Effects of child CBT and parent management training for children with disruptive behavioral disorders

Maria Helander visar att föräldraträning är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem.

Fakta
Disputation

2021-06-11

Titel (eng)

Effects of child CBT and parent management training for children with disruptive behavioral disorders

Författare

Maria Helander

Handledare

Docent Pia Enebrink, Karolinska Institutet. Professor Clara Hellner, Karolinska Institutet

Opponent

Docent Sturla Fossum, Universitetet i Tromsö

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Maria Helander

Svenskt abstrakt:

Populärvetenskaplig summering på svenska

Doktorandprojektet består av två delprojekt, en metastudie och en randomiserad kontrollerad studie. I båda projekten utvärderades effekten av behandling för barn med kliniska nivåer av utagerande beteendeproblem så som trotssyndrom och uppförandestörning. I metaanalysen utvärderades effekten av föräldraträning, (på engelska Parent Management Training; PMT) i randomiserade kontrollerade studier. I de studier som inkluderades, jämfördes PMT med väntelista. Resultatet visade att PMT är en effektiv behandling av utagerande beteendeproblem när besvären är så pass stora att de når kliniska nivåer i termer av effektstorlek var effekten av PMT medelstor. I metastudien undersöktes också b om barnet inkluderades i behandlingen så som vid den individuella PMT varianten Parent Child Interaction Therapy (PCIT) där barnet deltar i behandlingsrummet tillsammans med föräldern eller om barnet deltar parallellt så som vid PMT kombinerat med separat kognitiv beteendeterapi för barn (barn KBT) där barn tränas i ilske kontrollstrategier och problemlösningsstrategier. I metastudien jämfördes PCIT med väntelista och PMT kombinerat med barn KBT jämfördes med både väntelista och enbart PMT. Resultatet visade att PCIT var effektivt jämfört med väntelista och gav stora effekter i termer av effektstorlekar. Då det gäller PMT i kombination med barn KBT hittades enbart några få studier. Dådet var stora skillnader mellan resultaten från dessa studier kunde inga slutsatser dras.

I det andra projektet, den randomiserade kontrollerade studien ingick 120 barn i åldern 8-12 år med beteendesyndrom. I projektet utvärderades effekten av PMT kombinerat med barn KBT jämfört med enbart PMT direkt efter behandlingen och också två år efter behandlingens avslut. Resultatet visade att båda behandlingarna var effektiva och gav minskade beteendeproblem men inga skillnader kunde ses mellan behandlingsgrupperna. Resultatet höll sig över tid i båda behandlingsgrupperna.

Då det gäller sociala färdigheter var den kombinerade behandlingen med PMT och barn-KBT signifikant mer effektiv jämfört med gruppen enbart PMT direkt efter behandlingen. Vid två-årsuppföljningen kunde man se att behandlingseffekten höll i sig i PMT med barn- KBT gruppen då det gäller färdigheter i emotionsreglering och social kommunikation medan barnen i enbart PMT guppen kom ifatt under uppföljningsperioden till samma nivåer som PT med barn-KBT gruppen. I projektet utvärderades också föräldrafärdigheter och båda grupperna visade en minskning av stränga och auktoritära föräldrastrategier direkt efter behandling och efter två år.

Analys av effekten av behandlingen i olika subgrupper direkt efter behandling visade att de barn som hade stora svårigheter före behandlingsstart och barn som hade hög risk för antisocial utveckling förbättrades signifikant mer då det gäller minskade beteendeproblem av PMT med barn KBT jämfört med PMT.

Behandlingseffekterna i den randomiserade kontrollerade studien utvärderades också i termer av kostnads-effektivitet. In denna analys jämfördes andelen barn som hade återhämtat sig från trotssyndrom, det vill säga hur stor andel av barnen som hade förbättrats så pass mycket att de visade en kliniskt reliabel förbättring (Reliable clinical change) och hade symptom som låg under gränsvärdet för trotssyndrom två år efter behandling. En större andel barn i PMT med barn KBT gruppen visade en kliniskt signifikant återhämtning jämfört med barnen i PMT gruppen. En analys av kostnadseffektivitet visade att om beslutsfattare är villiga att betala € 62,354 (SEK 681,100) eller mer per barn som är kliniskt signifikant återhämtat då det gäller trotssyndrom, bedömdes PMT med barn KBT vara kostnadseffektivt jämfört med enbart PMT. Hur beslutfattare prioriterar då det gäller vilka behandlingsmetoder som skall erbjudas, bör påverkas av beteendeproblemens allvarlighetsgrad och erbjuda PMT med barn KBT i fall med svårare beteendeproblem och enbart PMT i lättare och medelsvåra fall.

Sidan publicerades 2021-06-16 09:23 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-10-21 15:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer