Early predictors of reading comprehension difficulties

Syftet med Åsa Elwérs avhandling har varit att studera den kognitiva och språkliga profilen hos barn med läsförståelseproblem i ett longitudinellt perspektiv.

Fakta
Disputation

2014-09-19

Titel (sv)

Tidiga prediktorer för läsförståelseproblem

Titel (eng)

Early predictors of reading comprehension difficulties

Författare

Åsa Elwér

Handledare

Professor Stefan Samuelsson, Linköpings universitet, Dr Stefan Gustafson, Linköpings universitet

Opponent

Professor emeritus Pekka Niemi, Åbo universitet

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs avhandlingen här
Läs Skolportens intervju med Åsa Elwér här

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen har varit att undersöka den kognitiva och språkliga profilen hos barn med läsförståelseproblem i ett longitudinellt perspektiv. Förståelserelaterade problem är eftersatt del av läsforskningen, trots att denna typ av svårigheter har visat sig få stora konsekvenser för fortsatt framgång i skolan. Att förstå underliggande faktorer när det gäller läsning är viktigt för att kunna identifiera barn tidigt i utvecklingen och anpassa undervisningen efter deras behov. Att beskriva barnens kognitiva och språkliga profil från tidig ålder och över tid är ett viktigt första steg i detta arbete.

De tre studierna som ingår i avhandlingen har baserats på data från the International Longitudinal Twin Study (ILTS). I projektet har data samlats in i USA, Australien, Sverige och Norge. Sammanlagt har mer än 1000 tvillingpar testas vid upprepade tillfällen i åldersspannet 5 till 15 år. Testmaterialet innefattar ett stort batteri av språkliga och kognitiva tester, samt tester i läsning och stavning. Med utgångspunkt i the Simple View of Reading har grupper av barn med olika typer av förståelseproblem identifierats vid olika tidpunkter i utvecklingen. Studierna innehåller både retrospektiva och prospektiva analyser. Resultaten visar en tydligt bred språklig nedsättning hos barnen med förståelserelaterade problem som visar sig tydligt i mätningar av ordförråd, grammatik och verbalt minne. Problemen är stabila över tid och visar sig tidigt i utvecklingen även som fonologiska svårigheter. Svag språklig profil påverkar inte läsförståelse förrän barnen gått i skolan ett antal år.

Sidan publicerades 2014-09-10 15:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-12-16 16:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samtal om böcker viktiga för läsförståelsen

Catarina Schmidts forskning visar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Bisatser i böcker och huvuden. Om begreppsföreställningarnas betydelse för förvärvandet av främmande språk)

Måste man veta vad som kännetecknar en tysk bisats för att kunna producera en sådan? Det är huvudfrågan i språkläraren Ingela Valfridssons avhandling "Nebensätze in Büchern und Köpfen" eller på svenska "Bisatser i böcker och huvuden".

Ett frö för lärande: en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi

Jag hoppas min forskning kan slå hål på myten att barn inte förstår naturkunskap, säger Anna Vikström, författare till avhandlingen "Ett frö för lärande  en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi."

Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering

Maj-Gun Johansson avhandling "Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering" rapporterar om positiva effekter av en datoriserad träningsmetod i läsning och stavning. Genom snabba exponeringar av ord triggas lässvaga elever till ökat läsflyt.

When Cheap is Good: Cost-Effective Parent and Teacher Interventions for Children with Externalizing Behavior Problems

I avhandlingen When Cheap is Good: Cost-Effective Parent and Teacher Interventions for Children with Externalizing Behavior Problems undersöker Martin Froster bland annat effekten av handledning av föräldrar och lärare i förhållande till utåtagerande barn.

Physical activity and its effect on bone in the short- and long- term perspective

Benskörhet är ett gissel som drabbar många äldre, men det kan förebyggas med mycket rörelse i unga år. Det visar Christian Lindéns avhandling "Physical activity and its effect on bone in the short- and long- term perspective".

Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment.

Utgångspunkten i Damaris Ngoroshos avhandling "Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment." är problemen inom grundskolan i Tanzania. Elevernas skolprestationer är svaga och många barn avbryter skolgången. Orsakerna är många och komplexa men de kan i många fall spåras till svaga läs- och skrivfärdigheter.

Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder.

Det övergripande syftet medLena Jönssons avhandling "Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder." är att visa hur elever i sina bilder berättar om hur det är att vara elev i skolan idag, och att visa reflektioner och samtal som bilderna ger upphov till hos lärare och lärarstudenter.

Room acoustics and cognitive load when listening to speech

I avhandlingen "Room acoustics and cognitive load when listening to speech" undersöker Robert Ljung effekterna av bakgrundsljud eller en lång efterklangstid i lärande situationer.

Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande.

Temat för Anita Mattssons avhandling "Flexibel utbildning i praktiken" är gruppers former för samarbete i distanskurser i textbaserade forum på nätet. Vad händer när någon inte skriver något i kursens gemensamma forum? Hur ska man tolka tystnaden?

Mellan retorik och praktik: En ämnesdidaktisk och läroplansteoretisk studie av svenskämnena och fyra gymnasielärares svenskundervisning efter gymnasiereformen 1994

I avhandlingen "Mellan retorik och praktik" har Edmund Knutas analyserat svenskämnets roll och funktion i gymnasieskolan ochsamhället efter gymnasiereformen 1994.

Musiklärartyper: En typologisk studie av musiklärare vid kommunal musikskola

Hur kan olika typer av musiklärare beskrivas och hur skiljer sig olika typers respektive attityder och värderingar åt? Det undersöker Olle Tivenius i sin av avhandling "Musiklärartyper".

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Neural Correlates of Language Learning in Adults

Annika Hulténs avhandling "Neural Correlates of Language Learning in Adults" bidrar till vår kunskap om hur hjärnan bearbetar språk, framförallt vid talproduktion, och visar att det inte finns radikala skillnader mellan hur hjärnan behandlar modersmålet och ett nyinlärt språk.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

What teachers in China have learned in the past month

An American whose classroom in Beijing is now online shares what she and her team have learned since the coronavirus hit, just as U.S. teachers make the same shift.

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

How to use teacher authority to make a difference

Teacher authority should primarily be focused on creating an educational environment that supports learning and offering healthy adult-child connections, according to Naphtali Hoff, president of Impactful Coaching & Consulting. In this blog post, Hoff shares several strategies to help teachers assert their authority to improve conditions for students.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.