Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter

Hur hanterar personer med dyslexi sina svårigheter under och efter skoltiden? Om det handlar Anna Fouganthines forskning om dyslexi.

Fakta
Disputation

2012-10-04

Titel (sv)

Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter

Titel (eng)

Dyslexia from childhood into adulthood: A developmental perspective on reading and writing disabilities

Författare

Anna Fouganthine

Handledare

Mats Myrberg, Professor emeritus (Stockholms universitet) Christer Jacobson, Docent (Linnéuniversitetet), Christina Hellman, Lektor (Stockholms universitet)

Opponent

Niemi, Pekka, Professor (Psykologiska institutionen, Åbo universitet)

Institution

Specialpedagogiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Anna Fouganthine här

Svenskt abstrakt:

Bakgrunden till avhandlingen är dels att det är svårt att i samband med pedagogiska åtgärder avgöra vari en individs lässvårigheter bottnar, dels att det saknas kunskap om relationen läs- och skrivutveckling och senare livsbetingelser.

Det övergripande syftet med avhandlingen var att longitudinellt studera hur personer med dyslexi hanterar sina svårigheter under och efter skoltiden, via samspelet mellan individuella förutsättningar och omgivningsfaktorer.

Avhandlingens utgångspunkt var forskningsprojektet Läsutveckling i Kronoberg. Inom ramen för projektet undersöktes avkodningsförmågan hos alla elever i årskurs två, födda 1980 i Kronobergs län (2166 elever). Bland dessa identifierades ett hundratal elever med svårigheter av vilka 103 elever valdes ut för att ingå i projektet. Dessa matchades med 90 kontrollelever som sedan följdes genom grundskolan. En andel av dessa undersöktes även när de gick sista terminen på gymnasiet.

I detta avhandlingsarbete har data från Kronobergsprojektet kompletterats med data i vuxen ålder i form av enkäter, testresultat och intervjuer av ett urval av de ursprungliga deltagarna. Avhandlingsarbetet har också innefattat uppbyggnaden av en databas. Syftet är att kunna koppla nyinsamlade uppgifter till befintlig data för att kunna följa individuella utvecklingsförlopp.

Sammanfattningsvis visade resultaten att det föreligger tydliga skillnader i läsförmåga mellan undersökning- och kontrollgrupp, som inte minskar under skoltiden, trots specialpedagogiskt stöd. Elevernas förutsättningar vid skolstarten är av stor betydelse för utfallet av läs- och skrivinlärningen. Störst prediktionsvärde för att läsinlärningen och läsutvecklingen ska lyckas är ingångsvärdena. De fonologiska svårigheterna individerna uppvisade kvarstår över tid trots att ord-igenkänningsförmågan kan utvecklats till en relativt godtagbar nivå. Resultaten vid 29 år visar att skillnaden i läsförmåga mellan grupperna inte har minskat jämfört med utgångsläget i årskurs två.

För att kunna förstå och förklara dyslexi behöver man jämföra den synliga läsutvecklingen på manifest nivå med de underliggande kognitiva funktionerna som ligger till grund för läsprocessen. Ett annat resultat är att skolan inte uppmärksammat svårigheternas art i tillräckligt hög grad. Många av deltagarna hade inte fått någon förklaring till sina svårigheter och varit utan insikt om sina problem. Hinder i läsutvecklingen får konsekvenser på ett flertal områden, såsom arbetsliv och livsmöjligheter.

Slutligen visar resultat från intervjustudien att omgivningens kunskap och förhållningssätt antingen kan försvåra eller underlätta funktionsnedsättningen. Förutom grad av funktionsnedsättning spelar faktorer som läsutveckling, läsundervisning, de skriftspråkliga kraven och en individs copingförmåga in på utfallet av de upplevda svårigheterna. Vilka copingstrategier som utvecklas är i hög grad kopplat till personliga egenskaper och omgivningens förhållningssätt.

Sidan publicerades 2012-09-27 15:01 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-02 12:55 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.