Early predictors of reading comprehension difficulties

Syftet med Åsa Elwérs avhandling har varit att studera den kognitiva och språkliga profilen hos barn med läsförståelseproblem i ett longitudinellt perspektiv.

Fakta
Disputation

2014-09-19

Titel (sv)

Tidiga prediktorer för läsförståelseproblem

Titel (eng)

Early predictors of reading comprehension difficulties

Författare

Åsa Elwér

Handledare

Professor Stefan Samuelsson, Linköpings universitet, Dr Stefan Gustafson, Linköpings universitet

Opponent

Professor emeritus Pekka Niemi, Åbo universitet

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs avhandlingen här
Läs Skolportens intervju med Åsa Elwér här

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen har varit att undersöka den kognitiva och språkliga profilen hos barn med läsförståelseproblem i ett longitudinellt perspektiv. Förståelserelaterade problem är eftersatt del av läsforskningen, trots att denna typ av svårigheter har visat sig få stora konsekvenser för fortsatt framgång i skolan. Att förstå underliggande faktorer när det gäller läsning är viktigt för att kunna identifiera barn tidigt i utvecklingen och anpassa undervisningen efter deras behov. Att beskriva barnens kognitiva och språkliga profil från tidig ålder och över tid är ett viktigt första steg i detta arbete.

De tre studierna som ingår i avhandlingen har baserats på data från the International Longitudinal Twin Study (ILTS). I projektet har data samlats in i USA, Australien, Sverige och Norge. Sammanlagt har mer än 1000 tvillingpar testas vid upprepade tillfällen i åldersspannet 5 till 15 år. Testmaterialet innefattar ett stort batteri av språkliga och kognitiva tester, samt tester i läsning och stavning. Med utgångspunkt i the Simple View of Reading har grupper av barn med olika typer av förståelseproblem identifierats vid olika tidpunkter i utvecklingen. Studierna innehåller både retrospektiva och prospektiva analyser. Resultaten visar en tydligt bred språklig nedsättning hos barnen med förståelserelaterade problem som visar sig tydligt i mätningar av ordförråd, grammatik och verbalt minne. Problemen är stabila över tid och visar sig tidigt i utvecklingen även som fonologiska svårigheter. Svag språklig profil påverkar inte läsförståelse förrän barnen gått i skolan ett antal år.

Sidan publicerades 2014-09-10 15:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-12-16 16:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samtal om böcker viktiga för läsförståelsen

Catarina Schmidts forskning visar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002

Thomas Nygrens avhandling "Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002" är en studie av internationella riktlinjer och historieundervisningen i Sverige 1927-2002. NF:s, UNESCO:s och Europarådets riktlinjer undersöks i förhållande till svenska styrdokument, lärares uppfattningar om och studenters arbete i historia.

Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Eva Petterssons avhandling "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor" belyser, som titeln avslöjar, studiesituationen för de elever som har särskilda matematiska förmågor.

Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus

I Kristina Anderssons avhandling "Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus" står lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet i fokus.

Neural Correlates of Language Learning in Adults

Annika Hulténs avhandling "Neural Correlates of Language Learning in Adults" bidrar till vår kunskap om hur hjärnan bearbetar språk, framförallt vid talproduktion, och visar att det inte finns radikala skillnader mellan hur hjärnan behandlar modersmålet och ett nyinlärt språk.

Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment.

Utgångspunkten i Damaris Ngoroshos avhandling "Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment." är problemen inom grundskolan i Tanzania. Elevernas skolprestationer är svaga och många barn avbryter skolgången. Orsakerna är många och komplexa men de kan i många fall spåras till svaga läs- och skrivfärdigheter.

When Cheap is Good: Cost-Effective Parent and Teacher Interventions for Children with Externalizing Behavior Problems

I avhandlingen When Cheap is Good: Cost-Effective Parent and Teacher Interventions for Children with Externalizing Behavior Problems undersöker Martin Froster bland annat effekten av handledning av föräldrar och lärare i förhållande till utåtagerande barn.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?