Engagerade i världens bästa? Lärande för hållbarhet i förskolan

Lärande för hållbarhet anses viktigt att arbeta med i förskolan. Men enligt Eva Ärlemalm-Hagsérs avhandling förbiser personalen de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling. "Det handlar om att förskolans personal ska kunna vara kritisk till vad de själva gör och varför de gör det", säger Eva Ärlemalm-Hagsér.

Fakta
Disputation

2013-05-31

Titel (sv)

Engagerade i världens bästa? Lärande för hållbarhet i förskolan

Titel (eng)

‘An interest in the best for the world’? Education for sustainability in the Swedish preschool

Författare

Eva Ärlemalm-Hagsér

Handledare

Ingrid Pramling Samuelsson, Ann Zetterqvist

Opponent

Solveig Hägglund, Professor, Karlstad universitet

Institution

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Eva Ärlemalm-Hagsér

Abstract in English:

In this thesis the aim is to acquire knowledge about and to scrutinise the ambiguity, complexity and contradictions within education for sustainability in the Swedish preschool, as well as analysing children’s agency and meaning-making and how they are manifested in relation to education for sustainability. In this qualitative research, the theoretical framework is guided by a critical theory approach as well as an ecofeministic perspective. The empirical material was obtained in four studies, which are presented in four articles focusing on different levels in the educational system, i.e. the national preschool curriculum, the envisioned curriculum and the enacted curriculum. Owing to the complexity of the objects of inquiry a bricolage methodological approach is used. The first article focuses on day care attendants’ comprehension of the concept of sustainable development and the pedagogical practices at their place of work in preschools. The second article scrutinises education for sustainable development in the Swedish preschool and the ways that young children are described as active participants and agents of change. The third article analyses the ways that young children were described and supported as active participants for change in the Australian and Swedish national steering documents for early childhood education. In the fourth article the dialogues between preschool children and preschool teachers are analysed in a theme about Earth Hour. In the final analysis all four articles are analysed as a whole to synthesise the findings and acquire knowledge about education for sustainability in the Swedish preschool. The findings show that education for sustainability is seen as an important task in the preschool educational activities and that preschool children participate in various activities (knowledge contents) dealing with sustainability issues. Children are also described as important actors in relation to their own lives in the present and in the future. Themes that become visible are related to: the present as an ongoing relation with the past and the future, places of agency, preschool children and nature, and preschool as an affirmative sustainability practice. In these themes hidden structures appear with unreflected and taken-for- granted assumptions: in relation to the knowledge contents, places for children’s agency and in children’s relationship to nature. On the other hand, education for sustainability in the Swedish preschool can also be interpreted as a place where a transformative opportunity sometimes occurs. This is evident in the rhetoric of children’s rights and skills, a rights logic, as well as in the logic of care, which manifests itself in the respect for the child and respect for nature. The findings point to a complex web in which the present-day educational activities still contain notions and ideas from the early preschool days, along with more contemporary understanding of children, childhood and the preschool as a place where different political and practical agenda are expressed.

Sidan publicerades 2013-05-31 11:22 av John Miller
Sidan uppdaterades 2013-09-11 12:49 av John Miller


Relaterat

Social delaktighet inte självklart i förskolan

Enligt FN:s Barnkonvention har barn rätt att vara delaktiga i det som rör deras liv. Eva Melin har undersökt hur barns sociala delaktighet ser ut i förskolan och konstaterar att det skiljer sig mellan olika förskolor.

Förskolebarn guidas i naturlärande

Förskolans pedagoger arbetar aktivt med att guida barn mot vad som är viktigt att kunna om natur, men det är inte säkert att pedagogerna alltid tänker att det är naturlärande. Det menar Susanne Klaar, som vill vidga förståelsen för vad naturlärande i förskolan handlar om.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer