Enabling Media: Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education

Ingrid Forsler har undersökt relationen mellan medier och skolämnet bild i Sverige och Estland, och hur bildlärare och lärarutbildare förstår, förhandlar och möjliggör ämnets mediemiljöer och infrastrukturer.

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling undersöker relationen mellan medier och skolämnet bild i Sverige och Estland, och hur bildlärare och lärarutbildare förstår, förhandlar och möjliggör ämnets mediemiljöer och infrastrukturer. Med utgångspunkt i att den pågående digitaliseringen av skolan får etablerade praktiker att framträda, diskuterar avhandlingen vidare hur bildämnet som sådant formats i relation till olika tekniker och teknologier för såväl bildframställning som administration. Det komparativa perspektivet synliggör hur dessa praktiker har vuxit fram i särskilda kulturella kontexter, med olika traditioner och historier av skolväsende och lärarutbildning. Den ömsesidiga relation i vilken de medier som används i utbildning villkorar den pedagogiska praktiken, samtidigt som de möjliggörs av det arbete lärare utför i form av anpassningar och tillfälliga lösningar, diskuteras här som ett möjliggörande av möjliggörande medier.

Teoretiskt bygger avhandlingen på det perspektiv Peters (2015) benämner infrastrukturalism, nämligen ett intresse för mediers logistiska egenskaper som återfinns i flera medievetenskapliga teoritraditioner. Genom att undersöka skolans mediemiljö ur detta perspektiv bygger studien vidare på ett etablerat intresse för relationen mellan medier och utbildning inom mediumteorin, och utvecklar denna tradition genom teoretiska perspektiv från mediefilosofi, tyskspråkig medieteori, infrastrukturstudier och teknik- och vetenskapsstudier.

Infrastrukturstudier har också använts som inspiration i avhandlingens metod, som är en kombination av kortare fältstudier och studiebesök, intervjuer, och visuella metoder.

Avhandlingens resultat visar att bildämnet har potential att utveckla en mediepedagogik som, förutom etablerade mediekunnighetskompetenser som att tolka och skapa medieinnehåll, också inkluderar infrastrukturella perspektiv. Ämnet kan på detta sätt kan bidra med förståelse för hur infrastrukturer organiserar andra medier och praktiker, och med kunskaper om hur dessa system kan synliggöras om omförhandlas. Dessa förmågor konceptualiseras här som infrastrukturlitteracitet (Parks, 2010) och konkretiseras i en tentativ läroplan med uppgifter och lektionsupplägg, vars syfte är att inspirera till en mer historiserande, undersökande och materiellt orienterad mediepedagogik inom bildämnet.

Sidan publicerades 2020-08-25 16:12 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-09-24 08:41 av Susanne Sawander