Education, Stratification and Reform: Educational Institutions in Comparative Perspective

Marcus Österman fokuserar i sin avhandling på graden av differentiering inom skolan. Differentiering innebär att elever eller studenter delas upp i olika program eller skolor, främst utifrån deras skolprestationer.

Fakta
Disputation

2017-12-15

Titel (eng)

Education, Stratification and Reform: Educational Institutions in Comparative Perspective

Författare

Marcus Österman

Handledare

Professor Joakim Palme, Uppsala universitet Docent Karl-Oskar Lindgren Uppsala universitet

Opponent

Professor Jan Teorell, Lunds Universitet

Institution

Statsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Marcus Österman

Abstract in English:

The main argument of this thesis is that research has to take the institutional character of education seriously. Educational institutions carry considerable weight for outcomes of education and their design is a matter of intense political debate. This work focuses in particular on the institution of tracking that has wide-reaching consequences for the structure of education. The thesis consists of an introductory essay, together with three empirical essays. The empirical essays all acknowledge the main argument but study different outcomes and relationships connected to education. Essay I studies how the institutions of political economy and education together affect equality of income and equality of educational opportunity. This essay contributes to the literature by distinguishing the effects of the different institutions of political economy and education, as well as how they interact to affect the two contrasting conceptions of equality. The results reveal that tracking hinders equality of educational opportunity but is also related to better incomes for vocational education graduates in certain institutional settings. Wage bargaining coordination reinforces the more equal educational opportunities of weakly tracked contexts and improves the relative income of vocational graduates in these contexts. Essay II explores how education and tracking affect social trust. It makes two contributions. First, the empirical approach provides strong support for causal inference. Second, it is the first study to consider how tracking affects social trust. The empirical evidence finds no general effect of educational attainment on social trust, but decreasing tracking has a positive effect on social trust for individuals who come from weakly educated backgrounds. Essay III aims to explain cross-country differences in tracking by focusing on the impact of government partisanship. The study contributes to the literature by being the first comparative study to explore how partisan politics may explain differences in tracking and being one of few comparative studies there are on the topic at all. The results show that tracking is strongly related to a dominance of Christian democratic governments, whereas detracking reforms have mainly been carried out by social democratic governments.

Sidan publicerades 2017-12-05 11:14 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-02-16 10:08 av Susanne Sawander


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats