Educational inclusion for students with neurodevelopmental conditions

Emma Leifler har forskat om inkludering i skolan för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).  

Fakta
Disputation

2022-06-10

Titel (eng)

Educational inclusion for students with neurodevelopmental conditions

Författare

Emma Leifler

Handledare

Professor Sven Bölte, Karolinska Institutet Professor Mona Holmqvist, Malmö universitet Professor Ulf Jonsson, Karolinska Institutet Dr. Steve Berggren, Karolinska Institutet

Opponent

Professor Siv Fischbein, Stockholms universitet

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling handlar om inkludering i skolan för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), såsom exempelvis autismspektrumtillstånd, (AST) och ADHD. Den nya svenska skollagen (SFS 2010:800) lyfter fram att elever med stödbehov ska så långt det är möjligt undervisas i inkluderande skolmiljöer och med stödet implementerat i den reguljära undervisningen. En inkluderande skola ska vara anpassad så att alla elever kan uppnå mål och kunskaper, men även vara socialt inkluderande. En inkluderande skolmiljö tar hänsyn till alla delar av lärmiljön, den pedagogiska, den fysiska och psykosociala. Elever med NPF kan uppleva mer svårigheter i skolmiljö, de når färre kunskapskrav och är mer ofta socialt exkluderade, t.o.m. utsatta för kränkningar och mobbing. Antalet elever som mår psykiskt dåligt har ökat i både grundskolan och gymnasieskolan. Detta börjar bli ett allvarligt problem (SOU 2016:77, 2021: 30). I skoldebatten lyfts det fram att skolan ska vara likvärdig, och att så inte är fallet i Sverige idag, trots att vi borde ha goda förutsättningar att kunna erbjuda alla barn och ungdomar en likvärdig skolgång och en god hälsa. I en likvärdig skola får alla elever utvecklas utifrån egna förutsättningar, och där står lärande och kunskap i fokus. För att kunna utveckla en likvärdig skola behövs inkluderingskompetens. En kompetens där skolpersonal har förmågan att kunna anpassa lärmiljön så att den fungerar för alla elever. För att kunna förbättra behöver vi veta vad som fungerar och vad som inte fungerar för eleverna. Det är ingen lätt fråga och för att finna svar behöver vi forskning från många perspektiv. I denna studie vill vi undersöka vad eleverna själva tycker, om de är inkluderade i skolan, men även vad deras föräldrar och lärare tycker.
Skolor är sociala arenor och för att kunna vara delaktig i inlärningssituationer och aktiviteter krävs det sociala färdigheter, som hos några elever med NPF kan vara en nedsatt förmåga. Vidare kan det vara svårt med skolarbete som kräver välfungerande exekutiva förmågor, som också kan vara nedsatt hos elever med NPF. Ytterligare utmaningar som elever med NPF kan uppleva i skolmiljön är starka stimuli, mycket ljud och händelser i en samtidigt föränderlig värld. Lärare och annan skolpersonal har en viktig roll i att inkludera elever med NPF. Den förberedelse och de anpassningar som implementeras i lärmiljö behöver grundas i bred kunskap om vad som är fördelaktigt för elever med NPF när det gäller lärande och välmående. Lärarkompetens är en viktig faktor för inkludering. Det är sällsynt med röster från praktiken, dvs. att eleverna själva får skatta och utvärdera om lärmiljön upplevs som inkluderande. Skolan möter en naturlig varians av elever och en del av eleverna behöver anpassningar i undervisningen eller är i behov av särskilt stöd. För att kunna möta de krav som finns på att anpassa undervisningen utifrån varje individs förutsättningar och behov, behövs kunskaper och nya forskningsrön.

Sidan publicerades 2022-06-13 14:43 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta på plats i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 795 kr ex. moms t.o.m. 4 november.

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av sju föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation i förskolan. Delta på plats i Stockholm 17–18 november eller via webbkonferensen 28 november–12 december. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 juni.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Syftet med Catharina Hällströms avhandling "Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang" är att lyfta barns villkor som de uttrycks i insändarbrev till Kamratposten mellan 1977 och 2007.

Social Relations in Youth: Determinants and Consequences of Relations to Parents, Teachers, and Peers

Elin Olssons avhandling "Social Relations in Youth: Determinants and Consequences of Relations to Parents" handlar om hur barns sociala relationer påverkas av och påverkar andra dimensioner av deras välfärd.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

What happens when older students struggle to read? We asked. You answered.

Students tend to give up on school if they haven’t developed strong reading skills by the time they reach middle or high school, respondents to a recent survey say. The respondents – which included students, teachers and parents – offered recommendations for helping boost literacy among older students, including additional training for teachers, dyslexia screening, tutoring and various intervention programs.