Effective schools in a segregated landscape: Studies of academic achievement and psychological well-being among adolescents in Sweden

Maria Granvik Saminathen har undersökt skolans roll för högstadieelevers skolprestationer och upplevda psykiska hälsa.  

Fakta
Disputation

2020-05-07

Titel (eng)

Effective schools in a segregated landscape: Studies of academic achievement and psychological well-being among adolescents in Sweden

Författare

Maria Granvik Saminathen

Handledare

Professer Bitte Modin, Stockholms universitet Docent Sara Brolin Låftman, Stockholms universitet Docent Stephanie Plenty, Stockholms universitet

Opponent

Professor Torbjørn Torsheim, University of Bergen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Equitable educational opportunities necessitate equitable access to a favourable academic and social school environment. This thesis aims to explore the role of the school as an educational and social arena for the academic achievement and psychological well-being of lower secondary school students in Sweden. Using survey data, four empirical studies assessed contextual and compositional aspects of schools and their associations with adolescent outcomes.

Study I examined the relevance of indicators of school effectiveness for student academic achievement. Teachers’ ratings of effectiveness indicators and student-reported marks in core subjects were shown to be lower in more sociodemographically disadvantaged schools compared to schools with a more privileged student body. However, even when adjusting for the school’s student intake and students’ own family backgrounds, students performed better, on average, in schools that were rated as more effective. School ethos was found to partly mediate the relationship between school student composition and academic achievement. Furthermore, analyses indicated that students attending one of the most socially deprived schools performed better when their school was rated as more effective, regardless of their own family backgrounds.

Study II focused on school ethos, exploring the mediating effect of students’ academic achievement on the levels of internalising and externalising indicators of poor psychological well-being among students. Teacher-rated school ethos was found to be predictive of students’ academic achievement, even when taking the school’s sociodemographic student composition into account. Moreover, students’ levels of psychological distress were shown to be indirectly associated with the school’s ethos, via academic achievement. No such mediating relationship was identified for students’ levels of aggressive behaviour.

Study III assessed the significance of the sociodemographic school environment for adolescents from socially disadvantaged residential areas in Stockholm. Students who chose to commute to more prestigious schools outside of their residential areas performed better academically compared to their peers who enrolled in one of their neighbourhood schools, an association that was partly mediated by teacher-rated school ethos. However, the commuting students reported lower school satisfaction and more psychological complaints than students who stayed behind, even when taking academic achievement and school ethos into account.

Study IV investigated the implications of classroom immigrant density for adolescents in Sweden who were foreign-born and/or had parents who were foreign-born. Analyses found that students with an immigration background reported fewer psychological complaints when the proportion of immigrant students in their class was higher, an association that was partly mediated by the experience of classmate acceptance.

This thesis has illustrated the importance of the functioning of schools for adolescents’ achievement and well-being, in line with school effectiveness theories. However, schools’ capacity to build an effective school context is closely linked with their student intake, undermining the school’s compensatory mission. Furthermore, the sociodemographic composition of schools can be essential for the psychological well-being of certain groups of adolescents, potentially counteracting the social mixing of students.

Sidan publicerades 2020-04-22 08:28 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Göteborg

Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Stockholm

Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Lost in transition? A study of newly graduated teachers’ experiences during the initial period of employment

Det övergripande syftet med Daniel Hultells avhandling "Lost in transition? A study of newly graduated teachers' experiences during the" var att studera lärares övergång från utbildning in i arbetslivet med fokus på deras upplevelser av utbrändhet och arbetsengagemang.

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Syftet med Evelina Landstedts avhandling är att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till ungdomars psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv. Titeln på hennes studie är "Life circumstances and adolescent mental health  perceptions, associations and a gender analysis".

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.