Empirical Essays on Education and Health Policy Evaluation

Mångfald i skolan är ett viktigt verktyg för beslutsfattare som vill minska segregation. Det konstaterar Debbie Lau som undersökt orsakssamband i utbildnings- och hälsopolitik.

Fakta
Disputation

2020-06-03

Titel (eng)

Empirical Essays on Education and Health Policy Evaluation

Författare

Debbie Lau

Handledare

Professor Mikael Lindahl, Göteborgs universitet Docent Andreea Mitrut, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Jonas Vlachos, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för nationalekonomi med statistik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med

Svenskt abstrakt:

Effekten av skolkamrater från samma ursprungsregion på endogami och arbetssegregation: Bevis från Sverige Denna studie studerar hur kvasi-experimentell variation i andelen skolkamrater från samma ursprungsregion (Region-of-Origin, ROO) påverkar en individs sannolikhet att ha en partner från samma ROO (endogami), samt individens andel kollegor från samma ROO på arbetsplatsen senare i livet (arbetetssegregation). Detta görs genom skattning av en regressionsmodell där individer i olika årskurser, men från samma skola, jämförs över tid (en så kallad ”fixed effects” modell). Vi använder ett data set som sammanfogat information från olika register i Sverige, och som innehåller ROO-bakgrund, utbildning, arbetsmarknadsutfall samt intergenerationell information för alla niondeklassare för skolåren 1988 till 2000. Huvudresultaten i studien visar på både statistiskt och ekonomiskt signifikanta resultat för invandrare: en ökning med en standardavvikelse i andelen skolkamrater från samma ROO, ökar sannolikheten för en invandrare att ha en partner från samma ROO med över 7% samt sannolikheten för att ha kollegor från samma ROO med över 12%. Effekten av saltjodisering på humankapital: Bevis från Sverige. Denna studie fokuserar på den heterogena kausala effekten av en rikstäckande informationskampanj om jod berikning av salt år 1936 på individer med olika socio-ekonomisk bakgrund (SES) vid födseln. Estimeringsmetoden jämför utfall före och efter kampanjen, för de individer som exponerades för kampanjen med de individer som inte fick del av informationen (en så kallad ”difference-in-differences” design). Studien använder ett nytt dataset, där de svenska befolkningsregistren har sammanfogats med två unika historiska datakällor med regional data på jodbrist före informationskampanjens start samt med detaljerad data på SASbakgrund, vilket gör det möjligt att följa individernas utbildning- och arbetsmarknadsutfall som vuxna. Ett notabelt resultat är att medan informationskampanjen ökade humankapitalet för individer från familjer med hög SES, så ledde den inte till någon förbättring för familjer med lågt SES. Även om interventionen ledde till en ökning motsvarande 8% i sannolikheten för en individ att ha ett högkvalificerat yrke, finner vi mer blygsamma direkta effekter på individens utbildning. Den sociala gradienten som dessa resultat visar på är centrala att ta hänsyn till vid planer på att använda salt-jodisering för att förbättra humankapitalet i befolkningen. Effekten av undervisning på modersmål på arbetsmarknadsutfall och ojämlikhet i utbildningen Denna studie använder sig av en skarp policyförändring i Hong Kong, där hälften av högstadieskolorna tvingades ändra undervisningsspråket från engelska till kinesiska från skolåret 1998-1999, för att studera effekter av att få undervisning på modersmålet på senare utfall. Effekterna skattas med en modell som använder information om tidpunkten för policyförändringen i kombination med information om studenternas ålder, vilket avgör om de går i en årskurs som påverkas av policyförändringen eller inte (en så kallad ”regression discontinuity” design). Studien använder sig huvudsakligen av folkräkningsdata från 2011. Resultaten visar att utbildning på modersmålet ökar individens arbetslöshet och minskar sannolikheten att ha ett högavlönat yrke. Ett kontroversiellt ämne i Hong Kong har varit huruvida denna reform påverkat den sociala bakgrundens betydelse för att påbörja universitetsstudier. Tyvärr så gör begränsningar i de data som finns tillgängliga att dessa modeller genererar icke-signifikanta och oprecist skattade estimat. Resultaten från denna studie understryker behovet av en fortsatt diskussion avseende huruvida utbildning på modersmålet förbättrar lärandet eller förvärrar individens arbetsmarknadsutfall.

Sidan publicerades 2020-06-04 10:47 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-06-17 08:34 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Betyg påverkar val av gymnasieskola

I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet. 

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée

Det övergripande syftet med Joakim Stoltz avhandling är dels att kartlägga hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare och elever, dels att närmare undersöka i vilka situationer och för vilka ändamål de bägge språken används.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders

Syftet med Erik Lindbergs avhandling "Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools" är att undersöka effekterna av Management by Objectives (MBO) inom svensk gymnasieutbildning.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser