Enabling Media: Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education

Ingrid Forsler har undersökt relationen mellan medier och skolämnet bild i Sverige och Estland, och hur bildlärare och lärarutbildare förstår, förhandlar och möjliggör ämnets mediemiljöer och infrastrukturer.

Fakta
Disputation

2020-06-05

Titel (eng)

Enabling Media: Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education

Författare

Ingrid Forsler

Handledare

Associate Professor Michael Forsman, Södertörns högskola Associate Professor Staffan Ericson, Södertörns högskola

Opponent

Professor Geoffery Bowker, University of California

Institution

Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap

Lärosäte

Södertörns högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Ingrid Forsler

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling undersöker relationen mellan medier och skolämnet bild i Sverige och Estland, och hur bildlärare och lärarutbildare förstår, förhandlar och möjliggör ämnets mediemiljöer och infrastrukturer. Med utgångspunkt i att den pågående digitaliseringen av skolan får etablerade praktiker att framträda, diskuterar avhandlingen vidare hur bildämnet som sådant formats i relation till olika tekniker och teknologier för såväl bildframställning som administration. Det komparativa perspektivet synliggör hur dessa praktiker har vuxit fram i särskilda kulturella kontexter, med olika traditioner och historier av skolväsende och lärarutbildning. Den ömsesidiga relation i vilken de medier som används i utbildning villkorar den pedagogiska praktiken, samtidigt som de möjliggörs av det arbete lärare utför i form av anpassningar och tillfälliga lösningar, diskuteras här som ett möjliggörande av möjliggörande medier.

Teoretiskt bygger avhandlingen på det perspektiv Peters (2015) benämner infrastrukturalism, nämligen ett intresse för mediers logistiska egenskaper som återfinns i flera medievetenskapliga teoritraditioner. Genom att undersöka skolans mediemiljö ur detta perspektiv bygger studien vidare på ett etablerat intresse för relationen mellan medier och utbildning inom mediumteorin, och utvecklar denna tradition genom teoretiska perspektiv från mediefilosofi, tyskspråkig medieteori, infrastrukturstudier och teknik- och vetenskapsstudier.

Infrastrukturstudier har också använts som inspiration i avhandlingens metod, som är en kombination av kortare fältstudier och studiebesök, intervjuer, och visuella metoder.

Avhandlingens resultat visar att bildämnet har potential att utveckla en mediepedagogik som, förutom etablerade mediekunnighetskompetenser som att tolka och skapa medieinnehåll, också inkluderar infrastrukturella perspektiv. Ämnet kan på detta sätt kan bidra med förståelse för hur infrastrukturer organiserar andra medier och praktiker, och med kunskaper om hur dessa system kan synliggöras om omförhandlas. Dessa förmågor konceptualiseras här som infrastrukturlitteracitet (Parks, 2010) och konkretiseras i en tentativ läroplan med uppgifter och lektionsupplägg, vars syfte är att inspirera till en mer historiserande, undersökande och materiellt orienterad mediepedagogik inom bildämnet.

Sidan publicerades 2020-08-25 16:12 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-09-24 08:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.