Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter

Hur hanterar personer med dyslexi sina svårigheter under och efter skoltiden? Om det handlar Anna Fouganthines forskning om dyslexi.

Fakta
Disputation

2012-10-04

Titel (sv)

Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter

Titel (eng)

Dyslexia from childhood into adulthood: A developmental perspective on reading and writing disabilities

Författare

Anna Fouganthine

Handledare

Mats Myrberg, Professor emeritus (Stockholms universitet) Christer Jacobson, Docent (Linnéuniversitetet), Christina Hellman, Lektor (Stockholms universitet)

Opponent

Niemi, Pekka, Professor (Psykologiska institutionen, Åbo universitet)

Institution

Specialpedagogiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Anna Fouganthine här

Svenskt abstrakt:

Bakgrunden till avhandlingen är dels att det är svårt att i samband med pedagogiska åtgärder avgöra vari en individs lässvårigheter bottnar, dels att det saknas kunskap om relationen läs- och skrivutveckling och senare livsbetingelser.

Det övergripande syftet med avhandlingen var att longitudinellt studera hur personer med dyslexi hanterar sina svårigheter under och efter skoltiden, via samspelet mellan individuella förutsättningar och omgivningsfaktorer.

Avhandlingens utgångspunkt var forskningsprojektet Läsutveckling i Kronoberg. Inom ramen för projektet undersöktes avkodningsförmågan hos alla elever i årskurs två, födda 1980 i Kronobergs län (2166 elever). Bland dessa identifierades ett hundratal elever med svårigheter av vilka 103 elever valdes ut för att ingå i projektet. Dessa matchades med 90 kontrollelever som sedan följdes genom grundskolan. En andel av dessa undersöktes även när de gick sista terminen på gymnasiet.

I detta avhandlingsarbete har data från Kronobergsprojektet kompletterats med data i vuxen ålder i form av enkäter, testresultat och intervjuer av ett urval av de ursprungliga deltagarna. Avhandlingsarbetet har också innefattat uppbyggnaden av en databas. Syftet är att kunna koppla nyinsamlade uppgifter till befintlig data för att kunna följa individuella utvecklingsförlopp.

Sammanfattningsvis visade resultaten att det föreligger tydliga skillnader i läsförmåga mellan undersökning- och kontrollgrupp, som inte minskar under skoltiden, trots specialpedagogiskt stöd. Elevernas förutsättningar vid skolstarten är av stor betydelse för utfallet av läs- och skrivinlärningen. Störst prediktionsvärde för att läsinlärningen och läsutvecklingen ska lyckas är ingångsvärdena. De fonologiska svårigheterna individerna uppvisade kvarstår över tid trots att ord-igenkänningsförmågan kan utvecklats till en relativt godtagbar nivå. Resultaten vid 29 år visar att skillnaden i läsförmåga mellan grupperna inte har minskat jämfört med utgångsläget i årskurs två.

För att kunna förstå och förklara dyslexi behöver man jämföra den synliga läsutvecklingen på manifest nivå med de underliggande kognitiva funktionerna som ligger till grund för läsprocessen. Ett annat resultat är att skolan inte uppmärksammat svårigheternas art i tillräckligt hög grad. Många av deltagarna hade inte fått någon förklaring till sina svårigheter och varit utan insikt om sina problem. Hinder i läsutvecklingen får konsekvenser på ett flertal områden, såsom arbetsliv och livsmöjligheter.

Slutligen visar resultat från intervjustudien att omgivningens kunskap och förhållningssätt antingen kan försvåra eller underlätta funktionsnedsättningen. Förutom grad av funktionsnedsättning spelar faktorer som läsutveckling, läsundervisning, de skriftspråkliga kraven och en individs copingförmåga in på utfallet av de upplevda svårigheterna. Vilka copingstrategier som utvecklas är i hög grad kopplat till personliga egenskaper och omgivningens förhållningssätt.

Sidan publicerades 2012-09-27 15:01 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-02 12:55 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.