Elever med särskild begåvning och dyslexi: Ömsesidig maskering i tester och skolpraktik

Abstrakt

Vanligt förekommande läsförståelsetest fångar inte alltid de avkodningssvårigheter som kännetecknar dyslexi. För elever med särskild begåvning kan det innebära att svårigheterna förblir dolda i skolan. I denna avhandling undersöks hur dyslexi kan identifieras hos elever med särskild begåvning. Fokus riktas mot begreppen dold dyslexi och twice-exceptionality (2e).

Avhandlingen bygger på resultat från tester, skattningsskalor och individuella intervjuer med 24 elever i åldrarna 10–16 år. Flera har sedan tidigare en begåvningsutredning och diagnosticerad dyslexi. I avhandlingen undersöks hur väl etablerade testinstrument klarar att identifiera läs- och skrivsvårigheter, samt hur elever, vårdnadshavare och lärare skattar elevernas begåvning. Elevernas berättelser ger också inblick i hur de själva beskriver sin skolvardag, deras erfarenheter av stödinsatser och vilka utmaningar och strategier de beskriver att de har vid arbete med texter.

Resultaten visar tydliga avkodningssvårigheter hos samtliga elever. Trots dyslexi presterar de flesta inom eller över normalområdet på läsförståelsetest med flervalsfrågor. Stavningssvårigheter är framträdande och framstår som en tydlig indikation på dyslexi. Lärarna tenderar att underskatta elevernas begåvning, medan vårdnadshavarna och eleverna ser den tydligare. I skolan ligger fokus ofta på svårigheterna vilket gör att begåvningen riskerar att förbises. De flesta får varken stimulans för begåvningen eller stöd för läs- och skrivsvårigheterna.

Avhandlingen aktualiserar behovet av bättre sätt att identifiera och förstå 2e-elever med dyslexi. Den bidrar med ny kunskap till forskarsamhället såväl som till pedagogisk och klinisk praktik. Resultaten kan stärka kompetensen hos pedagoger, logopeder och andra yrkesgrupper med undervisande eller utredande uppdrag, och ger även värdefulla insikter för föräldrar och beslutsfattare.