Encountering Evolution: Children’s Meaning-Making Processes in Collaborative Interactions

Johanna Frejd visar i sin avhandling att förskolebarn, genom att använda material och sina tidigare erfarenheter, för olika resonemang kring varför djur utvecklas och blir olika.

Fakta
Disputation

2019-10-04

Titel (eng)

Encountering Evolution: Children’s Meaning-Making Processes in Collaborative Interactions

Författare

Johanna Frejd

Handledare

Associate Professor Magnus Hultén, Linköpings universitet Karin Stolpe, Linköpings universitet Konrad Schönborn, Linköpings universitet

Opponent

Professor Christina Siry, University of Luxemburg

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Johanna Frejd

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen utforskar förskolebarns meningsskapandeprocesser kring evolution. Tre gruppbaserade aktiviteter har designats. Videodata har analyserats utifrån ett multimodalt perspektiv på kommunikation. Analysen fokuserar på hur kommunicerade naturvetenskapliga beskrivningar av evolution påverkar aktiviteternas naturvetenskapliga fokus, materials funktion som semiotiska resurser och påverkan på meningsskapande och interaktiva aspekter av att göra naturvetenskap.

Avhandlingens resultat visar att barnen, genom att använda material och sina tidigare erfarenheter, för olika resonemang kring varför djur utvecklas och blir olika. Genomgående har barnens syn på världen en betydande roll för meningsskapandeprocessen. Det betyder att barnen, förutom att fokusera på det naturvetenskapliga innehållet i aktiviteterna, också lägger stor vikt vid andra aspekter som är viktiga för dem. Det barncentrerade perspektivet förslås vara en styrka som möjliggör för barn att delta i och engageras av naturvetenskapliga aktiviteter.

De material som barnen har tillgång till de i de olika aktiviteterna har tre funktioner. Barnen använder material som meningsgivande resurser, vilket betyder att barnen använder materialens meningspotential. Denna process påverkas av barnens tidigare erfarenheter. Vidare används materialen som kommunikativa- och argumentativa redskap i interaktion med andra. Tillgången till material påverkar således barnens meningsskapande och möjliggör att de kan diskutera evolution påverkar barnens naturvetenskapliga handlande.

Avhandlingens resultat visar på en nära relation mellan uppgifters kontext och interaktion. Mer styrda aktiviteter medför mer interaktion mellan barn och vuxna (scaffolding). Mindre styrda aktiviteter, där barnen bygger på sina tidigare erfarenheter, stimulerar istället interaktion mellan barnen (mutual collaboration). Som ett resultat av den vuxnes agerande, läggs det större vikt vid det naturvetenskapliga innehållet (evolution) i scaffolding-interaktioner. Följaktligen är de meningar som skapas i mer styrda aktiviteter mer i linje med naturvetenskapliga förklaringar till evolution. Samtidigt finns det ett samband mellan att den vuxne kliver åt sidan och att barnen kliver fram och gör naturvetenskapliga handlingar som att utvärdera, observera, beskriva och jämföra.

Sammanfattningsvis visar den här avhandlingen att uppgifters kontext och material har stor påverkan på barns meningsskapande och hur de gör naturvetenskap.

Sidan publicerades 2019-09-03 10:19 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-05 11:33 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.