Dela:

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Fakta
Disputation

2011-03-04

Titel (sv)

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Författare

Annica Otterborg

Handledare

Professor Tomas Kroksmark, Professor Ulla Runesson

Opponent

Professor Lennart Svensson

Institution

Sektionen för lärarvetenskap

Lärosäte

Högskolan i Jönköping

Länkar
Läs hela avhandlingen
Pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Annica Otterborg

Svenskt abstrakt:

Eleverna behöver bli entreprenöriella, därför att samhället har ändrats lokalt och globalt och individen får bära ett allt större ansvar för sitt lärande och sin utkomst. Informationsteknologin påverkar alla och gör det möjligt att inhämta fakta långt utanför klassrummet. Sammantaget påverkar förändringarna synen på vad och hur eleven skall lära. Överstatliga organ som OECD och EU samt Nutek har under ett par decennier hävdat att skola och näringsliv behöver samverka för att skola elever i en entreprenöriell riktning. Idag, 2011, är entreprenörskap faktum inskrivet i den nya läroplanen för gymnasiet, GY 2011. Skolan har länge strävat efter att öka elevers ansvar för sitt eget lärande och flera olika lärandeformer har prövats för att utveckla detta. Syftet med den här studien är att bilda kunskap om entreprenöriellt lärande och ge ett kunskapsbidrag om en ny form för lärande, sett ur ett elevperspektiv. Den teoretiska och metodiska ansatsen i studien är fenomenografisk.16 elever, vid en gymnasieskola med en uttalad entreprenöriell profil, har intervjuats. Den intervjuguide som använts har varit öppen med rika tillfällen för informanten att, med utgångspunkt i det projektarbete som eleven utför under det sista gymnasieåret, berätta om sitt arbete. Eleverna använder inte termen entreprenöriell för att beskriva sina uppfattningar men av datamaterialet förstår jag med min lärarerfarenhet att det är entreprenöriellt lärande som de beskriver sina uppfattningar av. Resultatet av analysen av datamaterialet visar gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande och fördelar sig i fem beskrivningskategorier. De är förstå, identifiera och avgränsa uppgiften; Extern kontakt och kommunikation; Teambildning; Lära i olika sociala praktiker; Att se bortom det uppenbara. Av resultatet framgår att om skolan ska använda entreprenöriellt lärande som lärandeform, behöver uppgifter hämtas från verksamheter utanför skolan för att vara utmanande för elever att hantera själva och med hjälp av andra.

Sidan publicerades 2011-02-24 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 12:42 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)