2011-06-13 00:00  2317 Dela:

Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders

Fakta
Disputation

2011-09-21

Titel (eng)

Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders

Författare

Erik Lindberg

Handledare

Doktor Kerstin Nilsson

Opponent

1:a ammanuens Elisabet Ljunggren

Institution

Handelshögskolan

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Erik Lindberg

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen består av fyra separata artiklar vilka genom sina beröringspunkter med varandra även ger möjligheter till både bredare och djupare kunskap.Den första artikeln beskriver att implementeringsarbetet var intensivast och mest framgångs-rikt under den inledande fasen och det påminner om vad den modern diffusionsteori hävdar, nämligen att den avtar i ett senare skede när den ska implementeras på den lokala nivå där det praktiska arbetet genomförs. Det framgår också att den präglar vissa områden som t.ex. undervisning mer än andra områden som ligger närmare skolutveckling. Det görs en mindre jämförelse för att undersöka om skolor som har kommit längre med målstyrningsarbetet än andra därmed har bättre elevprestationer och den resulterar i att det inte går att finna något tydligt sådant samband. Resultaten indikerar att det kan finnas anledning att se över hur skolutvecklingen styrs när man vill förbättra elevprestationerna på en skola. Det är välkänt att rektor spelar stor roll för en skolas framgångar. Det nya styrsystemet innebär ett behov av att designa en ny roll som skapar så bra förutsättningar som möjligt för skolledare att prestera bra. Den andra artikeln beskriver hur faktorer som goal commitment, rolestress och selfefficacy påverkar rektors roll prestation. I artikeln beskrivs vilken inverkan en stark goal commitment har och för första gången kan både en funktionell och en dys-funktionell effekt på rollstress beskrivas. De två effekterna medieras sedan av selfefficay och dess stora betydelse för role performance framgår tydligt. Artikeln kan ge anledning att diskutera vilken rollstress designen av den lokala skolledarrollen skapar och på vilket sätt det bidrar till positiv och negativa stress för att underlätta för skolledarnas rollprestationer. Betydelsen av selfefficacy för att skapa höga rollprestationer ledde till en studie av vilka källor som det kan finnas till ett högt selfefficay och hur de verkar. Studien fördjupade tidigare kunskapen om välkända faktorer med kunna beskriva att även role conflict och role ambiguity hör dit. Dessutom framkom att varje roll stressor på verkar rollinnehavaren utifrån sin natur och inverkan inte är linjär som tidigare hävdats utan att det finns nivåer som är mer optimala. Artikeln stärker betydelsen av att designa en roll där av skolledaren stimuleras optimalt och för att undvika en erodering av selfefficacy. Alternativ kan de två artiklarna stimulera en till diskussion om hur man stärker och utvecklar skolledarna så att de klarar uppgifterna som igår i rollerna bättre.Den sista artikeln beskriver två case med olika typer av roller och avslutas med en jämförelse av en roll som påminner och den gamla rektorsrollen från regelstyrningens tid med en ny som påminner om School Based Management. Resultaten visar att den gamla rollen skapar ett tydligare uppdrag, men med mindre möjligheter att finna lösningar vilket skapar mer role overload och role conflict. I den senare rollen upplevs mer role ambiguity, men ett större handlingsutrymme minskar inflytandet av de två andra rollstressorerna. Artikeln avslutas med en diskussion om hur man bör ha ett övergripande tänk på vad rolldesignen skapar för krav och möjligheter för role performance. Det kan på ett praktiskt plan uppmuntra till en helhetssyn från skolkontorsnivå ut till lokal skola och medvetet styra balansen mellan ansvar och befogenheter respektive arbetsuppgifter och resurser.

Sidan publicerades 2011-06-13 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 09:07 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.