Elever syns på nätet. Multimodala texter och autentiska mottagare

Med den digitala tekniken får elever och lärare tillgång till en mångfald nya resurser. I Dan Åkerlunds studie ligger fokus på elevers nya möjligheter att skapa multimodala texter och att kommunicera med andra i klassrummet och utanför skolan.

Fakta
Disputation

2014-01-17

Titel (sv)

Elever syns på nätet. Multimodala texter och autentiska mottagare

Titel (eng)

Students seeing each other online. Multimodal texts and authentic audiences

Författare

Dan Åkerlund

Handledare

Anna Slotte-Lüttge, Ria Heilä-Ylikallio, Åbo Akademi

Opponent

Ola Erstad, Universitetet i Oslo

Institution

Pedagogiska fakulteten, Pedagogik

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs skolportens intervju med Dan Åkerlund

Svenskt abstrakt:

Studien tar sin utgångspunkt i att alla elever med all sannolikhet kommer att ha en dator av något slag som sitt främsta redskap i skolan inom bara några få år. Det övergripande syftet är att bidra till fördjupade kunskaper kring vad utvecklingen av datorstödd multimodal textproduktion och kommunikation på och över nätet kan innebära i en skolkontext. Studien har en abduktiv ansats där teori från medie- och kommunikationsvetenskap och pedagogik – främst kring mediepedagogik, multimodalitet, berättande, samtalsforskning och deliberativ demokrati – är grunden i ett DBR-projekt i tre skolor.

Empirin är hämtad från fyra skolklasser, årskurs 4 och 5, som haft god tillgång till datorer och digitalkameror. Klasserna har använt klassblogg för att berätta om sitt skolarbete och Skype för att kommunicera med andra klasser i Sverige och i Tanzania. En rad olika forskningsmetoder har använts; innehållsanalys av texter, observationer med fältanteckningar och kameradokumentation, intervjuer med enskilda elever, gruppintervjuer med lärare och elever samt en mindre enkät. Studien är i huvudsak kvalitativ med fokus på elevers olika uppfattningar. En mindre kvantitativ studie genomfördes för att kunna utröna eventuella faktorer och variabler som kunde kopplas samman och för att möjliggöra jämförelser av den undersökta gruppen med andra forskningsresultat.

Resultaten pekar mot att en mer datortät skola erbjuder fler möjligheter till ett verklighetsanknutet skolarbete med autentiska mottagare; främst då elevernas föräldrar och släktingar, elever i klassen och på andra skolor. En teoretisk analysmodell för att avgöra graden av verklighetsanknytning och autenticitet i olika skoluppgifter har tagits fram. Resultaten pekar också mot att tillgången till kameror för att dokumentera olika händelser i klasserna, tillsammans med den autentiska publiken, skapar nya möjligheter till ett berättande som inte tidigare praktiserats i skolan. Det dokumentära fotot tvingar en betraktare till bildens presens och platsen där bilden togs, oavsett vem som tog bilden. Det utnyttjas av eleverna och även här har en modell tagits fram för att beskriva detta förhållande.

Studien fokuserar också på yttrandefrihet och demokratifrågor. Ett av de mer oväntade resultaten är att eleverna i studien inte ser att de kan påverka andra människors uppfattningar eller förändra olika maktförhållanden genom kommunikation på nätet, varken i eller utanför skolan.

Sidan publicerades 2014-01-28 10:53 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-04-09 14:54 av John Miller


Relaterat

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.