Enabling Media: Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education

Ingrid Forsler har undersökt relationen mellan medier och skolämnet bild i Sverige och Estland, och hur bildlärare och lärarutbildare förstår, förhandlar och möjliggör ämnets mediemiljöer och infrastrukturer.

Fakta
Disputation

2020-06-05

Titel (eng)

Enabling Media: Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education

Författare

Ingrid Forsler

Handledare

Associate Professor Michael Forsman, Södertörns högskola Associate Professor Staffan Ericson, Södertörns högskola

Opponent

Professor Geoffery Bowker, University of California

Institution

Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap

Lärosäte

Södertörns högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling undersöker relationen mellan medier och skolämnet bild i Sverige och Estland, och hur bildlärare och lärarutbildare förstår, förhandlar och möjliggör ämnets mediemiljöer och infrastrukturer. Med utgångspunkt i att den pågående digitaliseringen av skolan får etablerade praktiker att framträda, diskuterar avhandlingen vidare hur bildämnet som sådant formats i relation till olika tekniker och teknologier för såväl bildframställning som administration. Det komparativa perspektivet synliggör hur dessa praktiker har vuxit fram i särskilda kulturella kontexter, med olika traditioner och historier av skolväsende och lärarutbildning. Den ömsesidiga relation i vilken de medier som används i utbildning villkorar den pedagogiska praktiken, samtidigt som de möjliggörs av det arbete lärare utför i form av anpassningar och tillfälliga lösningar, diskuteras här som ett möjliggörande av möjliggörande medier.

Teoretiskt bygger avhandlingen på det perspektiv Peters (2015) benämner infrastrukturalism, nämligen ett intresse för mediers logistiska egenskaper som återfinns i flera medievetenskapliga teoritraditioner. Genom att undersöka skolans mediemiljö ur detta perspektiv bygger studien vidare på ett etablerat intresse för relationen mellan medier och utbildning inom mediumteorin, och utvecklar denna tradition genom teoretiska perspektiv från mediefilosofi, tyskspråkig medieteori, infrastrukturstudier och teknik- och vetenskapsstudier.

Infrastrukturstudier har också använts som inspiration i avhandlingens metod, som är en kombination av kortare fältstudier och studiebesök, intervjuer, och visuella metoder.

Avhandlingens resultat visar att bildämnet har potential att utveckla en mediepedagogik som, förutom etablerade mediekunnighetskompetenser som att tolka och skapa medieinnehåll, också inkluderar infrastrukturella perspektiv. Ämnet kan på detta sätt kan bidra med förståelse för hur infrastrukturer organiserar andra medier och praktiker, och med kunskaper om hur dessa system kan synliggöras om omförhandlas. Dessa förmågor konceptualiseras här som infrastrukturlitteracitet (Parks, 2010) och konkretiseras i en tentativ läroplan med uppgifter och lektionsupplägg, vars syfte är att inspirera till en mer historiserande, undersökande och materiellt orienterad mediepedagogik inom bildämnet.

Sidan publicerades 2020-08-25 16:12 av Susanne Sawander


Relaterat

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Slöjd Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för slöjdlärare! Ta del av föreläsningar som bjuder på aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas ska inspirera och ge ämnesfördjupning till din undervisning.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.