Dela:

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Fakta
Disputation

2011-03-04

Titel (sv)

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Författare

Annica Otterborg

Handledare

Professor Tomas Kroksmark, Professor Ulla Runesson

Opponent

Professor Lennart Svensson

Institution

Sektionen för lärarvetenskap

Lärosäte

Högskolan i Jönköping

Länkar
Läs hela avhandlingen
Pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Annica Otterborg

Svenskt abstrakt:

Eleverna behöver bli entreprenöriella, därför att samhället har ändrats lokalt och globalt och individen får bära ett allt större ansvar för sitt lärande och sin utkomst. Informationsteknologin påverkar alla och gör det möjligt att inhämta fakta långt utanför klassrummet. Sammantaget påverkar förändringarna synen på vad och hur eleven skall lära. Överstatliga organ som OECD och EU samt Nutek har under ett par decennier hävdat att skola och näringsliv behöver samverka för att skola elever i en entreprenöriell riktning. Idag, 2011, är entreprenörskap faktum inskrivet i den nya läroplanen för gymnasiet, GY 2011. Skolan har länge strävat efter att öka elevers ansvar för sitt eget lärande och flera olika lärandeformer har prövats för att utveckla detta. Syftet med den här studien är att bilda kunskap om entreprenöriellt lärande och ge ett kunskapsbidrag om en ny form för lärande, sett ur ett elevperspektiv. Den teoretiska och metodiska ansatsen i studien är fenomenografisk.16 elever, vid en gymnasieskola med en uttalad entreprenöriell profil, har intervjuats. Den intervjuguide som använts har varit öppen med rika tillfällen för informanten att, med utgångspunkt i det projektarbete som eleven utför under det sista gymnasieåret, berätta om sitt arbete. Eleverna använder inte termen entreprenöriell för att beskriva sina uppfattningar men av datamaterialet förstår jag med min lärarerfarenhet att det är entreprenöriellt lärande som de beskriver sina uppfattningar av. Resultatet av analysen av datamaterialet visar gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande och fördelar sig i fem beskrivningskategorier. De är förstå, identifiera och avgränsa uppgiften; Extern kontakt och kommunikation; Teambildning; Lära i olika sociala praktiker; Att se bortom det uppenbara. Av resultatet framgår att om skolan ska använda entreprenöriellt lärande som lärandeform, behöver uppgifter hämtas från verksamheter utanför skolan för att vara utmanande för elever att hantera själva och med hjälp av andra.

Sidan publicerades 2011-02-24 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 12:42 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.