2009-04-06 00:00  4466 Dela:

Elevskap och elevskapande: Om formandet av skolans elever

Fakta
Disputation

2009-04-24

Titel (sv)

Elevskap och elevskapande: Om formandet av skolans elever

Titel (eng)

Pupil ship and the Construction of Pupils: How school pupils are formed

Författare

Lottie Lofors-Nyblom

Handledare

Fil.dr. Catharina Andersson (Pensionerad från Högskolan Dalarna 2008)

Opponent

Professor Agneta Linné, Örebro universitet

Institution

Högskolan Dalarna, Akademin hälsa och samhälle

Lärosäte

UmU – Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Beställ avhandling i tryckt format via lllo@du.se
Läs Skolportens intervju med Lottie Lofors-Nyblom
Läs pressmeddelandet
Mer om disputationen

Svenskt abstrakt:

Min avhandling utforskar två olika aspekter av hur skolelever konstrueras. De två undersökningar som görs har sin teoretiska bas i Foucaults begrepp governmentality respektive conduct of conduct, två sammanlänkade begrepp som handlar om styrningen av människors uppträdande. Den första studien undersöker konstruktionen av idealeleven i två läroplanstexter från 1969 och 1994, Lgr 69 respektive Lpo 94. Den andra studien fokuserar hur elever konstrueras och konstruerar sig själva i skolkontexten. De metoder som används är textanalys samt gruppintervjuer.

Läroplansstudien beskriver elevers önskvärda förmågor och egenskaper i vår nu gällande läroplan, samt i den läroplan som togs i bruk för fyra decennier sedan. I studien framgår att bilden av idealeleven som ärlig, hjälpsam, tålmodig och omtänksam under de senaste fyrtio åren har ersatts av föreställningen om en ansvarstagande, reflekterande, aktiv och kritisk individ. I läroplansstudien utarbetas även ett subjekt med rakt motsatta förmågor (s k binära motsatser eller dikotomier) för att visa antitesen till den demokratiska eleven /samhällsmedlemmen. Den analys som görs av läroplansstudiens resultat handlar om hur önskvärda förmågor hos idealeleven hänger samman med skolarbetets utformning och interaktionen mellan lärare och elever.

Den andra studiens tema är hur eleverna själva anser att en god elev ska vara/uppträda. Jag har genomfört gruppsamtal med nioåriga elever om att lyckas respektive att misslyckas som elev. Analysen behandlar vad en grupp elever samtalar om, hur de gör det och vem som får tala när. Resultatet visar att för dessa nioåriga elever är relationerna med kamraterna det mest centrala under skoldagen och att det traditionella skolarbetet såsom läsning, skrivning och räkning inte förknippas i någon högre grad med att lyckas eller misslyckas i skolan. Det absolut största misslyckandet är att inte ha tillgång till några kamrater. Genom att behärska en rad outtalade regler gällande att vara skolflicka eller skolpojke betraktas barnen av sin omgivning som vanliga, normala och godtagbara elever. De flesta lyckas lära sig dessa regler för uppträdandet utan större svårigheter, men en och annan misslyckas med detta och blir på ett eller annat sätt utesluten från andra elevers aktiviteter. Att positionera sig själv och andra är en grundläggande del i interaktionen med andra elever och sker kontinuerligt och i en ständigt pågående process. Positionering handlar i det här sammanhanget inte främst om det vi vanligen kallar status, utan avser det människor gör så snart vi träffar en annan människa: Vi ställer oss frågan Vem är du och vem är jag nu och i den här situationen? och försöker genom interaktion med den andra att få svar på den frågan. Eleverna har olika tekniker för att positionera sig själva och varandra och använder dessa tekniker mer eller mindre frekvent. Vissa elever är mer tävlingsinriktade än andra och bär på en mer hierarkisk idé vad gäller den egna positionen, medan andra visar litet intresse för att jämföra och positionerar sig själva och andra utan att tävla och jämföra.

I diskussionskapitlet, till sist, jämför jag det jag kallar läroplansdiskursen och elevdiskursen avseende vilka förmågor idealeleven bör vara i besittning av.

Sidan publicerades 2009-04-06 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 13:28 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)