Early intervention and autism: Improving preschool program quality for children with autism spectrum disorder receiving Early Intensive Behavioral Intervention using the Autism Program Environment Rating Scale (APERS)

Hampus Bejnö har i sin avhandling undersökt om instrumentet APERS-P-SE, som används för att skatta den övergripande kvaliteten på lärmiljön, kan användas för att utveckla kvaliteten i lärmiljön för barn med AST.

Fakta
Disputation

2021-11-30

Titel (eng)

Early intervention and autism: Improving preschool program quality for children with autism spectrum disorder receiving Early Intensive Behavioral Intervention using the Autism Program Environment Rating Scale (APERS)

Författare

Hampus Bejnö

Handledare

Professor Lise Roll-Pettersson, Stockholms universitet. Professor Sven Bölte, Karolinska Institutet. Lars Klintwall, Stockholms universitet. Urlika Långh, Karolinska Institutet

Opponent

Associate Professor Corinna Grindle, The University of Warwick

Institution

Specialpedagogiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Hampus Bejnö

Svenskt abstrakt:

Svensk sammanfattning: Lärmiljön för barn med autismspektrumtillstånd (AST) i förskolan är av stor betydelse. Trots det är forskningen inom området begränsad. Inom forskning om tidiga insatser har de flesta tidigare studier fokuserat på barnets egenskaper, samt innehåll och kvantitet i insatser, snarare än de miljöer insatserna ges i. I motsats till det är det övergripande syftet med den här avhandlingen att genom användandet av the Autism Program Environment Scale (APERS) kasta ljus på och studera betydelsen av kvalitet i lärmiljö för barn med AST som får mångsidiga program i svenska förskolor. I studie 1 översattes, kulturanpassades, och skattades innehållsvaliditeten i den svenska versionen av APERS (APERS-P-SE), som är utformad för att skatta den övergripande kvaliteten på lärmiljön för barn med AST i svensk förskola. Under processen gjordes omfattande revideringar av instrumentet, för att göra det mer relevant och användbart för den svenska förskolekontexten. Nio experter skattade klarheten och fullständigheten för enskilda items, samt relevansen för skalans domäner, och för skalan som helhet. I studie 2 utvärderades användandet av APERS-P-SE som grund för professionell utveckling av förskolepedagoger som arbetar med barn med AST som får mångsidiga program, för att utveckla kvaliteten på lärmiljö i förskola för barn med AST (primärt utfallsmått), samt utfallsmått för autistiska barn och förskolepedagoger (sekundära utfallsmått). I en kvasi-experimentell design fick förskolepedagoger under åtta månader antingen implementera mångsidiga program, med extra fortbildning och coachning på plats i förskolan baserat på skattningar med APERS-P-SE som tillägg (k = 9), eller mångsidiga program som vanligt under (k = 8). Totalt deltog 17 förskolor, 17 barn och 35 förskolepedagoger. I studie 3 genomfördes individuella intervjuer samt en fokusgruppintervju med förskolepedagoger, förskolerektorer, handledare från habiliteringen, och föräldrar till barn med AST, som hade deltagit i studie 2 och tagit del av den APERS-P-SE-baserade interventionen. Genom intervjuerna bidrog de olika grupperna av respondenter med sina tankar om vad de uppfattade som de viktigaste aspekterna för barn med AST i förskolan, som får mångsidiga program. 76 Respondenterna bidrog också med sina tankar och erfarenheter av att delta i studie 2. Tematisk analys användes för att analysera all verbal data. Resultaten i studie 1 visade på en hög grad av innehållsvaliditet för den svenska versionen av skalan (APERS-P-SE), och ett stort behov av att kunna använda en skattningsskala som APERS-P-SE för att ge stöd till barn med AST i svensk förskola. Skriftlig, kvalitativ återkoppling indikerade att en skala som APERS-P-SE är nödvändig för att kunna utveckla lärmiljön för barn AST i svensk förskola, som i dagsläget inte är tillräckligt god. Återkopplingen indikerade också att skalan kan anses som för omfattande, och att den ställer höga krav på den svenska förskolan utifrån nuvarande förutsättningar. I studie 2 uppvisade förskolorna i EIBI/APERS-P-SE-gruppen signifikanta förbättringar i sin lärmiljö för barn med AST jämfört med gruppen som bara fick mångsidiga program. Utfallsmåtten för barn med AST och förskolepedagoger var dock inte signifikant förbättrade jämfört med kontrollgruppen, trots positiva deskriptiva fynd. För att kunna fastslå om fortbildning och coachning på plats baserat på skattningar med APERS-P-SE kan skapa beteendemässiga förändringar för förskolepedagoger och barn med AST behövs studier med fler deltagare, som pågår under längre tid. I studie 3 identifierades fyra teman som nyckelfaktorer för kvalitet i förskola för barn med AST, för att stötta deras utveckling. De var: personalens kompetens, inkludering och delaktighet, samarbete, samt lärmiljö. Överlag beskrev de olika grupperna av respondenter APERS-P-SE med tillhörande fortbildning och coachning på plats som en hjälpsam modell för att bidra till barns ökade delaktighet, föreskolepedagogers engagemang med barnet, och för att optimera utfallet av tidiga insatserna för barnet. I synnerhet lyfte respondenterna fram att coachningen på plats i förskolan, baserad på skattningar med APERS-P-SE, var hjälpsam för att utveckla kvaliteten i förskolans lärmiljö för barn med AST. Resultaten från studierna i den här avhandlingen indikerar att APERS-P-SE är ett instrument med hög grad av innehållsvaliditet som kan användas i kombination med fortbildning och coachning på plats i förskolan för att utveckla kvaliteten i lärmiljön för barn med AST, i linje med vad de olika grupperna av respondenter från studie 3 uppfattade som viktigast för barn med AST i förskolan. Implikationer för framtida forskning, klinisk praktik, och pedagogisk praktik diskuteras.

Sidan publicerades 2021-11-22 09:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-02-24 17:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Syftet med Catharina Hällströms avhandling "Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang" är att lyfta barns villkor som de uttrycks i insändarbrev till Kamratposten mellan 1977 och 2007.

Social Relations in Youth: Determinants and Consequences of Relations to Parents, Teachers, and Peers

Elin Olssons avhandling "Social Relations in Youth: Determinants and Consequences of Relations to Parents" handlar om hur barns sociala relationer påverkas av och påverkar andra dimensioner av deras välfärd.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Eva Petterssons avhandling "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor" belyser, som titeln avslöjar, studiesituationen för de elever som har särskilda matematiska förmågor.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.