Education, Stratification and Reform: Educational Institutions in Comparative Perspective

Marcus Österman fokuserar i sin avhandling på graden av differentiering inom skolan. Differentiering innebär att elever eller studenter delas upp i olika program eller skolor, främst utifrån deras skolprestationer.

Fakta
Disputation

2017-12-15

Titel (eng)

Education, Stratification and Reform: Educational Institutions in Comparative Perspective

Författare

Marcus Österman

Handledare

Professor Joakim Palme, Uppsala universitet Docent Karl-Oskar Lindgren Uppsala universitet

Opponent

Professor Jan Teorell, Lunds Universitet

Institution

Statsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Marcus Österman

Abstract in English:

The main argument of this thesis is that research has to take the institutional character of education seriously. Educational institutions carry considerable weight for outcomes of education and their design is a matter of intense political debate. This work focuses in particular on the institution of tracking that has wide-reaching consequences for the structure of education. The thesis consists of an introductory essay, together with three empirical essays. The empirical essays all acknowledge the main argument but study different outcomes and relationships connected to education. Essay I studies how the institutions of political economy and education together affect equality of income and equality of educational opportunity. This essay contributes to the literature by distinguishing the effects of the different institutions of political economy and education, as well as how they interact to affect the two contrasting conceptions of equality. The results reveal that tracking hinders equality of educational opportunity but is also related to better incomes for vocational education graduates in certain institutional settings. Wage bargaining coordination reinforces the more equal educational opportunities of weakly tracked contexts and improves the relative income of vocational graduates in these contexts. Essay II explores how education and tracking affect social trust. It makes two contributions. First, the empirical approach provides strong support for causal inference. Second, it is the first study to consider how tracking affects social trust. The empirical evidence finds no general effect of educational attainment on social trust, but decreasing tracking has a positive effect on social trust for individuals who come from weakly educated backgrounds. Essay III aims to explain cross-country differences in tracking by focusing on the impact of government partisanship. The study contributes to the literature by being the first comparative study to explore how partisan politics may explain differences in tracking and being one of few comparative studies there are on the topic at all. The results show that tracking is strongly related to a dominance of Christian democratic governments, whereas detracking reforms have mainly been carried out by social democratic governments.

Sidan publicerades 2017-12-05 11:14 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-02-16 10:08 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder

Vår årliga specialpedagogiska konferens arrangeras i Stockholm 26-27 april och i Göteborg 3-4 maj! Konferensen berör bl.a. språkstörning, kognition och lärande, matematiksvårigheter, motivation och interkulturella möten. Som tidigare år satsar vi på en blandning av forskning och praktiknära föreläsningar av kompetenta talare, välkommen!

Strävan efter samhällsförbättring – Idrottspolitiska problematiseringar och lösningsstrategier för formandet av den nyttiga idrotten och den idrottande individen

Malin Österlind ha utforskat svensk idrottspolitisk styrning och framförallt svensk idrottspolitisk utredning och utvärdering.

Idrottens akademisering. Vetenskaplig kunskap inom forskning, utbildning och arbetsmarknad på idrottens område

Vilken kunskap är det studenterna möter inom de idrottsvetenskapliga utbildningarna? Var kommer kunskapen ifrån? Det har Joakim Wirén Åkesson forskat om.

Vägar till förståelse – Andraspråkstalare i samtal med en studie- och yrkesvägledare

Språkliga brister utgör inte något större hinder i studie- och yrkesvägledningssamtal för sökande som har svenska som sitt andraspråk och är relativt nyinflyttade i Sverige. Det visar Karin Sheikhis forskning.

Bångstyriga barn – Makt, normer och delaktighet i förskolan

Hur ser maktförhållandena ut mellan barn och vuxna i förskolan i samband med pedagogiska aktiviteter som avser att öka jämställdhet, social jämlikhet och delaktighet? Det har Klara Dolk undersökt i sin avhandling.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

”Jag har hittat mig själv och barnen” – Barnträdgårdslärares professionella självutveckling genom ett pedagogisk-psykologiskt interventionsprogram.

Pedagogers själv-i-relation kan förändras genom ett fortbildningsprogram som inkluderar hand­ledning baserad på videoinspelade kommunikationssituationer mellan pedagog och barn, visar Märta Sandvik i avhandlingen "Jag har hittat mig själv och barnen" - Barnträdgårdslärares professionella självutveckling genom ett pedagogisk-psykologiskt interventionsprogram.

Metodik, personlighet och forskning: Kontinuitet och förändring i vårdlärarutbildarnas kunskapskultur 1958-1999

I Eva Eliassons avhandling "Metodik, personlighet och forskning" beskrivs och analyseras en lokal kunskapskultur,vårdlärarutbildningen i Stockholm, under andra halvan av 1900-talet.

Konstruktionen av kön i skolpolitiska texter 1948 – 1994, med särskilt fokus på naturvetenskap och teknik

Mångsynthet och mångfald – Om lärarstudenters förståelse av och undervisning för hållbar utveckling

Gunnar Jonsson har tittat närmare på utbildningens roll i samhällets strävan efter en långsiktigt hållbar utveckling. Avhandlingen beskriver lärarstudenters förståelse av hållbar utveckling och hur den påverkar vad eleverna får möjlighet att lära sig.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Ny forskning ger skolan verktyg att utveckla undervisningen med digital teknik

Grundskolan har länge haft krav på sig att utveckla sin undervisning med hjälp av digital teknik. Trots det känner sig många lärare dåligt rustade inför digitaliseringen. Sara Willermark har studerat vad som krävs för att utveckla användningen av digital teknik i skolan. I hennes doktorsavhandling finns bland annat konkreta tips till skolledare och politiker.

Förskollärare tar större ansvar än uppdraget kräver

Pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär. Trots det tar de ofta ett större ansvar för barnen än vad uppdraget kräver, visar Mie Josefsons avhandling.

Kvalitetsutvecklande arbete i förskolan där leken står i fokus

I Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial Förskola ligger fokus på tre centrala teman: trygga relationer, lek och kommunikation. Ing-Britt Vikström, specialpedagog i Kristinehamns kommun, är en av de som arbetat utifrån stödmaterialet.

Inkluderande lärmiljöer gör skillnad

Inkludering är något som skolor måste arbeta med varje dag, det finns ingen magisk lösning. Men att ge lärare stöd i arbetet, och att ha förväntningar på eleverna, är faktorer som fungerar. Det menar Julie Allan vid universitetet i Birmingham.