En bra lektion är rätt mycket jazz. Villkor och förutsättningar för ämneslärarstudenters lärande av praktiska yrkeskunskaper i verksamhetsförlagd utbildning

Paul Strand har undersökt villkor och förutsättningar i ämneslärarstudenters lärande av praktiska yrkeskunskaper i verksamhetsförlagd utbildning.

Fakta
Disputation

2022-02-11

Titel (sv)

En bra lektion är rätt mycket jazz : Villkor och förutsättningar för ämneslärarstudenters lärande av praktiska yrkeskunskaper i verksamhetsförlagd utbildning

Författare

Paul Strand

Handledare

Professor Anders Persson, Lunds universitet. Sinikka Neuhaus, Lunds universitet

Opponent

Professor Maria Gustavsson, Linköpings universitet

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Paul Strand

Svenskt abstrakt:

Lärares praktiska yrkeskunskaper bjuder motstånd mot förspråkligande. Detta problem föreligger inte minst i lärarutbildningen, där det i verksamhetsförlagda delar kan råda både osäkerhet och skilda uppfattningar om vad studenterna behöver göra eller prestera för att uppnå de mål som (bokstavligen) föreskrivits dem. Syftet med avhandlingen har varit att beskriva och förstå villkor och förutsättningar i ämneslärarstudenters lärande av praktiska yrkeskunskaper i verksamhetsförlagd utbildning. Därmed följer också en diskussion om hur man kan förstå detta lärande i relation till utbildningens styrning. Avhandlingens teori är hämtad från etnografins och sociologins fält. Därtill förekommer inslag från pedagogik, utbildningsfilosofi och kunskapsteori. Den empiriska studien tar sin utgångspunkt i fyra frågor:

•Vad kännetecknar de skolmiljöer vari VFU-studenterna lär sina praktiska yrkeskunskaper?
•Hur tar VFU-studenten, handledaren och eleverna sina roller och positioner i undervisningen?
•Vad händer med inramningen när en VFU-student tar över rollen som undervisande lärare?
•Vilka kunskaper, förmågor och resurser utnyttjar VFU-studenterna för att hantera sin undervisning?

Av resultaten framgår att studenternas oro inför mötet med VFU-verksamheten handlar om hur de ska hantera de sociala förväntningar som finns i verksamheten – men som de på förhand inte kan veta mycket om. Analysen (som främst tar stöd hos Goffman) utreder ett antal situationer där studentens agerande utmanas. Dessa situationer fordrar omedelbar praktisk åtgärd – och det tycks vanligen bara finnas ett alternativ för studenten: att mobilisera tillgängliga resurser för att behålla trovärdigheten i yrkesrollen. Resultaten påvisar ett antal villkor och förutsättningar i studenternas lärande, men pekar delvis också mot själva lärandet och lärandets processer. Det lärande som följer ur studenternas praktiker rör kunskapsformer vilka är starkt beroende av den sociala situationen och dess villkor för meningsfull interaktion. Väsentliga delar i den praktiska yrkeskunskapen handlar därmed om att lära sig avläsa de sociala villkor (eller den kod) som gör verksamheten möjlig och begriplig. Nämnda avläsning ger studenten dennes operativa utgångsposition. Det man har att lära är vad som under rådande omständigheter är socialt och etiskt passande, lämpligt liksom funktionellt. Lärandet i praktiken rör sociala kunskapsformer med nära koppling till trovärdighet, pålitlighet och erkännande i yrkesroll och yrkesutövning. Därmed är studenternas lärande något annat än att följa anvisningar för en rationalistisk praktik eller att uppnå allmängiltiga kriterier för måluppfyllelse. Resultaten ifrågasätter således grundtankarna i en rationalistisk, målstyrd utbildning. Vad som därtill framgår är att studenternas lärande sker i ett spänningsfält mellan två professionella ordningar – å ena sidan en tjänstemannaprofessionalism, å andra sidan en mera traditionell, autonom och kollegial professionalism.

Sidan publicerades 2022-02-02 08:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-03-02 16:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs! Ny som lärare – Lyckade lektioner

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? Med kursen Lyckade lektioner får du planering, struktur och motivation att samspela i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tekniker. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa. Kursintyg ingår!

Digital kurs! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.