Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola

Fakta
Disputation

2008-12-12

Titel (sv)

Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola

Titel (eng)

Offered and Experienced Learning in the Pupils’ Encounters with Swedish as a Second Language and

Författare

Ann-Christin Torpsten

Handledare

Elisabeth Elmeroth, Högskolan i Kalmar och Lena Fritzen, Växjö univeritet

Opponent

Professor Pirjo Lahdenperä, Mångkulturellt centrum, Fittja

Institution

Institutionen för pedagogik

Lärosäte

VxU – Växjö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande (VxU)
Läs Skolportens intervju med Ann-Christin Torpsten

Svenskt abstrakt:

Andraspråkselevers pedagogiska praktik som handlar om språkliga möten är i fokus för avhandlingen när formulerad och upplevd läroplan analyseras. Med hjälp av en innehållslig idéanalys tolkas grundskolans läro- och kursplaner och med en narrativ analys tolkas andraspråkselevers berättelser om mötet med svenska som andraspråk och svenska skolan. Blivande lärare med svenska som andraspråk deltar med sina berättelser. En ram för tolkning växer fram genom resonemang kring språk och meningsskapande liksom kring kultur, kulturellt kapital, likformig/olikformig, kompensera/komplettera respektive begränsat deltagande/deltagande fullt ut. Resonemanget leder fram till konstruktionen av en teoretisk tolkningsram och prismor med vars hjälp erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk studeras.

Studien visar att ett nytt ämne vuxit fram ur behovet av att fostra andraspråkseleverna i svenskt kulturarv och svenska normer. Vidare blir både förändring i formulerade utbildningsideal över tid och motstridiga utbildningsideal synligt. Informanterna upplevde sig både avvikande och exkluderade i mötet med det svenska. De var varken enspråkiga och hade inte svenska som modersmål. Informanterna särskildes från övriga klassen och erbjöds särskild undervisning som skulle avhjälpa deras brister i svenskhet. Andraspråksundervisningen fokuserade fel och brister och det svenska kulturarvet i stället för att utgå från elevernas behov och förutsättningar. Deras tidigare erfarenheter och färdigheter togs inte tillvara. Ann-Christin Torpsten visar att deltagande i modersmålsundervisning som inte var på svenska blev problematiskt för omgivningen som uppfattade det som en enklare variant av modersmålsundervisning.

Sidan publicerades 2008-11-25 00:00 av
Sidan uppdaterades 2017-10-25 16:07 av


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)