Error, Praise, Action and Trait. Effects of Feedback on Cognitive Performance and Motivation

I sin avhandling undersöker Alva Appelgren betydelsen av återkoppling på kognitiv förmåga och motivation.

Fakta
Disputation

2015-08-31

Titel (eng)

Error, Praise, Action and Trait. Effects of Feedback on Cognitive Performance and Motivation

Författare

Alva Appelgren

Handledare

Sara L Bengtsson, assistant professor, Bihandledare: Martin Ingvar, professor. Peter Fransson, professor

Opponent

Patrik Sörqvist, associate professor, Högskolan i Gävle

Institution

Institutionen för klinisk neurovetenskap

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs avhandlingen här
Läs Skolportens intervju med Alva Appelgren

Abstract in English:

This thesis investigates the role of trial-based feedback on cognitive performance and motivation. We conducted behavioural tests in the laboratory, functional magnetic resonance imaging (fMRI) to investigate brain activation, and experimentally controlled tests in a non-lab environment; the classroom. In study I, we explored the effects of trial-based feedback in a working memory (WM) task. We used a factorial design so that we could study twelve different sequences that varied systematically in external and no external feedback on errors and correct responses. The feedback was delivered as brief sounds. We found that external feedback on errors did not impact on accuracy or reaction time (RT) in this test, which suggests a well-functioning internal error monitoring system. When external feedback was given on the first correct response after an error, we found reductions in performance accuracy. This implies that a sound given at this point may disturb the participants’ consolidation of strategy changes. When external feedback was given on all correct responses, participants responded more quickly. This was likely due to more information being extracted from the feedback about their responses being correct or incorrect, as revealed using information theoretical computations. As a result, performance accuracy decreased. In study II and III, we followed children’s WM training program in school. We started with a group of 112 children randomised into one of four feedback groups; 1) feedback on correct responses; 2) feedback on incorrect responses; 3) no feedback and 4) feedback on correct and incorrect responses. The feedback was delivered as brief sounds as well as occasional verbal sentences. Out of the initially 112 recruited children, only 53 completed ≥20 sessions of WM training. In study II, we investigated if intrinsic motivation and mindset regarding intelligence, contributed to the completion of ≥20 sessions of WM training, since mindset and intrinsic motivation has been suggested to influence motivation to continue with tasks. There was a significant difference in mindset scores between the children who performed ≥20 sessions of training and the children who did not. Mindset scores were lower in the group completing the training, meaning that these children to a greater extent viewed intelligence as something that can change with the help of training. Intrinsic motivation was measured by taking an average of seven chosen questions measuring motivation. A significant positive correlation was found between the motivation score and number of trained sessions. For example, we found that expectations of the training being fun and useful correlated positively with number of trained sessions. Since only half of the recruited participants completed ≥20 sessions of WM training, we recruited more participants to investigate the effects of trial-based feedback for study III. In study III, we recruited in total 177 children, of whom 133 performed ≥20 sessions of WM training. We investigated the effects of feedback on WM improvement, motivation and effort. We also used a new measure of effort as calculated from the number of trials the participants trained close to their max scores. We found an effect of feedback on WM improvement, where the least improvement was found in the group receiving feedback on both errors and corrects (Group 4). This effect of feedback on WM improvement was not mediated by effort. We found that high motivation and having high WM at the start had a positive impact on effort. This suggests that effort scores may be a good complement to measure motivation to train WM. Our results point towards a mechanism where trial-based feedback influences the performance monitoring system. Feedback related to a person’s trait has been shown to influence long-term development of an entity mindset, where intelligence is viewed as something that does not change with training. In study IV, we wanted to investigate if feedback in the form of praise related to a person’s trait (you are clever) and feedback related to a person’s action (your choice was correct) influenced performance improvements in a shorter perspective. Using fMRI, we measured brain activation patterns as a result of feedback type. This was a within-subject design where participants received both types of feedback at separate visits. We found that trait feedback, when compared to action feedback, reduced motivation, increased stress and impacted negatively on performance improvements. Caudate nucleus and medial prefrontal cortex were found to be more active in the trait condition. Interestingly, this effect was specific for more difficult trials that suggest that trait and task praise can impact on individuals’ task attention and level of uncertainty. In conclusion, adding to previous research regarding the contradictory effects of feedback, this thesis suggests that trial-based error-feedback does not interfere with a person’s internal feedback system, unless combined with positive feedback. Negative effects were found when the praise was related to trait or when positive feedback was given in excessive amounts, possibly interfering with the attentional resources needed for the task. Previous research on praise has found negative long-term effects of trait praise and here we found that it may also have immediate short-term effects.

Sidan publicerades 2015-08-21 11:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-02-17 13:54 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Formativ bedömning ökar elevers prestationer i matematik

Om lärare får tid och stöd i sin fortbildning i formativ bedömning kan det ge stora effekter på elevernas undervisning i matematik, visar Catarina Anderssons avhandling.

Tekniklärare saknar stöd vid bedömning

Tekniklärare är väldigt ensamma och saknar stöd i sin bedömningspraktik, såväl från den egna skolledningen som i de nationella styrdokumenten. Det menar Eva Hartell, som forskat om hur lärare i ämnet teknik arbetar med bedömning.

Historia i futurum : Progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919-2012

Helén Persson har bland annat utforskat hur kunskapsutveckling i historia kan definieras och vilka olika typer av progression kan identifieras i styrdokument och lärobokstexter mellan 1919 och 2011.

Using Learning Analytics to Understand and Support Collaborative Learning

Mohammed Saqr har undersökt hur social nätverksanalys kan användas för att förutsäga studenters framsteg och utmaningar i sina utbildningar och därmed främja samarbetet mellan studenter och mellan lärare och studenter i högre utbildning för att nå bättre resultat.

Student experience of vocational becoming in upper secondary vocational education and training. Navigating by feedback.

Martina Wyszynska Johansson vill med sin avhandling bidra till en fördjupad förståelse för unga elevers agens i yrkespersonsblivandet under den tid som de genomför sin gymnasieutbildning.

The formation of successful physics students: Discourse and identity perspectives on university physics

Anders Johansson har undersökt sociala aspekter av fysikutbildning på universitetet.

Participation in and outside school: Self-ratings by Swedish adolescents with and without impairments and long-term health conditions

Frida Lygnegårds forskning visar att vardagsfungerande för unga med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar påverkas av samma faktorer som andra ungdomar men att effekten av funktionsnedsättningen blir mer framträdande i skolan.

Föränderlig tillblivelse: Figurationen av det posthumana förskolebarnet

Therese Lindgren har forskat om förskolebarnets tillblivelse i skärningspunkten mellan utbildningsforskning, policy och praktik.

Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige

Mirjam Hagström har utforskat hur ungdomar som nyligen har kommit till Sverige upplever sin vardag, i och utanför skolan, under den första tiden efter migrationen, samt hur de ser på sin framtid i det svenska samhället.

The theory of mitigating risk: Information literacy and language-learning in transition

Alison Hicks avhandling handlar om hur tvåspråkiga upplever information i vardagen, i sin utbildning eller på arbetsplatsen.

Psykiatriseringen av skolkaren: BUP och det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan

Hans Ek har i sin avhandling undersökt och kritiskt granskat det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan.

Att lära av det förflutna: Yngre elevers förståelse för och motivering till skolämnet historia

Karin Sandberg har utforskat hur yngre elever uppfattar den historiekultur de möter i undervisningen i skolämnet historia.

Stuck on repeat: Adolescent stress and the role of repetitive negative thinking and cognitive avoidance

Skolprestationer är huvudorsaken till att unga i årskurs sju till nio känner sig stressade. Men det är oftast den sociala stressen som leder till utveckling av psykisk ohälsa, visar ny avhandling av psykologen Malin Anniko.

Formandet av den entreprenöriella läraren: Entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi

Vilka effekter har entreprenöriellt lärande på lärares sätt att vara och agera? Det är en av frågorna som Carina Holmgren utforskar i sin avhandling.

Matematiserande i förskolan: Geometri i multimodal interaktion

Genom att utforska matematiserande som något barn och pedagoger åstadkommer i interaktion i vardagliga aktiviteter vill Gabriella Gejard fördjupa kunskapen om matematiserande i förskolan.

Shaped for beauty: Vocational and gendered subjectivities in private education for the beauty industry

Eleonor Bredlövs avhandling handlar om hur yrkesmässiga och könade subjekt produceras i skönhetsbranschens yrkesutbildningar.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats