Encountering Evolution: Children’s Meaning-Making Processes in Collaborative Interactions

Johanna Frejd visar i sin avhandling att förskolebarn, genom att använda material och sina tidigare erfarenheter, för olika resonemang kring varför djur utvecklas och blir olika.

Fakta
Disputation

2019-10-04

Titel (eng)

Encountering Evolution: Children’s Meaning-Making Processes in Collaborative Interactions

Författare

Johanna Frejd

Handledare

Associate Professor Magnus Hultén, Linköpings universitet Karin Stolpe, Linköpings universitet Konrad Schönborn, Linköpings universitet

Opponent

Professor Christina Siry, University of Luxemburg

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen utforskar förskolebarns meningsskapandeprocesser kring evolution. Tre gruppbaserade aktiviteter har designats. Videodata har analyserats utifrån ett multimodalt perspektiv på kommunikation. Analysen fokuserar på hur kommunicerade naturvetenskapliga beskrivningar av evolution påverkar aktiviteternas naturvetenskapliga fokus, materials funktion som semiotiska resurser och påverkan på meningsskapande och interaktiva aspekter av att göra naturvetenskap.

Avhandlingens resultat visar att barnen, genom att använda material och sina tidigare erfarenheter, för olika resonemang kring varför djur utvecklas och blir olika. Genomgående har barnens syn på världen en betydande roll för meningsskapandeprocessen. Det betyder att barnen, förutom att fokusera på det naturvetenskapliga innehållet i aktiviteterna, också lägger stor vikt vid andra aspekter som är viktiga för dem. Det barncentrerade perspektivet förslås vara en styrka som möjliggör för barn att delta i och engageras av naturvetenskapliga aktiviteter.

De material som barnen har tillgång till de i de olika aktiviteterna har tre funktioner. Barnen använder material som meningsgivande resurser, vilket betyder att barnen använder materialens meningspotential. Denna process påverkas av barnens tidigare erfarenheter. Vidare används materialen som kommunikativa- och argumentativa redskap i interaktion med andra. Tillgången till material påverkar således barnens meningsskapande och möjliggör att de kan diskutera evolution påverkar barnens naturvetenskapliga handlande.

Avhandlingens resultat visar på en nära relation mellan uppgifters kontext och interaktion. Mer styrda aktiviteter medför mer interaktion mellan barn och vuxna (scaffolding). Mindre styrda aktiviteter, där barnen bygger på sina tidigare erfarenheter, stimulerar istället interaktion mellan barnen (mutual collaboration). Som ett resultat av den vuxnes agerande, läggs det större vikt vid det naturvetenskapliga innehållet (evolution) i scaffolding-interaktioner. Följaktligen är de meningar som skapas i mer styrda aktiviteter mer i linje med naturvetenskapliga förklaringar till evolution. Samtidigt finns det ett samband mellan att den vuxne kliver åt sidan och att barnen kliver fram och gör naturvetenskapliga handlingar som att utvärdera, observera, beskriva och jämföra.

Sammanfattningsvis visar den här avhandlingen att uppgifters kontext och material har stor påverkan på barns meningsskapande och hur de gör naturvetenskap.

Sidan publicerades 2019-09-03 10:19 av Susanne Sawander


Relaterat

Naturvetenskap i förskolan, 21 november i Stockholm

Välkommen till en konferens där vi djupdyker i naturvetenskapen men med fokus på små barns lärande! Ta del av föreläsningar om lärande för hållbar utveckling, hur vardagen kan förklara fysikaliska fenomen, hur vi kan göra barn delaktiga i naturvetenskapliga samtal samt hur barn kan förstå naturvetenskap med stöd av digitala verktyg.

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Den goda skolan: i lagens namn eller en trygghetens famn? Diskurser om skolproblem i lokal media och bland skolverksamma

Elin Stark har i sin avhandling identifierat och analyserat diskurser om ”den goda skolan” i lokal media och bland skolverksamma.

När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik

Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Det flerspråkiga NO-klassrummet : en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Annika Karlssons forskning handlar om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Kritiskt omdöme i samhällskunskap: Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor

Malin Tväråna har undersökt vad kunnandet att kritiskt analysera rättviserelaterade samhällsfrågor kan innebära och hur elever kan utveckla detta kunnande.

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Språkliga redskap – språklig beredskap – En praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Förskolans teknikundervisning: vad och hur?

Vad lär sig förskolebarn vid förskolans undervisning om teknik? De är en av frågorna som Pernilla Sundqvist utforskar i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.  

Vad är poängen med nya planen?

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.