Dyslexi på två språk: En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter

För att förstå om läs- och skrivproblem hos andraspråksinlärare oftast grundar sig i dyslexi eller om problemen har sitt ursprung i inlärningen av andraspråket har Christina Hedman i avhandlingen Dyslexi på två språk undersökt en grupp spansk-svensktalande högstadieungdomar.

Fakta
Disputation

2009-10-02

Titel (sv)

Dyslexi på två språk: En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter

Författare

Christina Hedman

Handledare

Professor Kenneth Hyltenstam, docent Christina Hellman

Opponent

Professor Åke Viberg

Institution

Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Christina Hedman

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens syfte är att bidra till ökad kunskap om hur svårigheter med läsning och skrivning hos tvåspråkiga ungdomar kan yttra sig, karaktäriseras och avgränsas. Studien baseras på data från tio spansk-svensktalande högstadieungdomar, som utifrån lärares bedömningar hade läs- och skrivsvårigheter som de misstänkte bottnade i dyslexi. Jämförelser gjordes dels med en tvåspråkig grupp utan läs- och skrivsvårigheter, dels med en grupp enspråkigt spansk- respektive svensktalande med dokumenterad dyslexi. Avhandlingen ger två viktiga metodisk-teoretiska bidrag: utvecklingen av ett tvåspråkigt dyslexikontinuum för avgränsning av dyslexi hos tvåspråkiga och undersökningens uppläggning med en matchad tvåspråkig referensgrupp. Sammantaget har skolan underidentifierat dyslektiska svårigheter hos fler av ungdomarna. Men det finns också exempel på att svårigheter uppfattas som dyslektiska i skolan, även om föreliggande analys inte indikerar det. En viktig insikt är att elevers placeringar i kontinuumet hade sett annorlunda ut om analysen endast hade utgått från ett av språken. Fallstudieperspektivet har gjort det möjligt att undersöka en mängd lingvistiska och kognitiva parametrar på båda språken. Kvantitativa och kvalitativa analyser sammanfattas i olika profiler, såsom läsprofiler, skrivprofiler och muntliga diskursprofiler. Resultaten diskuteras både på individ- och gruppnivå och visar att språkliga dominansförhållanden har avgörande inverkan på ungdomarnas läs- och skrivsvårigheter. Skillnaderna mellan de båda ortografierna har också betydelse. Dessutom samvarierar gynnsamma resultat på båda språken med omfattande undervisning på förstaspråket hos de tvåspråkiga både med och utan dyslexi.

Sidan publicerades 2009-10-09 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 08:49 av


Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.