Education, Stratification and Reform: Educational Institutions in Comparative Perspective

Marcus Österman fokuserar i sin avhandling på graden av differentiering inom skolan. Differentiering innebär att elever eller studenter delas upp i olika program eller skolor, främst utifrån deras skolprestationer.

Fakta
Disputation

2017-12-15

Titel (eng)

Education, Stratification and Reform: Educational Institutions in Comparative Perspective

Författare

Marcus Österman

Handledare

Professor Joakim Palme, Uppsala universitet Docent Karl-Oskar Lindgren Uppsala universitet

Opponent

Professor Jan Teorell, Lunds Universitet

Institution

Statsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Marcus Österman

Abstract in English:

The main argument of this thesis is that research has to take the institutional character of education seriously. Educational institutions carry considerable weight for outcomes of education and their design is a matter of intense political debate. This work focuses in particular on the institution of tracking that has wide-reaching consequences for the structure of education. The thesis consists of an introductory essay, together with three empirical essays. The empirical essays all acknowledge the main argument but study different outcomes and relationships connected to education. Essay I studies how the institutions of political economy and education together affect equality of income and equality of educational opportunity. This essay contributes to the literature by distinguishing the effects of the different institutions of political economy and education, as well as how they interact to affect the two contrasting conceptions of equality. The results reveal that tracking hinders equality of educational opportunity but is also related to better incomes for vocational education graduates in certain institutional settings. Wage bargaining coordination reinforces the more equal educational opportunities of weakly tracked contexts and improves the relative income of vocational graduates in these contexts. Essay II explores how education and tracking affect social trust. It makes two contributions. First, the empirical approach provides strong support for causal inference. Second, it is the first study to consider how tracking affects social trust. The empirical evidence finds no general effect of educational attainment on social trust, but decreasing tracking has a positive effect on social trust for individuals who come from weakly educated backgrounds. Essay III aims to explain cross-country differences in tracking by focusing on the impact of government partisanship. The study contributes to the literature by being the first comparative study to explore how partisan politics may explain differences in tracking and being one of few comparative studies there are on the topic at all. The results show that tracking is strongly related to a dominance of Christian democratic governments, whereas detracking reforms have mainly been carried out by social democratic governments.

Sidan publicerades 2017-12-05 11:14 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-02-16 10:08 av Susanne Sawander


Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Promoting integration through child care: Lessons from Norway

Försök med avgiftsfri förskola i Oslo i områden med stor andel barn med utländsk bakgrund förbättrade barnens läsfärdighet och kunskaper i matematik. För flickor förbättrades även språkfärdigheterna. Det visar forskning som presenteras i en ny SNS-rapport. Resultaten pekar mot att förskolan har betydelse för social rörlighet bland barn med utländsk bakgrund, särskilt flickor. (pdf)

Hälsofrämjande projekt i förorten minskade inte ungas stillasittande

Medan det hälsobefrämjande projektet i Göteborgsförorten Angered pågick visade resultaten att ungdomarna var ungefär lika fysiskt aktiva som ungdomar från andra områden i Sverige, med högre socioekonomisk status. Men forskningen visar att det är svårt att få till en bestående förändring. Trots goda erfarenheter visade det sig att interventionen inte hade någon positiv effekt efter två år.

Tidskriften SO-didaktik nummer 5 2018

Nu finns det femte numret av SO-didaktik fritt tillgängligt på webben. SO-didaktik är en tidskrift om undervisning i geografi, historia, religion och samhällskunskap och vänder sig till lärare som undervisar i grundskolan och gymnasiet. Det femte numrets tema är undervisning och lärande utanför skolan samt materialitet.