En resa med osäkra mål: Unga vuxnas övergångar från skola till arbete i ett biografiskt perspektiv

En resa med osäkra mål: Unga vuxnas övergångar från skola till arbete i ett biografiskt perspektiv

Ungas övergångar från skola till arbete har blivit längre och mer komplexa de senaste två decennierna, och riskerna för arbetslöshet och social exklusion har ökat. Unga människor förväntas idag planera sin egen karriär och öka sin anställningsbarhet, trots att kön och social och kulturell bakgrund fortfarande starkt påverkar deras möjligheter. Politiska insatser sätts in för att underlätta ungas etablering i arbetslivet. Övergången från skola till arbete är dock en svag punkt i det svenska välfärdssystemet, och vidare har kvaliteten på karriärvägledning ifrågasatts.
Avhandlingens syfte är att beskriva och analysera hur unga vuxnas övergångar från skola till arbete formas i ett biografiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer med 52 arbetslösa kvinnor och män mellan 25 och 29 år, med olika utbildningsbakgrund, bosatta i tre skilda svenska kommuntyper. Fyra forskningsfrågor fokuseras: Hur skildras den egna etableringsprocessen i retrospektiv? Vad utmärker handlingshorisonterna vid intervjutillfället? Vilka innebörder har möten med karriärvägledning? Vilka skillnader avseende bostadsort, etnicitet och kön finns i dessa frågor och hur kan de förstås? Analysen av de unga vuxnas berättelser baseras på careershipteorin av Hodkinson och Sparkes.
I retrospektiv illustrerade de unga vuxna övergången som en möda att finna och nå sina karriärmål. Vändpunkterna, det vill säga när en utbildning eller ett arbete börjat eller slutat, framhölls, men även erfarenheter i studier eller jobb som gett insikter om vad de vill göra och undvika. Fyra övergångsmönster, som delvis kan kopplas till kön och bostadsort, identifierades: ett fragmenterat mönster med många växlingar mellan arbetsplatser, utbildningar och arbetslöshet; eller stabilare mönster antingen i utbildning, i arbete eller i utanförskap. Beroende på mönster hade de unga vuxna delvis olika erfarenheter, nuvarande situation och framtidsförväntningar.
De unga vuxnas handlingshorisonter vid intervjutillfället innefattade olika livsområden, tidsperspektiv och antal alternativ. Att få ett stabilt arbete och fortsätta etablera sig som vuxen var dock centralt för flertalet. Strategierna för att navigera mellan drömmar och realitet varierade. Intervjupersonerna delade emellertid en ambition att förvalta sitt pund och en oro för att misslyckas med det. Möten med karriärvägledning beskrevs vanligen som sporadiska och meningslösa. Samtidigt framgick att respondenternas val och vägar influerades av vägledare och andra tjänstemän vid val av gymnasieutbildning och vid arbetslöshet. När insatserna riskerade hindra intervjupersonerna var själv är bäste dräng den vanligaste strategin. Vidare framkom att vägledningen varierar beroende på etnicitet och lokala strukturer. Sammanfattningsvis föreföll övergången från skola till arbete vara en besvärlig och osäker resa som huvudsakligen företas utan professionellt stöd.

A journey with uncertain destinations: Young adults’ school-to-work transitions in a biographical perspective

School-to-work (STW) transitions have become more protracted over recent decades, with increased risks of unemployment and social exclusion for young people. Moreover, young people are expected to plan their own career and enhance their employa­bility, although gender and social and cultural background still significantly influence employment prospects. Policies have been developed in an attempt to facilitate young people s pathways into work. However, STW-transitions are one of the weakest poin­ts in Swedish welfare system; in addition the quality of career guidance has been questioned.

This dissertation aims to describe and analyse young adults STW-transitions from a biographical perspective. It is based around life story interviews with 52 unem­ployed young adults , 25-29 years old, including men and women with varying educa­tional backgrounds, living in three different Swedish local contexts. Four research questions are examined: How do the young adults describe their STW-transitions in retrospect? What characterized their horizons of actions at the time of the interview? What is the impact of public career guidance? How did ethnicity, gender and locality affect answers to the above questions – and how may such differences be interpreted? The analysis of the young adults narratives was based on the careership theory devel­oped by Hodkinson and Sparkes.

In retrospect the young adults described their STW-transitions as an attempt to find and achieve personal goals. They emphasized turning points, i.e. when educa­tion or a job begins or ends, but also highlighted experiences when studying or working that make them realize what they wanted or what they would not accept. Four transition patterns, partly connected to gender and locality, were identified among the respondents: yo-yoing between workplaces, education and unemploy­ment; mainly working; mainly in education; or mainly excluded from work and education. These patterns involved varying experiences, current situations and future expectations. At the time of the interview the young adults horizon of action involved interrelated aspects of life, but getting a stable job and settling down was pivotal to most of them. The strategies of the interviewees for navigating between dreams and reality diverged. However, they shared an ambition to put one s talents to good use and feared not being able to do so. Experiences of career guidance were generally reported to have been sporadic and meaningless. However, in some cases, inter­ventions are influential for example, when choosing an upper secondary school or during times of unemployment. The young adults employed various strategies when interventions adversely affected their goals; of these to managing by one s self was the most common. In addition, guidance varied according to ethnicity and local structures. It is concluded that STW-transitions are challenging journeys, mainly undertaken without professional support, which the young adults perceived as uncertain.