Empirical Essays on Education and Health Policy Evaluation

Mångfald i skolan är ett viktigt verktyg för beslutsfattare som vill minska segregation. Det konstaterar Debbie Lau som undersökt orsakssamband i utbildnings- och hälsopolitik.

Fakta
Disputation

2020-06-03

Titel (eng)

Empirical Essays on Education and Health Policy Evaluation

Författare

Debbie Lau

Handledare

Professor Mikael Lindahl, Göteborgs universitet Docent Andreea Mitrut, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Jonas Vlachos, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för nationalekonomi med statistik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med

Svenskt abstrakt:

Effekten av skolkamrater från samma ursprungsregion på endogami och arbetssegregation: Bevis från Sverige Denna studie studerar hur kvasi-experimentell variation i andelen skolkamrater från samma ursprungsregion (Region-of-Origin, ROO) påverkar en individs sannolikhet att ha en partner från samma ROO (endogami), samt individens andel kollegor från samma ROO på arbetsplatsen senare i livet (arbetetssegregation). Detta görs genom skattning av en regressionsmodell där individer i olika årskurser, men från samma skola, jämförs över tid (en så kallad ”fixed effects” modell). Vi använder ett data set som sammanfogat information från olika register i Sverige, och som innehåller ROO-bakgrund, utbildning, arbetsmarknadsutfall samt intergenerationell information för alla niondeklassare för skolåren 1988 till 2000. Huvudresultaten i studien visar på både statistiskt och ekonomiskt signifikanta resultat för invandrare: en ökning med en standardavvikelse i andelen skolkamrater från samma ROO, ökar sannolikheten för en invandrare att ha en partner från samma ROO med över 7% samt sannolikheten för att ha kollegor från samma ROO med över 12%. Effekten av saltjodisering på humankapital: Bevis från Sverige. Denna studie fokuserar på den heterogena kausala effekten av en rikstäckande informationskampanj om jod berikning av salt år 1936 på individer med olika socio-ekonomisk bakgrund (SES) vid födseln. Estimeringsmetoden jämför utfall före och efter kampanjen, för de individer som exponerades för kampanjen med de individer som inte fick del av informationen (en så kallad ”difference-in-differences” design). Studien använder ett nytt dataset, där de svenska befolkningsregistren har sammanfogats med två unika historiska datakällor med regional data på jodbrist före informationskampanjens start samt med detaljerad data på SASbakgrund, vilket gör det möjligt att följa individernas utbildning- och arbetsmarknadsutfall som vuxna. Ett notabelt resultat är att medan informationskampanjen ökade humankapitalet för individer från familjer med hög SES, så ledde den inte till någon förbättring för familjer med lågt SES. Även om interventionen ledde till en ökning motsvarande 8% i sannolikheten för en individ att ha ett högkvalificerat yrke, finner vi mer blygsamma direkta effekter på individens utbildning. Den sociala gradienten som dessa resultat visar på är centrala att ta hänsyn till vid planer på att använda salt-jodisering för att förbättra humankapitalet i befolkningen. Effekten av undervisning på modersmål på arbetsmarknadsutfall och ojämlikhet i utbildningen Denna studie använder sig av en skarp policyförändring i Hong Kong, där hälften av högstadieskolorna tvingades ändra undervisningsspråket från engelska till kinesiska från skolåret 1998-1999, för att studera effekter av att få undervisning på modersmålet på senare utfall. Effekterna skattas med en modell som använder information om tidpunkten för policyförändringen i kombination med information om studenternas ålder, vilket avgör om de går i en årskurs som påverkas av policyförändringen eller inte (en så kallad ”regression discontinuity” design). Studien använder sig huvudsakligen av folkräkningsdata från 2011. Resultaten visar att utbildning på modersmålet ökar individens arbetslöshet och minskar sannolikheten att ha ett högavlönat yrke. Ett kontroversiellt ämne i Hong Kong har varit huruvida denna reform påverkat den sociala bakgrundens betydelse för att påbörja universitetsstudier. Tyvärr så gör begränsningar i de data som finns tillgängliga att dessa modeller genererar icke-signifikanta och oprecist skattade estimat. Resultaten från denna studie understryker behovet av en fortsatt diskussion avseende huruvida utbildning på modersmålet förbättrar lärandet eller förvärrar individens arbetsmarknadsutfall.

Sidan publicerades 2020-06-04 10:47 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-06-17 08:34 av Susanne Sawander


Relaterat

Ny som lärare

De första åren som lärare kan vara omtumlande. Förutom att planera och undervisa behöver du vara en tydlig ledare, skapa goda relationer och lösa konflikter. Välkommen till en två dagar lång konferens som ger dig verktyg för att utveckla din roll i klassrummet! Forskare och erfarna lärare delar med sig av sina erfarenheter, och du får möjlighet att diskutera läraryrket med andra nyblivna pedagoger från hela Sverige.

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Betyg påverkar val av gymnasieskola

I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet. 

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée

Det övergripande syftet med Joakim Stoltz avhandling är dels att kartlägga hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare och elever, dels att närmare undersöka i vilka situationer och för vilka ändamål de bägge språken används.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.