Educational leadership in health professions education

Kristina Sundberg har forskat om utbildningsledare inom vårdutbildningar.

Fakta
Disputation

2019-06-14

Titel (eng)

Educational leadership in health professions education

Författare

Kristina Sundberg

Handledare

Dr Jonas Nordquist, Karolinska institutet Professor Simon Kitto, University of Ottawa,

Opponent

Professor David Irby, University of California, San Fransico

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The aim of this thesis was to explore perceptions and experiences of educational leaders leading educational change and development in health professions and interprofessional education. The sensitising concepts of the thesis were power and resistance and the thesis hence adopted theoretical power perspectives on educational leadership and employed qualitative approaches within the methodological framework of phenomenology.

Study I explored the experiences of educational leaders leading change and development within an undergraduate medical programme. The educational leaders perceived a lack of authority and status towards their colleagues as a result of an unclear mission, the fact that education had a low level of status at the university as well as a lack of traditional means of power. They also experience meeting resistance towards change and development in the shape of change fatigue, organisational obstacles and conservatism. Their opportunity to use influence towards change and development emerged from a high degree of freedom as well as the creation of vicarious legitimacies connected to research or clinical work, instead of education.

Study II further explored the experiences of educational leaders in undergraduate medical education and their identity formation. The educational leaders expressed an ambiguity towards their identity as educational leaders as a result of both an unclear educational role as well as the perceived difficulties in leading colleagues towards educational change and development. The educational leaders seldom experienced receiving feedback on their work from higher levels of the institution, which in turn lead them to feel that their role was mostly of a symbolic character. However, the status of being an educational leader was confirmed from time to time by other educational leaders as well as colleagues with a special interest in education.

Study III explored the experiences of educational leaders leading change and development within a nursing programme. The educational leaders expressed the means of achieving educational change and development as building relationships with colleagues as well as using the elaborate decision-making structures of the programme. Experiences of resistance towards change were perceived as originating from lack of authority, organisational structures and memories and intrinsic avoidance of leadership.

Study IV explored interprofessional education (IPE) as an example of educational change and development. A comparison of the definition, rationale and presentation of IPE between educational leaders and official policy documents revealed how underlying differences of meaning attached to IPE can create potential difficulties regarding implementation. Successful implementation postulates transparent and clear senior leadership support within an institution.

The thesis shows how the findings of study I-IV are important to highlight in connection to research-based faculty development programmes for educational leaders in health professions education; a prerequisite for leading educational change and development successfully.

Sidan publicerades 2019-06-18 11:21 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasieelever i behov av särskilt stöd, 7-8 nov i Stockholm

Ta del av föreläsningar om språkutveckling, ungdomars generella hjärnutveckling, självreglering och beteendeproblematik samt specialpedagogens roll! Vi erbjuder en givande mix av forskningsbaserade föreläsningar och praktiska erfarenheter med fokus på elever i svårigheter under gymnasietiden. Välkommen!

Grund- och gymnasiesärskolan, 12-13 november i Stockholm

Ta del av aktuella föreläsningar om praktiska exempel på ämnesövergripande undervisning, bfl och hur det fungerar i särskolans lärmiljö och hur digitala verktyg kan utmana elever på olika utvecklingsnivåer. Konferensen berör också sex- och samlevnadsundervisning i särskolans praktik och hur man skapar en tillgänglig undervisning för elever med syn- eller hörselnedsättning. Missa inte högaktuella och intressanta dagar!

Den goda skolan: i lagens namn eller en trygghetens famn? Diskurser om skolproblem i lokal media och bland skolverksamma

Elin Stark har i sin avhandling identifierat och analyserat diskurser om ”den goda skolan” i lokal media och bland skolverksamma.

När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik

Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker? En studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Skolmusikalen: om möten, makt och musik i två skolmusikalprojekt i årskurs nio

Ett skolmusikalprojekt förstärker den inriktning av undervisning som redan finns på en skola. Det visar Lorentz Edberg som följt två svenska skolmusikalprojekt.  

Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Det perfekta klassrummet

Till Källbrinksskolan i Huddinge kommer skolfolk, politiker och arkitekter på studie­besök. Här har studieron ökat tack vare ny möblering och inredning i klassrummet.

Lena Adamson: Skolan, lärarna och forskningen

Skolforskningsinstitutets tidigare myndighetschef Lena Adamson reflekterar mot bakgrund av sina erfarenheter om arbetet med en skola på vetenskaplig grund. Var står vi idag, snart tio år efter lagändringen, och vad behöver göras?

Seven strategies to keep students motivated all year long

Students aren’t always aware of the progress they are making or how their emotions affect their learning throughout the year. These strategies can help make those things visible to them.

Girls would do better in maths and science tests if exams were made longer, study finds

Female students appear to be better at sustaining accuracy over time during tests, according to a study that looks at data from the Program for International Student Assessment and compares student performance at different stages of tests.

Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. (webb-radio)