Elevvård i grundskolan: Resurser, organisering och praktik

Elevvård i grundskolan: Resurser, organisering och praktik

Avhandlingen syftar till att beskriva och analysera det elevvårdande arbetets resurser, organisering och praktik på skolnivå. Två delstudier har genomförts. I den första, som är kvantitativt inriktad, består det empiriska materialet av telefonintervjuer med skolledare. Den andra delstudien baseras på fallstudier av elevvårdsteamens arbete vid två grundskolor. Den teoretiska analysen sker främst utifrån ett institutionellt organisationsteoretiskt perspektiv. De empiriska resultaten från den första delstudien visade att skolornas resurser för elevvård varierade stort. Organisatoriska och omgivande förhållanden hade betydelse för skolornas resurstillgång. Skolsköterskan framstår som en i relativt hög grad institutionaliserad resurs, där tillgänglighet för eleverna kan sägas vara en viktig del av de omgivande föreställningarna om vad en skolsköterska är. Skolkuratorer och skolpsykologer utgör mindre givna resurser både avseende förekomst och arbetets innehåll. Avhandlingens resultat pekar också mot att dessa yrkesgrupper också i viss mån används som utbytbara resurser, bland annat genom att de kopplas till elever i olika åldersgrupper. Skolkuratorn saknar en tydlig egen teknologi som avgränsar arbetet mot andra yrkesgrupper. Ett flertal yrkesgrupper i skolan utför skolsociala arbetsuppgifter, kring vilka det ibland kan uppstå olika typer av domänkonflikter.

Den särskilda elevvården förväntas idag arbeta mycket indirekt, via stöd till lärarna. Konsultation som teknologi kopplades i fallstudierna till argument om effektiv resursanvändning och synen på läraren som den viktigaste bäraren av det direkta elevvårdsarbetet. Samarbetet kan dock upplevas som ineffektivt av elevvårdspersonalen, när lärarna inte lever upp till den förväntade rollen som konsultand. Avhandlingens resultat tyder på att det finns en institutionell likriktning avseende elevvårdens organisering. Bland annat utgör fristående resursenheter med ansvar för elevvård en allt vanligare organisation inom skolans fält. Dessa resursenheter innehåller främst pedagogiska och psykologiska resurser, vilka i första hand nyttjas av skolorna för utredningar av enskilda elever och konsultations- eller handledningsuppdrag. Fallstudierna tyder på att de externa resursenheterna kan utgöra betydelsefulla aktörer med möjlighet att påverka de organisatoriska och institutionella ramarna för elevvårdsarbetet.

I elevvårdskonferensen möts ofta de som beslutar om skolans åtgärder kring enskilda elever och de som direkt berörs av dessa beslut. De konferenser som studerades i avhandlingen tenderade att som social praktik förstärka skolans organisatoriskt förankrade makt och erbjöd små möjligheter till delaktighet och inflytande från elever och föräldrar.

Pupil welfare in Swedish schools: Resources, organization and practice

The aim of the thesis is to describe and analyse the organization, resources and practice of pupil welfare work in municipal compulsory schools. In one study, telephone interviews with head masters from a random sample of 100 municipal compulsory schools have been carried out. A second study is based on material from two case studies, where the work of the pupil welfare team members and the everyday organizing of pupil welfare, are scrutinized.

The distribution of special pupil welfare resources varied considerably. Almost one-third of the variation could be explained by organizational and structural variables included in a regression analysis. Practically all schools in the sample had a school nurse, while school social workers and in particular school psychologists, were available to a lesser extent. Regarding the latter two professions, the results indicate that these resources are allocated to pupils of different age groups. The involvement of different kinds of municipal service in pupil welfare work is becoming a common form of organization. The case studies show that these service units can become influential actors in the organizing of local pupil welfare work.

School nurses appear to be an institutionalized resource, with regard to their presence in schools and the content of their work. The school social worker lacks a specific technology of her own that distinguishes her work from other professions. School social work is performed by several professions and for some tasks domain conflicts can arouse. These conflicts can to a certain degree be rooted in the enhanced consultative role of the pupil welfare specialists, which affects the division of labour between the actors. The pupil welfare meetings studied in the case studies where characterized by asymmetrical relationships, where little space were given for pupils and their parents to be actively involved in the decision-making process.