Dela:

Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik: En skolstudie i postmodern tid

Fakta
Disputation

2009-11-27

Titel (sv)

Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik: En skolstudie i postmodern tid

Titel (eng)

Students opportunities to assume responsibility for their own learning with regard to mathematics.: A classroom-based study in a postmodern era.

Författare

Lili-Ann Kling Sackerud

Handledare

Docent Gun-Marie Frånberg, professor Johan Lithner,

Opponent

Professor Ole Björkqvist

Institution

Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Matematik, teknik och naturvetenskap

Lärosäte

UmU – Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Lili-Ann Kling Sackerud

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling problematiserar individperspektivet i skolans styrdokument genom att studera skolans uppdrag att utveckla elevernas förmåga och möjligheter att ta ansvar, vara delaktiga och ha inflytande. Huvudsyftet är att undersöka elevernas möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik. För att förstå dessa möjligheter har jag inledningsvis undersökt hur skolverksamheten generellt och matematikundervisningen specifikt organiseras och genomförs. Jag har även undersökt hur elevernas ansvar, inflytande och delaktighet gestaltas i den skolmatematiska kontexten. Ytterligare en frågeställning som studien belyser syftar till att förstå de sociala förutsättningar som påverkar elevernas möjligheter till ansvarstagande.Det empiriska materialet utgörs av intervjuer och observationer. Studien genomfördes som en fallstudie på en svensk år 0-9 skola med syfte att belysa matematikundervisningen genom hela grundskolan. Utifrån frågan om hur ansvar, inflytande och delaktighet gestaltas i skolverksamheten blev det också viktigt att studera hur elever, lärare och skolledare uttrycker och realiserar frågan om ansvar för lärande både generellt men även specifikt med avseende på lärandet i matematik. En viktig teoretisk utgångspunkt har varit det fenomenologiska livsvärldsbegreppet. Det har bidragit till studiens uppläggning och gett redskap för att kunna problematisera elevernas förutsättningar i ett individperspektiv. Även ett designteoretiskt perspektiv har varit betydelsefullt och då speciellt vid genomförandet och analysen av klassrumsobservationerna.De arbetssätt och arbetsformer som visar sig vara vanligast förekommande är individuellt arbete i matematikboken. Läromedlet kan sägas reglera och styra verksamheten i stor utsträckning och lärarens roll blir att hjälpa och stötta eleverna så att de kan gå framåt i boken. Studien visar även på tydliga förändringar i dagens skola. Från att tidigare ha fokuserat gemensamma, kollektiva upplevelser, kan vi idag konstatera att allt mer individuella arbetsformer, exempelvis det som betecknas eget arbete , används. De utmaningar skolmatematiken står inför handlar om skolans förhållande till individen i relation till kollektivet, hur möjliggöra lärares erfarenhetsutbyte inom och över stadiegränserna samt på vilket sätt matematikundervisningen kan minska sitt läromedelsberoende och kanske därigenom stärka lärarens didaktiska roll och uppdrag.

Sidan publicerades 2009-11-17 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 16:09 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser