Enabling Media: Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education

Ingrid Forsler har undersökt relationen mellan medier och skolämnet bild i Sverige och Estland, och hur bildlärare och lärarutbildare förstår, förhandlar och möjliggör ämnets mediemiljöer och infrastrukturer.

Fakta
Disputation

2020-06-05

Titel (eng)

Enabling Media: Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education

Författare

Ingrid Forsler

Handledare

Associate Professor Michael Forsman, Södertörns högskola Associate Professor Staffan Ericson, Södertörns högskola

Opponent

Professor Geoffery Bowker, University of California

Institution

Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap

Lärosäte

Södertörns högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Ingrid Forsler

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling undersöker relationen mellan medier och skolämnet bild i Sverige och Estland, och hur bildlärare och lärarutbildare förstår, förhandlar och möjliggör ämnets mediemiljöer och infrastrukturer. Med utgångspunkt i att den pågående digitaliseringen av skolan får etablerade praktiker att framträda, diskuterar avhandlingen vidare hur bildämnet som sådant formats i relation till olika tekniker och teknologier för såväl bildframställning som administration. Det komparativa perspektivet synliggör hur dessa praktiker har vuxit fram i särskilda kulturella kontexter, med olika traditioner och historier av skolväsende och lärarutbildning. Den ömsesidiga relation i vilken de medier som används i utbildning villkorar den pedagogiska praktiken, samtidigt som de möjliggörs av det arbete lärare utför i form av anpassningar och tillfälliga lösningar, diskuteras här som ett möjliggörande av möjliggörande medier.

Teoretiskt bygger avhandlingen på det perspektiv Peters (2015) benämner infrastrukturalism, nämligen ett intresse för mediers logistiska egenskaper som återfinns i flera medievetenskapliga teoritraditioner. Genom att undersöka skolans mediemiljö ur detta perspektiv bygger studien vidare på ett etablerat intresse för relationen mellan medier och utbildning inom mediumteorin, och utvecklar denna tradition genom teoretiska perspektiv från mediefilosofi, tyskspråkig medieteori, infrastrukturstudier och teknik- och vetenskapsstudier.

Infrastrukturstudier har också använts som inspiration i avhandlingens metod, som är en kombination av kortare fältstudier och studiebesök, intervjuer, och visuella metoder.

Avhandlingens resultat visar att bildämnet har potential att utveckla en mediepedagogik som, förutom etablerade mediekunnighetskompetenser som att tolka och skapa medieinnehåll, också inkluderar infrastrukturella perspektiv. Ämnet kan på detta sätt kan bidra med förståelse för hur infrastrukturer organiserar andra medier och praktiker, och med kunskaper om hur dessa system kan synliggöras om omförhandlas. Dessa förmågor konceptualiseras här som infrastrukturlitteracitet (Parks, 2010) och konkretiseras i en tentativ läroplan med uppgifter och lektionsupplägg, vars syfte är att inspirera till en mer historiserande, undersökande och materiellt orienterad mediepedagogik inom bildämnet.

Sidan publicerades 2020-08-25 16:12 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-09-24 08:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska/ekonomiska, sociala och etiska aspekter.

Flera program kan förebygga psykisk ohälsa hos barn

Det finns visst vetenskapligt stöd för att flera föräldraskapsprogram samt skolprogram kan förebygga psykisk ohälsa hos barn.