätten som lösning på samhälleliga dilemman förefaller stark. Såväl företrädare för ideella organisationer, Barnombudsmannen och politiker samt flera jurister föreslår att barnkonventionen borde göras till svensk lag (Bergsmark, Dane, Leviner & Warnling-Nerep, 2015; Ombudsman for Children, 2012; Swarting & Heilborn, 2014). Svensk asylpolitik och Migrationsverkets hantering av asylärenden som rör barn står ofta i fokus för denna kritik. Ett många gånger använt argument för barnkonventionens införande i svensk lag brukar vara att det skulle leda till bättre tydlighet i barnärenden. Utgångspunkten förefaller alltså vara att det existerar tvetydighet i lagstiftningen och att Migrationsverkets handläggare inte förstår lagstiftarens intentioner om barns bästa tillräckligt väl. Det saknas dock empirisk kunskap om hur lagstiftare och de handläggare som prövar asylärenden erfar och förstår utvecklingen av migrationsrätten samt hur de försöker hantera fenomenet ensamkommande barn utifrån systemets ramverk och rutiner (jfr. Westerberg, 2013). Avhandlingen bygger på två set av data. Det första innehåller 15 intervjuer med svenska lagstiftare som satt i riksdagens socialförsäkringsutskott 2002-2006. Utifrån det andra datasetet har 916 Migrationsverksbeslut gällande ensamkommande barn analyserats. Avhandlingen tar sina teoretiska utgångspunkter i tolkande fenomenologi och socialkonstruktionism. Metoden bygger på kodningsprocedurer som utvecklats i kvalitativ socialvetenskap, så som de används i metoderna IPA, tematisk analys och textanalys.

Drawing the limits: Unaccompanied minors in Swedish asylum policy and procedure

The overall aim of the thesis is to explore legislators’ perceptions of unaccompanied children in the development of migration law, and how case-officers transform the policy in arguments for and against residency in asylum-cases.

More specifically, this thesis explores how Swedish legislators experienced parliamentary work when putting in place the 2005 Aliens Act and the new system for appeals and procedures. In addition, it explores legislators understanding of the concept of unaccompanied minors, and how the Swedish Migration Agency (SMA) case-officers understand unaccompanied minors’ credibility. It draws on interview data with 15 legislators of the Swedish parliament and an analysis of 916 decisions in asylum cases concerning unaccompanied minors. The thesis is theoretically informed by interpretative phenomenology and social constructionism. The method used builds on detailed coding procedures in qualitative social research as they are applied in interpretative phenomenological analysis (IPA), thematic analysis and text analysis.

Study 1 examines the experiences of 15 legislators when negotiating migration reform in parliament. The findings indicate that the preceding political negotiations can be one of the reasons for unclear aims when politicians’ propose new legislation. In addition, it seems that other policy areas, such as fiscal considerations and state-municipality relations, took precedence in the negotiations when the legislators were attempting to make sense of their experiences in discussing asylum policy.

Study 2 explores legislators’ perceptions of unaccompanied minors arriving in Sweden. The findings show that chronological age is a key reference point concerning how legislators understand unaccompanied minors’ claims for asylum and other needs. In addition, the findings suggest that legislators perceive unaccompanied minors as an ambivalent category and that this understanding is influenced by deep-rooted welfare ideology. Furthermore, the findings indicate that legislators develop policy concerning unaccompanied children without considering that they need to be recognised as individuals with different backgrounds, agendas and needs.

Study 3 scrutinises how SMA case-officers construct unaccompanied minors credibility in asylum decisions. It shows that case-officers use similar techniques both when approving and rejecting decisions. These techniques consistently question the competence and political agency of the chid in such a way that the element of individual assessment in asylum procedure can become severely restricted.

In brief, this thesis identifies that the connection between migration and child policy is complex as legislators appear to struggle with “drawing the limits” of who to include or exclude in policy aims. Hence, the juridical field was seen as the answer to improve legitimation. This also means that the concept of asylum has become de-politicised. In addition, case-officers also seem to use a limited repertoire of arguments when drawing the limits for unaccompanied minors’ credibility in asylum decisions. This thesis points to possible dilemmas in asylum policy and procedure concerning unaccompanied minors.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Spanska

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i spanska! Ta del av didaktisk forskning, se ämnesfördjupande föreläsningar och få praktiska verktyg för att utvecklas i din yrkesroll. Konferensen vänder sig främst till lärare från åk 6 till gymnasiet, men kan även passa för vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 17–18 oktober eller via webbkonferensen 24 oktober–15 november.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
17–18 okt
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev