Educating global citizens: a study of interaction between NGOs and schools in Finland

Heidi Henriksson har forskat om hur medborgarorganisationerna driver global fostran genom medverkan i läroplansreformer, läromedelsproduktion och lärarfortbildning samt genom kampanjer och workshoppar riktade till skolor i Finland.

Fakta
Disputation

2022-10-07

Titel (eng)

Educating global citizens: a study of interaction between NGOs and schools in Finland

Författare

Heidi Henriksson

Opponent

Professor Elina Lehtomäki, Uleåborgs universitet

Institution

Institutionen för kultur och lärande

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

I avhandlingen studeras global fostran i kontexten av växelverkan mellan medborgarorganisationer och skolor i Finland. Syftet är att undersöka hur medborgarorganisationer försöker påverka den formella utbildningen genom olika typer av påverkansarbete. Analysen tar avstamp i tre teoretiska perspektiv: styrningsteori, teori om sociala rörelser och dekolonial teori. Styrningsteori används för att analysera förhandlingar om vilken typ av global fostran som är nödvändig eller önskvärd i finländska skolor, och termen förverkligande (eng. enactment) används för att studera hur policy kring global fostran genomförs i praktiken. Med hjälp av teori om sociala rörelser förstås global fostran som den globala rättviserörelsens utbildningssektor, bestående av en mångfald av aktörer och handlingar. Den dekoloniala teorin används för att problematisera global fostran som ett potentiellt eurocentriskt och nykolonialt projekt. Den övergripande forskningsfrågan lyder: hur förverkligas global fostran i interaktionen mellan medborgarorganisationer och skolor i Finland?
Empiriskt fokuserar studien på 24 medborgarorganisationer som alla hör till det finländska nätverket för global fostran. Det primära empiriska materialet för denna etnografi består av deltagande observation vid ett flertal platser, intervjuer, undervisningsmaterial producerat av medborgarorganisationer samt medborgarorganisationers utlåtanden. Mer specifikt undersöks följande former av medborgarorganisationers medverkan i skolvärlden: 1) utlåtanden gällande läroplansreformer och läroboksproduktion, 2) lärarutbildning och -fortbildning som ordnas av medborgarorganisationer, 3) skolsamarbete, där medborgarorganisationernas skolkampanjer och workshoppar ingår.
Fyra huvudsakliga slutsatser presenteras. Den första slutsatsen är att medborgarorganisationer har flera roller i relation till formell utbildning och att de legitimerar sin medverkan genom olika typer av auktoritet: professionell, juridisk, demokratisk och påverkansbaserad auktoritet. Studien antyder att de första två typerna riskerar överskugga de två senare. Det andra resultatet är att de studerade medborgarorganisationerna inte kan sägas dela någon enhällig politisk position, utan snarare uppvisar de ett diversifierat motstånd, samlade under paraplybegreppet global fostran. Analysen visar att globala orättvisor ofta framställs som brist på utveckling eller som representationsproblem och mer sällan som problem kring hur den globala ekonomin är organiserad. Den tredje slutsatsen är att medborgarorganisationernas kritiska ståndpunkter, som kan hittas till exempel i deras påverkansarbete gentemot läroboksförlag, tidvis tenderar att urvattnas i klassrumssammanhang. Slutligen, som ett fjärde resultat visar studien att fostran till globalt medborgarskap i finländska skolor ofta inte prioriteras av lärare eller elever själva, även om eleverna verkar ivriga att diskutera och engagera sig i att åtgärda globala utmaningar, särskilt om de uppmuntras till det i skolan.

 

Sidan publicerades 2022-10-03 10:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Bild för grundskolan

Välkommen till Skolportens konferens om bildundervisning i grundskolan. Aktuell forskning ger dig ämnesfördjupning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm 10–11 nov eller via webbkonferensen 16 nov–2 dec.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.