English academic vocabulary knowledge among Swedish upper secondary school students

Hur omfattande är den engelska akademiska ordkunskapen hos gymnasiestudenter i svenska högskoleförberedande program? Det är en av frågorna som Marcus Warnby undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2023-03-31

Titel (eng)

English academic vocabulary knowledge among Swedish upper secondary school students

Författare

Marcus Warnby

Handledare

Professor Camilla Bardel, Stockholms universitet Professor Hans Malmström, Göteborgs universitet Professor Kajsa, Yang Hansen, Göteborgs universitet

Opponent

Emeritus Professor James Milton, Swansea University, UK

Institution

Institutionen för ämnesdidaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

This thesis explores Swedish upper secondary school students’ written receptive English academic word knowledge. Academic vocabulary are words that are more frequent in academic than in general discourse without being discipline-specific but frequent across disciplines, for example, however, related, partially and delineate. All the participants belong to study programmes which, according to the curriculum goals (Skolverket, 2013), prepare them for university studies, where English is a common reading language. Despite the university-preparatory goal, the syllabi contain no guidelines about academic English nor academic vocabulary.

The thesis is based on two premises: 1) academic vocabulary is a central component of reading at university, and 2) the curriculum goal of being prepared for university studies presupposes the ability to read literature in English.

The present thesis uses existing and validated tests targeting academic lexis. There are three validity arguments for using academic vocabulary measurements as indicators of students’ predicted academic reading comprehension. First, because reading comprehension largely depends on word knowledge (e.g., Gough & Tunmer, 1986; Grabe & Stoller, 2019), measures of academic word knowledge inform about an essential component of academic reading comprehension. Second, to comprehend an academic text a reader should know 98 percent of the words in a text (e.g., Nation, 2001). In academic texts, approximately 10–14 percent of the words are academic. Thus, without a high degree of academic word knowledge, the 98 percent threshold cannot be reached. Third, if basic word knowledge is lacking, more nuanced knowledge aspects which may be important for academic deep reading are likely lacking too. For this reason, it is worthwhile testing a basic aspect of word knowledge first; to this end, this thesis tests the connection of a word form to its most common meaning.

Based on these premises and validity arguments, the thesis seeks to estimate the academic vocabulary knowledge of students at the beginning and the end of mandatory English instruction. Furthermore, factors that may explain this word knowledge are explored.

The thesis adopts a cross-sectional design where almost 1,000 participants were administered vocabulary tests, questionnaires and a survey of out-of-school English activities. Mainly statistical analyses were used.

The results reveal large variations in academic vocabulary knowledge within and between samples. Significant factors positively related to academic vocabulary are involvement with out-of-school English, age, gender and study programmes. Approximately half of the students leaving mandatory English courses do not reach the minimum threshold score indicating mastery of academic lexis.

Since there are no guidelines in the English syllabi about academic vocabulary knowledge, the outcomes are expected, namely large variations in and, on average, a low level of academic word knowledge. There is a risk that many students falling below the threshold are not sufficiently prepared for taking on university reading tasks. The disruption in constructive alignment between the curriculum goal and the syllabi guidelines should be considered and the thesis suggests a curriculum change where the English mandatory courses for university-preparatory programmes include principled instruction about aca

Sidan publicerades 2023-03-13 10:59 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Fortbilda dig inom svenska för högstadiet och gymnasiet! Kunniga föreläsare ger dig ämnesfördjupning, ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 9–10 februari 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 16 februari–16 mars.

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Flexibel digital kurs med Sara Bruun! I den här kursen får du information och råd om hur du kan jobba med digitala verktyg på ett målinriktat, autentiskt och kreativt sätt i engelska. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

”Språklärare behöver inte känna sig så rädda för maskinöversättning”

Man behöver ha goda kunskaper både i och om språket för att kunna dra nytta av olika digitala hjälpmedel som Google Translate. Det visar Kent Fredholms avhandling i pedagogiskt arbete och romanska språk.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée

Det övergripande syftet med Joakim Stoltz avhandling är dels att kartlägga hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare och elever, dels att närmare undersöka i vilka situationer och för vilka ändamål de bägge språken används.

Social Relations in Youth: Determinants and Consequences of Relations to Parents, Teachers, and Peers

Elin Olssons avhandling "Social Relations in Youth: Determinants and Consequences of Relations to Parents" handlar om hur barns sociala relationer påverkas av och påverkar andra dimensioner av deras välfärd.

Skriftspråksutveckling under högstadiet

Syftet med Mikael Nordenfors avhandling "Skriftspråksutveckling under högstadiet" är att beskriva olika aspekter av skriftspråksutvecklingen under högstadiet.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer