2009-04-06 00:00  4471 Dela:

Elevskap och elevskapande: Om formandet av skolans elever

Fakta
Disputation

2009-04-24

Titel (sv)

Elevskap och elevskapande: Om formandet av skolans elever

Titel (eng)

Pupil ship and the Construction of Pupils: How school pupils are formed

Författare

Lottie Lofors-Nyblom

Handledare

Fil.dr. Catharina Andersson (Pensionerad från Högskolan Dalarna 2008)

Opponent

Professor Agneta Linné, Örebro universitet

Institution

Högskolan Dalarna, Akademin hälsa och samhälle

Lärosäte

UmU – Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Beställ avhandling i tryckt format via lllo@du.se
Läs Skolportens intervju med Lottie Lofors-Nyblom
Läs pressmeddelandet
Mer om disputationen

Svenskt abstrakt:

Min avhandling utforskar två olika aspekter av hur skolelever konstrueras. De två undersökningar som görs har sin teoretiska bas i Foucaults begrepp governmentality respektive conduct of conduct, två sammanlänkade begrepp som handlar om styrningen av människors uppträdande. Den första studien undersöker konstruktionen av idealeleven i två läroplanstexter från 1969 och 1994, Lgr 69 respektive Lpo 94. Den andra studien fokuserar hur elever konstrueras och konstruerar sig själva i skolkontexten. De metoder som används är textanalys samt gruppintervjuer.

Läroplansstudien beskriver elevers önskvärda förmågor och egenskaper i vår nu gällande läroplan, samt i den läroplan som togs i bruk för fyra decennier sedan. I studien framgår att bilden av idealeleven som ärlig, hjälpsam, tålmodig och omtänksam under de senaste fyrtio åren har ersatts av föreställningen om en ansvarstagande, reflekterande, aktiv och kritisk individ. I läroplansstudien utarbetas även ett subjekt med rakt motsatta förmågor (s k binära motsatser eller dikotomier) för att visa antitesen till den demokratiska eleven /samhällsmedlemmen. Den analys som görs av läroplansstudiens resultat handlar om hur önskvärda förmågor hos idealeleven hänger samman med skolarbetets utformning och interaktionen mellan lärare och elever.

Den andra studiens tema är hur eleverna själva anser att en god elev ska vara/uppträda. Jag har genomfört gruppsamtal med nioåriga elever om att lyckas respektive att misslyckas som elev. Analysen behandlar vad en grupp elever samtalar om, hur de gör det och vem som får tala när. Resultatet visar att för dessa nioåriga elever är relationerna med kamraterna det mest centrala under skoldagen och att det traditionella skolarbetet såsom läsning, skrivning och räkning inte förknippas i någon högre grad med att lyckas eller misslyckas i skolan. Det absolut största misslyckandet är att inte ha tillgång till några kamrater. Genom att behärska en rad outtalade regler gällande att vara skolflicka eller skolpojke betraktas barnen av sin omgivning som vanliga, normala och godtagbara elever. De flesta lyckas lära sig dessa regler för uppträdandet utan större svårigheter, men en och annan misslyckas med detta och blir på ett eller annat sätt utesluten från andra elevers aktiviteter. Att positionera sig själv och andra är en grundläggande del i interaktionen med andra elever och sker kontinuerligt och i en ständigt pågående process. Positionering handlar i det här sammanhanget inte främst om det vi vanligen kallar status, utan avser det människor gör så snart vi träffar en annan människa: Vi ställer oss frågan Vem är du och vem är jag nu och i den här situationen? och försöker genom interaktion med den andra att få svar på den frågan. Eleverna har olika tekniker för att positionera sig själva och varandra och använder dessa tekniker mer eller mindre frekvent. Vissa elever är mer tävlingsinriktade än andra och bär på en mer hierarkisk idé vad gäller den egna positionen, medan andra visar litet intresse för att jämföra och positionerar sig själva och andra utan att tävla och jämföra.

I diskussionskapitlet, till sist, jämför jag det jag kallar läroplansdiskursen och elevdiskursen avseende vilka förmågor idealeleven bör vara i besittning av.

Sidan publicerades 2009-04-06 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 13:28 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen. Det menar skolledaren Edward Jensinger, som tillsammans med forskaren Marie Sjöholm skrivit en bok om digitalisering.

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Stressen har minskat och tryggheten ökat. Finningeskolan i Strängnäs har hittat nycklarna till en bättre arbetsmiljö sedan besöket från ett forskarteam.