Effects of Intensive Behavioural Treatment and a focused Imitation Intervention for young Children with Autism Spectrum Disorder – One plus One means More

Birgitta Spjut Janson har utvärderat två behandlingsmetoder, Intensiv imitation och Intensivinlärning (TAU), för små barn under fyra år som nyss fått diagnos autism.

Fakta
Disputation

2017-05-19

Titel (eng)

Effects of Intensive Behavioural Treatment and a focused Imitation Intervention for young Children with Autism Spectrum Disorder – One plus One means More

Författare

Birgitta Spjut Janson

Handledare

Professor Tomas Tjus, Göteborgs universitet Professor Mikael Heimann, Linköpings universitet

Opponent

Professor Sven Bölte, CAP; Karolinska Institute/KIND

Institution

Psykologiska institutionen

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Birgitta Spjut Janson

Abstract in English:

The general aim of this thesis was to investigate the effectiveness of interventions offered to children with autism attending the Habilitation services. Another aim was to investigate the efficacy of a new intervention within the setting of Swedish Habilitation services, namely Imitation Responding. In Study I the aim was to investigate if habilitation services, after early screening, showed a positive outcome. The interventions were Intensive Behavior Treatment (IBT), and Eclectic Interventions encompassing a selection of methods based on TEACCH or communication methods such as ComeAlong. In study II the aim was to explore if an intervention based on imitation, Imitation Responding (IR), could function as a complement to a comprehensive IL/IBT, which is treatment as usual at the Habilitation services. In Study III the aim was to examine if generalized joint attention had been developed in the group of children with autism that received IR followed by IL/IBT and the group of children with autism that received IL/IBT only. Study I investigated the impact of intelligence on outcome of interventions from Habilitation service in a naturalistic study. The actual comprehensive program is Intensive Learning for young children with autism, an IBT intervention (acronym: IL/IBT) offered as regular or modified version. The Modified IL/IBT had only parents as trainers and low weekly intensity. The Regular IL/IBT had both parents and preschools staff as trainers and with planned training of 25 hrs/weekly. The third group encompassed Eclectic interventions. Child variables at initial assessment (IQ in particular) accounted for most of the outcome variance regardless of intervention group. Although the mean adaptive composite score did not change significantly between start of intervention and follow-up, the variance increased significantly. This underscores the need for regular monitoring of the child´s functioning and developmental gain/loss during the intervention period and the necessity to consider a change or modification of the program in use. Study II comprised of 40 children with Autism Spectrum Disorder (ASD), after receiving diagnosis they were randomized to either IL/IBT, which is standard treatment in child habilitation service, or the new treatment Imitation Responding (IR). IR is a focused program directed to increase the child´s ability to respond to other´s communication and to learn from others by utilizing a Being Imitated strategy, where the therapist imitates the child. All children got their first intervention during 12 weeks. iv The IR group, mean age 41.6 months at start of intervention received treatment on average 2.2 hours/week while the IL/IBT group, mean age 40.1 months at start of intervention, received 14.4 hours/week. Before and after treatment all children were assessed with The Psycho Educational Profile – revised edition (PEP-R), and Vineland Behavior Adaptive Scales, second edition (VABS- II). Seven measures from the PEP-R and VABS-II, covering language, play, interpersonal relations, and visuo-motor imitation, were used as outcome measures. Results showed a significant increase in 6 out of 7 subscales for both intervention groups but no significant difference was noted in any of the subscales when comparing the groups. Only the IR group had a significant gain on the measure of interpersonal relations. We interpret the findings as support for IR to be used as a complementary intervention strategy alongside comprehensive programs such as IL/IBT. Study III examined if the intervention IR or if IL/IBT could have an effect on the development of IJA in children with autism. One group received IR for three months followed by IL/IBT for 12 months, whereas the second group received only IL/IBT for the whole 15 months period. Two measures of IJA were used: A gaze shift score and a sum score of pointing and showing. IJA did not change during the first three months of treatment, nor were any significant differences between the interventions groups noted. However, at the end of the 15-monthlong intervention period the gaze shift score had increased significantly for the IR group followed by IL/IBT training in contrast to the IL/IBT only group. No significant change was noted for pointing and showing. Our results indicate that IR with the Being Imitated strategy might be useful if implemented early as a “start-up” – intervention, which is followed by an IL/IBT treatment.

Sidan publicerades 2017-05-16 09:46 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-06-19 11:12 av Susanne Sawander


Relaterat

Social färdighetsträning ger resultat för barn med autism

Nora Choque-Olsson visar i sin studie att social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med AST har stor positiv effekt på förmågan att agera i sociala situationer.

Att lyssna kan vara viktigt för talutvecklingen hos barn med autism

Ljud kan vara viktiga igångsättare för språk- och talutvecklingen hos barn med autism. Logoped Pia Nordgren har i sin avhandling utforskat relationen mellan inlärning av språkljud, utveckling av melodi i talet och gester.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Syftet med Catharina Hällströms avhandling "Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang" är att lyfta barns villkor som de uttrycks i insändarbrev till Kamratposten mellan 1977 och 2007.

Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan

Syftet med Per Germundssons avhandling "Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan" är att öka kunskapen om mötet mellan socialarbetare och lärare och barn i riskzonen.

Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Eva Petterssons avhandling "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor" belyser, som titeln avslöjar, studiesituationen för de elever som har särskilda matematiska förmågor.

Children making sense of physical phenomena

Det övergripande syftet i Annika Åkerbloms avhandling "Children making sense of physical phenomena" är att undersöka, analysera och beskriva hur 64 barn i åldrarna 6, 10 och 14 förstår vissa fysiska fenomen i reflekterande dialoger.

Mellan ”jag” och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande

I avhandlingen "Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande" undersöker Lisbeth Amhag om och i så fall hur studenters nätbaserade skriftliga, asynkrona dialoger bidrar till att utveckla deras kollektiva och individuella lärande.

Knowing me, knowing you. Mentaliseringsförmågor hos barn som använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation

I avhandlingen "Knowing me, knowing you Mentaliseringsförmågor hos barn som använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation" har Annette Sundqvist undersökt olika aspekter av vikt för förståelsen avmentalisering för barn som använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK).

Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study

Lisa Björklund Boistrup vill med sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study bidra till en förståelse av klassrumsbedömning i matematik i Sverige.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv

I avhandlingen "Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv" har Igor Potapenko studerat relationen mellan historiemedvetande och identitet hos skolungdomar i Estland.

Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna

Anna Palmer vill i sin avhandling "Att bli matematisk" förstå processerna då matematisk och könsrelaterad subjektivitet konstitueras, omkonstitueras och upprätthålls i olika situationer under utbildningen till lärare för de yngre åldrarna.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser