Drömfabriken – mellan näringsliv och klassrum. Centrumskolans väg mot en entreprenöriell praktik

Abstrakt

”Drömfabriken – mellan näringsliv och klassrum” är en monografi som undersöker framväxten av gymnasieskolor som profilerar sig kring företagande och entreprenörskap. Med utbildningspolitiska förändringar, utforskar denna studie hur dessa förändringar möjliggör att skolor med en entreprenöriell profil kan utvecklas inom det bredare skolfältet. Med stöd av Pierre Bourdieu erbjuder studien ett relationellt perspektiv på hur utbildningspolitik såsom livslångt lärande, marknadsanpassning av utbildning och entreprenörskapsutbildning legitimerar och formar utvecklingen av skolor som Centrumskolan. Studien visar att framväxten av entreprenörskapsinriktade skolor som Centrumskolan drivs av en kombination av politiska reformer och marknadspåtryckningar som prioriterar anställningsbarhet, anpassningsförmåga och ekonomisk rationalitet. Dessa krafter leder till en omvandling av utbildningskapital till marknadskapital där traditionella akademiska värden överskuggas av affärsinriktade färdigheter och attityder. Centrumskolans praktik formas av ett behov att balansera en innovativ strategi att ”sticka ut” mot konformitet och att ”passa in” (De Clerq och Voronov, 2009). Skolan måste också navigera mellan marknadens krav och utbildningsstandarder. De empiriska berättelserna visar hur lärare och elever uppmuntras att adoptera entreprenöriella dispositioner som flexibilitet, ett säljande och flexibelt förhållningssätt och för elevernas del ett fokus på självledarskap och social rörlighet. Sammanfattningsvis erbjuder monografin ett problematiserande perspektiv på konsekvenserna av marknadsanpassning och entreprenörskap inom utbildning, samt de spänningar som uppstår för skolor, lärare och elever inom utbildningsfältet. Genom att belysa de relationella samspelet mellan politik, marknadskrafter och vardagliga praktiker ger studien insikter inte bara i gymnasieutbildningens framtida riktning utan också i hur vi ser på entreprenörskap som ett paradoxalt fenomen.

Abstract in English

This monograph investigates the emergence of upper secondary schools that profile themselves around business and entrepreneurship. As educational policies change, this research explores how these changes make it possible for schools with an entrepreneurship profile to develop within the wider school field. Drawing on Pierre Bourdieu, this study offers a relational perspective of how educational policy such as life-long learning, the marketization of education, and entrepreneurship education legitimize and shape the development of schools like Centrumskolan. The study reveals that the rise of entrepreneurship-oriented schools like Centrumskolan are driven by a combination of policy reforms and market pressures that prioritize employability, adaptability and economic rationality. These forces lead to a transformation of educational capital into market capital, where traditional academic values are overshadowed by business-oriented skills and attitudes. Centrumskolan’s practices are shaped by a need to balance an innovative approach of “sticking-out” versus conformity and “fitting-in” (De Clercq och Voronov, 2009). It also requires the school to navigate between market demands and educational standards. The empirical narratives highlight how teachers and students are encouraged to adopt entrepreneurial dispositions which include flexibility, self-promotion and for students a focus on employability. Overall, the monograph provides a problematizing perspective on the consequences of marketization and entrepreneurship in education, and the tensions that arise for schools, teachers and students in the educational field. By highlighting the relational interplay between policy, market forces and everyday practices, the study offers insights not only into the future direction of upper secondary education but also into how we view entrepreneurship as a paradoxical phenomenon.