Elever och klimatförändringen: En enkätundersökning bland finlandssvenska och svenska niondeklassare

Svenska niondeklassarna har bättre kunskaper om klimatförändringen än finlandssvenska elever i samma årskurs. Det visar Linda Degermans enkätundersökning bland finlandssvenska och svenska elever.

Fakta
Disputation

2016-12-02

Titel (sv)

Elever och klimatförändringen: En enkätundersökning bland finlandssvenska och svenska niondeklassare

Författare

Linda Degerman

Opponent

Docent Eila Jeronen, Uleåborgs universitet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Linda Degerman

Svenskt abstrakt:

Den pågående klimatförändringen utgör ett av de största hoten mot mänskligheten. Omedelbara åtgärder behövs på alla nivåer, och utbildningsväsendet har möjlighet att spela en nyckelroll i kampen mot klimatförändringen. Medvetenhet om ungdomars syn på fenomenet bör utgöra en utgångspunkt i undervisningen och i dess utveckling. Syftet med föreliggande avhandling är att öka förståelsen av hur finlandssvenska och svenska niondeklassare ser på klimatförändringen. Med utgångspunkt i detta syfte och den tvärvetenskapliga teoretiska referensramen formulerades tre forskningsfrågor som berör elevernas kunskaper om och attityder till klimatförändringen samt deras handlingsberedskap. Avhandlingen är en kvantitativ studie även om också kvalitativa inslag ingår. Den empiriska undersökningen genomfördes som en enkätundersökning där 425 finlandssvenska och 352 svenska elever deltog. Data från slutna frågor analyserades med hjälp av statistiska analyser medan data från öppna frågor analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys.
De svenska eleverna hade signifikant bättre kunskaper om klimatförändringen än de finlandssvenska. Naturvetenskapligt korrekta och inkorrekta uppfattningar existerade dock jämsides hos både de finlandssvenska och de svenska eleverna. Majoriteten av eleverna ansåg att klimatförändringen är ett problem. Dessa elever upplevde att klimatförändringen är ett skadligt fenomen och oroade sig för följderna. En liten andel elever, speciellt finlandssvenska pojkar, ansåg att klimathotet är överdrivet och att de själva inte kommer att påverkas. Handlingsberedskapen var lika låg bland de finlandssvenska och de svenska eleverna. Flickorna var dock signifikant mer beredda att agera än pojkarna. Ju mer intresserade eleverna var av miljöfrågor och/eller ju starkare de upplevde att klimatförändringen är problematisk, desto mer beredda var de att vidta åtgärder.
Resultaten av denna kvantitativa och tvärvetenskapliga undersökning visade att både de finlandssvenska och de svenska eleverna har flera missuppfattningar om klimatförändringen och oroväckande brister i kunskaperna om följderna. Eleverna är dessutom endast beredda att vidta åtgärder som inte påverkar deras livskvalitet negativt. Det är dock hoppingivande att intresse för miljöfrågor och attityder ökar elevernas handlingsberedskap. Kunskaper, attityder och handlingsberedskap påverkar varandra och är viktiga komponenter i handlingskompetens. I och med detta påvisar dessa resultat att undervisningen om klimatförändringen bör utvecklas vidare för att den handlingskompetens, som bland annat nationella styrdokument och FN:s Parisavtal (2015) efterlyser, ska bli verklighet. För att utforma undervisningen på bästa möjliga sätt behöver lärare och lärarutbildare vara medvetna om elevernas syn på klimatförändringen och faktorer som påverkar den. Resultaten är därmed ämnade att utgöra en grund i det fortsatta utvecklingsarbetet. Det är i högsta grad viktigt att utveckla undervisningen om klimatförändringen på alla utbildningsnivåer så att dagens ungdom, morgondagens beslutsfattare, får chansen att växa till handlingskompetenta medborgare med vilja och kunskaper att agera för en hållbar framtid.

Sidan publicerades 2016-12-07 09:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-01-18 16:13 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärares intressen påverkar undervisning om klimatet

Lärarnas personliga syn på klimatförändringar påverkar undervisningen i ämnet. Det konstaterar Mikaela Hermans som forskat om undervisningen om klimatet i den finlandssvenska skolan.

Naturvetenskapliga språket skiljer sig mellan olika ämnen

Språket skiljer sig mellan de naturvetenskapliga ämnena. Tomas Persson pekar på att lärare i naturvetenskap har en viktig roll i att beskriva och lära ut hur man uttrycker sig inom de olika ämnena.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.