Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders

Fakta
Disputation

2011-09-21

Titel (eng)

Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders

Författare

Erik Lindberg

Handledare

Doktor Kerstin Nilsson

Opponent

1:a ammanuens Elisabet Ljunggren

Institution

Handelshögskolan

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Erik Lindberg

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen består av fyra separata artiklar vilka genom sina beröringspunkter med varandra även ger möjligheter till både bredare och djupare kunskap.Den första artikeln beskriver att implementeringsarbetet var intensivast och mest framgångs-rikt under den inledande fasen och det påminner om vad den modern diffusionsteori hävdar, nämligen att den avtar i ett senare skede när den ska implementeras på den lokala nivå där det praktiska arbetet genomförs. Det framgår också att den präglar vissa områden som t.ex. undervisning mer än andra områden som ligger närmare skolutveckling. Det görs en mindre jämförelse för att undersöka om skolor som har kommit längre med målstyrningsarbetet än andra därmed har bättre elevprestationer och den resulterar i att det inte går att finna något tydligt sådant samband. Resultaten indikerar att det kan finnas anledning att se över hur skolutvecklingen styrs när man vill förbättra elevprestationerna på en skola. Det är välkänt att rektor spelar stor roll för en skolas framgångar. Det nya styrsystemet innebär ett behov av att designa en ny roll som skapar så bra förutsättningar som möjligt för skolledare att prestera bra. Den andra artikeln beskriver hur faktorer som goal commitment, rolestress och selfefficacy påverkar rektors roll prestation. I artikeln beskrivs vilken inverkan en stark goal commitment har och för första gången kan både en funktionell och en dys-funktionell effekt på rollstress beskrivas. De två effekterna medieras sedan av selfefficay och dess stora betydelse för role performance framgår tydligt. Artikeln kan ge anledning att diskutera vilken rollstress designen av den lokala skolledarrollen skapar och på vilket sätt det bidrar till positiv och negativa stress för att underlätta för skolledarnas rollprestationer. Betydelsen av selfefficacy för att skapa höga rollprestationer ledde till en studie av vilka källor som det kan finnas till ett högt selfefficay och hur de verkar. Studien fördjupade tidigare kunskapen om välkända faktorer med kunna beskriva att även role conflict och role ambiguity hör dit. Dessutom framkom att varje roll stressor på verkar rollinnehavaren utifrån sin natur och inverkan inte är linjär som tidigare hävdats utan att det finns nivåer som är mer optimala. Artikeln stärker betydelsen av att designa en roll där av skolledaren stimuleras optimalt och för att undvika en erodering av selfefficacy. Alternativ kan de två artiklarna stimulera en till diskussion om hur man stärker och utvecklar skolledarna så att de klarar uppgifterna som igår i rollerna bättre.Den sista artikeln beskriver två case med olika typer av roller och avslutas med en jämförelse av en roll som påminner och den gamla rektorsrollen från regelstyrningens tid med en ny som påminner om School Based Management. Resultaten visar att den gamla rollen skapar ett tydligare uppdrag, men med mindre möjligheter att finna lösningar vilket skapar mer role overload och role conflict. I den senare rollen upplevs mer role ambiguity, men ett större handlingsutrymme minskar inflytandet av de två andra rollstressorerna. Artikeln avslutas med en diskussion om hur man bör ha ett övergripande tänk på vad rolldesignen skapar för krav och möjligheter för role performance. Det kan på ett praktiskt plan uppmuntra till en helhetssyn från skolkontorsnivå ut till lokal skola och medvetet styra balansen mellan ansvar och befogenheter respektive arbetsuppgifter och resurser.

Sidan publicerades 2011-06-13 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 09:07 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.