Educational inclusion for students with neurodevelopmental conditions

Emma Leifler har forskat om inkludering i skolan för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).  

Fakta
Disputation

2022-06-10

Titel (eng)

Educational inclusion for students with neurodevelopmental conditions

Författare

Emma Leifler

Handledare

Professor Sven Bölte, Karolinska Institutet. Professor Mona Holmqvist, Malmö universitet. Professor Ulf Jonsson, Karolinska Institutet. Dr. Steve Berggren, Karolinska Institutet

Opponent

Professor Siv Fischbein, Stockholms universitet

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Emma Leifler

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling handlar om inkludering i skolan för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), såsom exempelvis autismspektrumtillstånd, (AST) och ADHD. Den nya svenska skollagen (SFS 2010:800) lyfter fram att elever med stödbehov ska så långt det är möjligt undervisas i inkluderande skolmiljöer och med stödet implementerat i den reguljära undervisningen. En inkluderande skola ska vara anpassad så att alla elever kan uppnå mål och kunskaper, men även vara socialt inkluderande. En inkluderande skolmiljö tar hänsyn till alla delar av lärmiljön, den pedagogiska, den fysiska och psykosociala. Elever med NPF kan uppleva mer svårigheter i skolmiljö, de når färre kunskapskrav och är mer ofta socialt exkluderade, t.o.m. utsatta för kränkningar och mobbing. Antalet elever som mår psykiskt dåligt har ökat i både grundskolan och gymnasieskolan. Detta börjar bli ett allvarligt problem (SOU 2016:77, 2021: 30). I skoldebatten lyfts det fram att skolan ska vara likvärdig, och att så inte är fallet i Sverige idag, trots att vi borde ha goda förutsättningar att kunna erbjuda alla barn och ungdomar en likvärdig skolgång och en god hälsa. I en likvärdig skola får alla elever utvecklas utifrån egna förutsättningar, och där står lärande och kunskap i fokus. För att kunna utveckla en likvärdig skola behövs inkluderingskompetens. En kompetens där skolpersonal har förmågan att kunna anpassa lärmiljön så att den fungerar för alla elever. För att kunna förbättra behöver vi veta vad som fungerar och vad som inte fungerar för eleverna. Det är ingen lätt fråga och för att finna svar behöver vi forskning från många perspektiv. I denna studie vill vi undersöka vad eleverna själva tycker, om de är inkluderade i skolan, men även vad deras föräldrar och lärare tycker.
Skolor är sociala arenor och för att kunna vara delaktig i inlärningssituationer och aktiviteter krävs det sociala färdigheter, som hos några elever med NPF kan vara en nedsatt förmåga. Vidare kan det vara svårt med skolarbete som kräver välfungerande exekutiva förmågor, som också kan vara nedsatt hos elever med NPF. Ytterligare utmaningar som elever med NPF kan uppleva i skolmiljön är starka stimuli, mycket ljud och händelser i en samtidigt föränderlig värld. Lärare och annan skolpersonal har en viktig roll i att inkludera elever med NPF. Den förberedelse och de anpassningar som implementeras i lärmiljö behöver grundas i bred kunskap om vad som är fördelaktigt för elever med NPF när det gäller lärande och välmående. Lärarkompetens är en viktig faktor för inkludering. Det är sällsynt med röster från praktiken, dvs. att eleverna själva får skatta och utvärdera om lärmiljön upplevs som inkluderande. Skolan möter en naturlig varians av elever och en del av eleverna behöver anpassningar i undervisningen eller är i behov av särskilt stöd. För att kunna möta de krav som finns på att anpassa undervisningen utifrån varje individs förutsättningar och behov, behövs kunskaper och nya forskningsrön.

Sidan publicerades 2022-06-13 14:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-10-31 21:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Syftet med Catharina Hällströms avhandling "Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang" är att lyfta barns villkor som de uttrycks i insändarbrev till Kamratposten mellan 1977 och 2007.

Social Relations in Youth: Determinants and Consequences of Relations to Parents, Teachers, and Peers

Elin Olssons avhandling "Social Relations in Youth: Determinants and Consequences of Relations to Parents" handlar om hur barns sociala relationer påverkas av och påverkar andra dimensioner av deras välfärd.

Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Eva Petterssons avhandling "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor" belyser, som titeln avslöjar, studiesituationen för de elever som har särskilda matematiska förmågor.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”