Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter

Hur hanterar personer med dyslexi sina svårigheter under och efter skoltiden? Om det handlar Anna Fouganthines forskning om dyslexi.

Fakta
Disputation

2012-10-04

Titel (sv)

Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter

Titel (eng)

Dyslexia from childhood into adulthood: A developmental perspective on reading and writing disabilities

Författare

Anna Fouganthine

Handledare

Mats Myrberg, Professor emeritus (Stockholms universitet) Christer Jacobson, Docent (Linnéuniversitetet), Christina Hellman, Lektor (Stockholms universitet)

Opponent

Niemi, Pekka, Professor (Psykologiska institutionen, Åbo universitet)

Institution

Specialpedagogiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Anna Fouganthine här

Svenskt abstrakt:

Bakgrunden till avhandlingen är dels att det är svårt att i samband med pedagogiska åtgärder avgöra vari en individs lässvårigheter bottnar, dels att det saknas kunskap om relationen läs- och skrivutveckling och senare livsbetingelser.

Det övergripande syftet med avhandlingen var att longitudinellt studera hur personer med dyslexi hanterar sina svårigheter under och efter skoltiden, via samspelet mellan individuella förutsättningar och omgivningsfaktorer.

Avhandlingens utgångspunkt var forskningsprojektet Läsutveckling i Kronoberg. Inom ramen för projektet undersöktes avkodningsförmågan hos alla elever i årskurs två, födda 1980 i Kronobergs län (2166 elever). Bland dessa identifierades ett hundratal elever med svårigheter av vilka 103 elever valdes ut för att ingå i projektet. Dessa matchades med 90 kontrollelever som sedan följdes genom grundskolan. En andel av dessa undersöktes även när de gick sista terminen på gymnasiet.

I detta avhandlingsarbete har data från Kronobergsprojektet kompletterats med data i vuxen ålder i form av enkäter, testresultat och intervjuer av ett urval av de ursprungliga deltagarna. Avhandlingsarbetet har också innefattat uppbyggnaden av en databas. Syftet är att kunna koppla nyinsamlade uppgifter till befintlig data för att kunna följa individuella utvecklingsförlopp.

Sammanfattningsvis visade resultaten att det föreligger tydliga skillnader i läsförmåga mellan undersökning- och kontrollgrupp, som inte minskar under skoltiden, trots specialpedagogiskt stöd. Elevernas förutsättningar vid skolstarten är av stor betydelse för utfallet av läs- och skrivinlärningen. Störst prediktionsvärde för att läsinlärningen och läsutvecklingen ska lyckas är ingångsvärdena. De fonologiska svårigheterna individerna uppvisade kvarstår över tid trots att ord-igenkänningsförmågan kan utvecklats till en relativt godtagbar nivå. Resultaten vid 29 år visar att skillnaden i läsförmåga mellan grupperna inte har minskat jämfört med utgångsläget i årskurs två.

För att kunna förstå och förklara dyslexi behöver man jämföra den synliga läsutvecklingen på manifest nivå med de underliggande kognitiva funktionerna som ligger till grund för läsprocessen. Ett annat resultat är att skolan inte uppmärksammat svårigheternas art i tillräckligt hög grad. Många av deltagarna hade inte fått någon förklaring till sina svårigheter och varit utan insikt om sina problem. Hinder i läsutvecklingen får konsekvenser på ett flertal områden, såsom arbetsliv och livsmöjligheter.

Slutligen visar resultat från intervjustudien att omgivningens kunskap och förhållningssätt antingen kan försvåra eller underlätta funktionsnedsättningen. Förutom grad av funktionsnedsättning spelar faktorer som läsutveckling, läsundervisning, de skriftspråkliga kraven och en individs copingförmåga in på utfallet av de upplevda svårigheterna. Vilka copingstrategier som utvecklas är i hög grad kopplat till personliga egenskaper och omgivningens förhållningssätt.

Sidan publicerades 2012-09-27 15:01 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-02 12:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Everyday functioning in six year-old children born preterm: From a child perspective towards the child’s perspective

De flesta föräldrar till för tidigt födda barn uppfattar att deras barn har ett gott vardagsfungerande, med goda färdigheter i motorik, kommunikation och interaktion. Det visar Anna Karin Andersson i sin avhandling.

Swedish Match? Education, Migration and Labor market Integration in Sweden

Inge Dahlstedt visar att framgång på arbetsmarknaden i termer av sysselsättningsgrad och yrkesmässig matchning beror på individuell karaktäristik såsom födelseland, tid i landet och typ av utbildning.

Frihetstida policyskapande: Uppfostringskommissionen och de akademiska konstitutionerna 1738–1766

Fredrik Bertilsson vill med sin avhandling belysa skapandet av nya statliga rutiner för att agera gentemot de svenska universiteten samt sätta in denna produktion i en större ram av statligt policyskapande under frihetstiden.

Mothers and fathers of children with developmental disabilities: Co-parenting, well-being and empowerment

Föräldrar och då särskilt mammor, till barn med funktionsnedsättningar, löper en ökad risk för försämrat psykiskt välmående. Det visar David Norlin i sin avhandling.

Strävan efter samhällsförbättring – Idrottspolitiska problematiseringar och lösningsstrategier för formandet av den nyttiga idrotten och den idrottande individen

Malin Österlind ha utforskat svensk idrottspolitisk styrning och framförallt svensk idrottspolitisk utredning och utvärdering.

Impact of school outdoor environment upon pupils’ physical activity and sun exposure across ages and seasons

Mer tid ute under alla årstider skulle öka möjligheterna för skolbarn att nå upp till rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet, visar Peter Pagels.

Ensamkommande asylsökande flyktingbarns tvångsåtervändande – mot en interorganisatorisk samverkansmodell

Ett gemensamt centrum för aktörer som arbetar med utvisningar skulle kunna motverka psykisk ohälsa hos personal. Det visar Johanna Sundqvists avhandling som utgör en av de första studierna på området.

Understanding the Educational Gradient in Mortality

Olof Östergren visar att ökande skillnader i dödlighet mellan inkomstgrupper har bidragit till ökande skillnader även mellan utbildningsgrupper eftersom utbildning är en bestämningsfaktor för inkomst.

Quality and efficacy of early intensive autism intervention : a matter of trust, knowledge, and supervision?

Ulrika Långh har utforskat tidiga insatser och då främst på kunskap, kvalitet och handledning för barn med autism.

”The Dynamic Development of Cognitive and Socioemotional Traits and Their Effects on School Grades and Risk of Unemployment”

Skolbarns intelligens väger tyngre än deras socioemotionella förmågor för deras skolresultat, visar Elias Johannesson.

Mathematical abilities and mathematical memory during problem solving and some aspects of mathematics education for gifted pupils

Attila Szabo har i sin avhandling undersökt de pedagogiska och organisatoriska metoder kopplade till begåvade elevers matematikundervisning som är rekommenderade av forskningsfältet.

Preventive psychosocial parental and school programmes in a general population

Hans Löfgren visar att förebyggande, skolbaserade program har positiva effekter för personer som är i riskzonen för psykisk ohälsa, vilket tidigare studier har visat.

Evolving germs – Antibiotic resistance and natural selection in education and public communication

Vetskap om vilka aspekter som är underrepresenterade i kommunikation om antibiotikaresistens kan användas vid utveckling av både undervisning och läroplansarbete, konstaterar Gustav Bohlin i sin avhandling.

Stärkt pedagogiskt ledarskap: Rektorer granskar sin egen praktik

Anette Forssten Seiser visar i sin avhandling  att rektors pedagogiska ledarskap handlar om att orkestrera skolans omgivande arrangemang så att de möjliggör en lärande och professionell praktik samt bidrar till en god förbättringskapacitet på skolan. 

Bystander CPR: New aspects of CPR training among students and the importance of bystander education level on survival

Skolelever lär sig hjärt-lungräddning bäst genom att få se en instruktionsfilm och därefter praktiskt träna med återkoppling, visar Anette Nord i sin avhandling.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Språket är svaret på Dammhagskolan

Hur ska skolan anpassa undervisningen? På Dammhagskolan i Landskrona står ­språket i centrum – och det är rena ­föredömet, tycker Skolinspektionen.

Ny studie hjälper lärare lösa didaktiska dilemman

Lärarvardagen är ofta fullspäckad av olösta problem. I en forskningsstudie lyfts nio didaktiska dilemman fram av lärare och undersöks noga. ”De här arbetssättet är något alla skulle kunna göra på sina skolor”, säger Karim Hamza, universitetslektor vid Stockholms universitet.

Dåliga betyg förutspår risk för självmordsförsök ända upp i medelåldern

Ungdomar med lägre skolbetyg än sina jämnåriga kamrater löper ökad risk för psykisk ohälsa och självmordsförsök. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att denna risk följer med ända upp i medelåldern. Studien publiceras i tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.