Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik: En skolstudie i postmodern tid
Svenskt abstrakt:
Denna avhandling problematiserar individperspektivet i skolans styrdokument genom att studera skolans uppdrag att utveckla elevernas förmåga och möjligheter att ta ansvar, vara delaktiga och ha inflytande. Huvudsyftet är att undersöka elevernas möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik. För att förstå dessa möjligheter har jag inledningsvis undersökt hur skolverksamheten generellt och matematikundervisningen specifikt organiseras och genomförs. Jag har även undersökt hur elevernas ansvar, inflytande och delaktighet gestaltas i den skolmatematiska kontexten. Ytterligare en frågeställning som studien belyser syftar till att förstå de sociala förutsättningar som påverkar elevernas möjligheter till ansvarstagande.Det empiriska materialet utgörs av intervjuer och observationer. Studien genomfördes som en fallstudie på en svensk år 0-9 skola med syfte att belysa matematikundervisningen genom hela grundskolan. Utifrån frågan om hur ansvar, inflytande och delaktighet gestaltas i skolverksamheten blev det också viktigt att studera hur elever, lärare och skolledare uttrycker och realiserar frågan om ansvar för lärande både generellt men även specifikt med avseende på lärandet i matematik. En viktig teoretisk utgångspunkt har varit det fenomenologiska livsvärldsbegreppet. Det har bidragit till studiens uppläggning och gett redskap för att kunna problematisera elevernas förutsättningar i ett individperspektiv. Även ett designteoretiskt perspektiv har varit betydelsefullt och då speciellt vid genomförandet och analysen av klassrumsobservationerna.De arbetssätt och arbetsformer som visar sig vara vanligast förekommande är individuellt arbete i matematikboken. Läromedlet kan sägas reglera och styra verksamheten i stor utsträckning och lärarens roll blir att hjälpa och stötta eleverna så att de kan gå framåt i boken. Studien visar även på tydliga förändringar i dagens skola. Från att tidigare ha fokuserat gemensamma, kollektiva upplevelser, kan vi idag konstatera att allt mer individuella arbetsformer, exempelvis det som betecknas eget arbete , används. De utmaningar skolmatematiken står inför handlar om skolans förhållande till individen i relation till kollektivet, hur möjliggöra lärares erfarenhetsutbyte inom och över stadiegränserna samt på vilket sätt matematikundervisningen kan minska sitt läromedelsberoende och kanske därigenom stärka lärarens didaktiska roll och uppdrag.
Sidan publicerades 2009-11-17 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 16:09 av
